1515
Annons

Asienbörserna: Japanska bilaktier bromsade in

De asiatiska börserna handlades oregelbundet i torsdagshandeln. Kina stod för tydliga uppgångar medan de japanska börserna hade en sämre dag. 

Dagen innan var rörelserna små på Wall Street. I ett morgonbrev noterar SEB att handelssamtal mellan Japans ekonomiminister och USA:s handelsrepresentant i Washington inleds under dagen. 

”Trump-administrationen vill ha ett bilateralt frihandelsavtal, men det är osannolikt då Tokyo istället föredrar att USA återansluter sig till TPP”, skriver banken.

Vid 7.40-tiden noterades japanska Nikkei 225-index marginellt högre medan det bredare Topix var något lägre. I Hongkong steg Hang Seng 1,1 procent medan sydkoreanska Kospi tappade 0,3 procent.

 De fastlandskinesiska börserna ökade 1,8-2,9 procent. Uppgångarna kom efter nyheter om att landet planerar att ge utländska aktörer större spelrum på den inhemska kapitalmarknaden, enligt Bloomberg News.

På bolagsfronten steg problemtyngda ZTE 10 procent. Stark utveckling noterades även för Tencent som ökade 2,6 procent.  

Sämre utveckling noterades för fordonsaktier som Suzuki, Yamaha och Mazda sedan dessa bolag genomfört bränsleekonomi- och utsläppstester på ett otillbörligt vis, enligt Nikkei. Sedan tidigare har det rapporterats liknande nyheter kring bolagen Nissan och Subaru.

Suzuki bromsade in 5,7 procent medan Yamaha tappade 4,2 procent. Mazda kom något lindrigare undan och sjönk 1,0 procent. 


von der Leyen: ”Det handlar om världsordningen”

EU kommer att vända på varenda sten för att hjälpa Ukraina. Det sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Davos. 

Kriget har också visat på behovet av ökade försvarsbudgetar och en samordning av de europeiska ländernas försvar, sa hon.

Ursula von der Leyen.
Ursula von der Leyen.Foto:Markus Schreiber

Kriget i Ukraina handlar inte bara om ukrainsk överlevnad eller om europeisk säkerhet, sa Ursula von der Leyen. 

”Det handlar om världsordningen och är en uppgift för hela världen. Ukraina bara måste vinna det här kriget”, sa hon och lovade att EU kommer att göra allt man kan för att hjälpa Ukraina. 

”För första gången i historien skickar vi vapen. Vi mobiliserar hela vår ekonomiska kraft. Sanktioner och företagens självvalda sanktioner dränerar rysk ekonom och rysk krigsmakt”, sa hon. 

Några besked om ytterligare sanktioner kom hon inte med, men hon poängterade att ryssarna försökt sätta press på Europa genom att stoppa gasleveranser till flera länder. Denna utpressning, som hon kallade den, har dock fått motsatt effekt: en europeisk beslutsamhet att snabbt bli av med ryskt fossiloberoende. 

”Tyvärr ser vi samma mönster på livsmedelssidan. Fälten i Ukraina, ett av de mest bördiga länderna i världen, är förstörda. Ryssarna tar skördar och jordbruksmaskiner”, sa hon och varnar för att extrema vetepriser och stoppad export leder till hungersnöd i redan sköra länder. 

”Putin använder hunger för att behålla och öka sin makt”, sa hon. 

Hon fick frågor om EU:s försvarsinitativ. Hon svarade att det är Nato som förblir försvarsalliansen i Europa, men att Europa också måste samarbeta vid sidan om.

”Europa kommer aldrig att bli en militär allians. Men jag är övertygad att vi européer behöver ha ett eget försvar och kunna agera om vi blir anfallna”, sa hon. 

Ursula von der Leyen konstaterade att militärbudgetarna kraftigt har minskat de senaste decennierna, och även om trenden har vänt är matematiken utmanande.

”Om vi tittar på aggregerade siffror sedan finanskrisen ser vi nu att investeringarna i Europa ökat med 20 procent. I USA har de ökat med 65 procent, i Ryssland med 300 procent och i Kina med 600 procent.” 

”Med den bittra, bittra erfarenheten med krig i vårt territorium inser vi att vi måste investera betydligt mer i europeisk försvarskapacitet”, sa hon. 

Som tidigare försvarsminister i Tyskland vet hon dock att det är ännu viktigare att militären samordnas, att de olika ländernas försvar kan agera tillsammans. 

”Det handlar om att vi inte har mängde av olika typer av stridsflyg och tanks utan ett eller två. Det ger oss möjlighet att skala upp, jobba tillsammans med komponenter men också personal. En baltisk pilot måste kunna flyga ett plan från Belgien, exempelvis”, sa hon.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?