1515
Annons

Asbestskandal miljardsmäll för svenska fondsparare

Nyheten om att läkemedelsföretaget Johnson & Johnsons babypuder kan innehålla spår av asbest fick aktien att falla tungt på fredagens New York-börs. Svenska förvaltare förlorade drygt 3 miljarder kronor i kursraset.

Enligt dokument som nyhetsbyrån Reuters tagit del av ska Johnson & Johnson känt till att tester visat spår av asbest i bolagets babypuder ända sedan början av 1970-talet, men valt att tysta ned saken. Avslöjande fick aktien att rasa 10 procent på New York-börsen under fredagen och utradera ett börsvärde motsvarande över 408 miljarder kronor.

I ägarlistan finns en rad svenska fondförvaltare, däribland samtliga fyra storbanker Nordea NDA SE -1,94% Dagens utveckling , Swedbank, SEB SEB A -1,50% Dagens utveckling och Handelsbanken. AP-fonderna har också stora innehav. Totalt förlorade svenska ägare drygt 3 miljarder kronor under gårdagens börsras för Johnson & Johnson.

Det är inte första gången som läkemedelsbolaget är i blåsväder över babypudret. Redan i somras tvingades bolaget betala motsvarande dryga 45 miljarder kronor i skadestånd till en rad kvinnor som har uppgett babypudret som orsak till allvarliga hälsoproblem.

Enligt Bloomberg står Johnson & Johnson fortfarande inför uppskattningsvis 11.000 stämningsansökningar rörande babypudret.

Rhenman & Partners var den enda fondförvaltaren på den svenska ägarlistan som lämnade i tid. Förvaltaren sålde hela sitt innehav på 60.000 aktier under tredje kvartalet, enligt Bloomberg sammanställning.

Johnson & Johnson försvarade sig på fredagen och uppgav till Reuters att uppgifterna om att bolaget mörkat testresultat är ett medvetet försök att dra uppmärksamheten från oberoende tester som visat att pudret inte innehåller asbest eller orsakar cancer.

"Alla antydningar om att Johnson & Johnson kände till eller dolde information om pudrets säkerhet är falska", skriver Ernie Knewitz, chef för globala medierelationer på Johnson & Johnson.

Stopp för planer på vindkraftpark till havs

Mark- och miljödomstolen i Östersund avvisar planerna på en vindkraftpark till havs utanför Gävle.

Anledningen till att Svea Vind Offshores ansökan avvisas är att sökanden inte uppfyllt miljöbalkens krav på samråd med den som kan bli särskilt berörd av verksamheten, skriver domstolen i ett pressmeddelande.

Vindkraftparken Utposten 2 skulle byggas 15 kilometer från fastlandet till havs öster om Axmar Bruk. Konkurrenten WPD, som redan har tillstånd i vattnen med sitt projekt Storgrundet, framförde synpunkter på detta under domstolsförhandlingarna i Gävle i augusti, skriver Gefle Dagblad.

”Det finns en formell brist i och med att man inte samrått med konkurrenten som redan har tillstånd i närheten. Man borde ha samrått med ett så kallat avgränsningssamråd, men det gjorde man inte”, säger Lars-Göran Bennmarker, chefsrådman på mark- och miljödomstolen som ledde förhandlingarna, till GD.

Mark- och miljödomstolen ger WPD rätt i sin dom och då man inte godkänt miljökonsekvensbeskrivningen har domstolen inte tagit ställning till ansökans innehåll avseende antal vindkraftverk, höjd på vindkraftverken och villkor för tillståndet.

”Vi är överraskade över att domstolen har avvisat på formalia. Vår hållning är att vi har haft en pågående affärsmässig dialog med det konkurrerande projektet som ligger i en angränsande kommun. Vi har bjudit in till samarbete under årens lopp och mitt i vår pågående tillståndsprocess så väljer de att utöka sitt projektområde och lägga sig över samma område som oss”, säger Eva Vitell, vd för Svea Vind Offshore.

TT: Finns det behov för två stora anläggningar så här nära varandra?
”Ja, absolut. Regionen har identifierat ett kraftig ökat elbehov och med den elektrifiering som pågår i hela Sverige behövs en snabb omställning till fossilfri elproduktion. Det är en tydlig konkurrenssituation eftersom man i Sverige inte har exklusivitet till projektområden till havs”, säger Eva Vitell. 

Svea Vind Offshores ansökan bestod i 32 vindkraftverk med en totalhöjd på max 350 meter. De cirka 1,8 terawattimmar per år som Utposten 2 var tänkt att producera skulle enligt företaget utgöra ett viktigt bidrag till regionens stålintensiva industri som står inför ett ökande behov av förnybar energi.

Under en konferens om energisäkerhet i Östersjöområdet i augusti beslutades att länderna runt Östersjön ska sjufaldiga vindkraften till havs. Målet är en kapacitet på minst 19,6 gigawatt vindkraft i Östersjön 2030, en ökning från dagens 2,8 gigawatt.

Byggstarten för Utposten 2 var planerad till år 2025 och vindkraftverken skulle tas i drift senare delen av 2027.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera