1515

Ärvda prylar kan vara dold förmögenhet

En vas, ett bord och en träpall är alla till synes ganska vardagliga föremål som kan säljas dyrt på auktioner. En del beror på föremålet, mycket på köparen.

Porslin och smycken kan te sig självklart att värdera. Men många föremål som ser vardagliga ut kan vara värda en mindre förmögenhet.

Det största misstag du kan göra är att du själv tror innan du tar reda på fakta, säger Björn Extergren, intags- och försäljningschef på Bukowskis.

En klocka som legat i en ask på vinden gav ägaren ett oväntat kassatillskott på 2.266.250 kronor.

Men då var det inte vilken klocka som helst utan en orörd och aldrig tidigare renoverad Omega Speedmaster 2915-1 från 1958.

Ägarens son lämnade, helt ovetande om vilken dyrgrip det var, in den till Bukowskis. Där blev den det dyraste armbandsuret som sålts av auktionsfirman genom tiderna, nytt världsrekord för en Omega Speedmaster 2915-1.

Även om inte alla har sådan tur så kan det finnas hur många samlarobjekt som helst i källarförråd, vindar och hemma hos äldre släktingar.

Allt som är extremt kan man hitta en köpare till. Sedan finns det väldigt mycket sopor också, säger Björn Extergren.

Han rekommenderar att man alltid kollar med en specialist om man skulle vara osäker på om det man har är värt något. Björn har svårt att sätta fingret på exakt vad man som privatperson ska titta efter men minns exempelvis en kinesisk kruka som auktionshuset sålde 2014. Den hade stått i en hall som ett paraplyställ.

Nästan alla köpare tackade nej till den, men så sålde vi den ändå för en halv miljon.

TT: Vilka är det som köper så här dyra saker?

"Det finns lika många samlare som det finns människor. Det finns alltid någon som är intresserad av någonting."

Men det man samlar på måste inte heller vara eller bli dyrt.

"Den här klockan gick för väldigt mycket pengar. Men det kan också handla om saker som ingen annan uppskattar, och som får ett mer normalt pris. Men som ändå gör att föremålet får leva vidare och inte kastas", säger Björn Extergren.


Innehåll från HypergeneAnnons

Så digitaliserar du planering och uppföljning: ”Se det som en trappa”

Digitaliseringen berör alla företag och målet är ofta flexibilitet och effektivare processer. Inte minst när omvärlden blir allt mer oförutsägbar. Mitt i utvecklingen står Hypergene och deras molnbaserade produkt för beslutsstöd och verksamhetsstyrning. För att få ut full effekt av digitaliseringen finns steg som du bör ta i rätt ordning.

– Idag jobbar många med affärsplanering, budget och uppföljning på ett sätt som inte alltid hänger ihop. Vår produkt gör processerna enklare, höjer kvaliteten och ser till att företag kan styra mot sina mål, säger Peter Andersson, vd på Hypergene.

Digitaliseringen sker samtidigt som mycket annat i samhället förändras i snabb takt. Då blir det viktigare än någonsin att ha rätt beslutsunderlag och flexibilitet i sina planeringsprocesser. 

– Målet bör ju vara att affärsplaner, budget och prognos är enkla för organisationen att ta fram, men också enkla att revidera. Dessutom behövs rätt beslutsunderlag för chefer och ledare. Det kan låta lätt i teorin men är ofta svårt för lite större verksamheter. 

Fem steg för att lyckas

Att digitalisera sin planering, uppföljning och analys skapar nya möjligheter, fortsätter Peter Andersson, och menar att det finns fem steg för att optimera utvecklingsresan. Det första steget handlar om ekonomistyrningen.

– Ekonomi- och personalinformation är visserligen digital men finns ofta i separata system eller Excel-modeller som fyller olika funktioner. Det gör arbetet svårt. I Hypergene gör integrationer och automatiska arbetsflöden att du kvalitetssäkrar och effektiviserar budget- och prognosarbetet. 

Steg nummer två handlar om att införa stöd för affärs- och verksamhetsplanering. För med ekonomistyrningen på plats kan du enklare få strategi och styrmodell att fungera i vardagen. En viktig del är att definiera och prioritera i bolagens nyckeltal. Först då vet du vad som ska mätas och följas upp för att få bolaget att utvecklas rätt. Även här skapar Hypergene nya möjligheter, menar Peter Andersson.  Väl vid steg tre är det dags att bygga ut med mer verksamhetsdata: omvandla data och information till rapporter för analys och beslut. Det handlar om att tidigt kunna fånga signaler och styra om snabbt om det behövs.

– Vid det fjärde steget arbetar man effektivt med både kvalitetsarbete och förändringar. Nu handlar det om att optimera och förbättra processer, flöden och hur information tillgängliggörs. Med det gjort kan du i det femte steget ta hjälp av intelligenta system som föreslår lösningar med hjälp av exempelvis machine learning och AI. Det kommer vara en naturlig del i beslutsfattande i framtiden, säger Peter Andersson.

– Det är som en trappa. Det viktiga är att du har en produkt som verkligen har stöd för dina behov och låter dig ta stegen i din takt.

Ett system för nya tider

Peter Andersson berättar att Hypergene har kunder i de flesta branscher och att pandemin visat hur viktigt det blivit att ha rätt systemstöd på plats.

– Att snabbt kunna uppdatera sina planer, arbeta med rullande prognoser och få ut beslutsunderlag är exempel på det som blir allt viktigare framöver, avslutar han.

Ta del av fler insikter från Hypergene 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hypergene och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?