1515
Annons

Arkitekten: ”Solceller är ett byggnadsmaterial bland andra”

”Jag betraktar solceller som ett byggnadsmaterial bland andra”, förklarar Rickard Nygren, arkitekt på White arkitekter och menar att han och arkitektkollegorna i större utsträckning måste engageras även i solelen i byggnaderna de ritar. 

Rickard Nygren, White arkitekter
Rickard Nygren, White arkitekterFoto:Anders Bobert

Rickard Nygren är arkitekt på White arkitekter och jobbar mycket och engagerat med såväl traditionella solpaneler som byggnadsintegrerad solel. 

Hur ser du från din arkitekthorisont på utvecklingen och potentialen för solfasader?
”Det är mycket nyfikenhet kring solfasader i branschen. När det går mot att man vill bygga energieffektivt och med låg klimatpåverkan, då ökar intresset för solceller. Och frågan kommer upp allt oftare att man vill använda alla solbelysta ytor av byggnaden och då kommer också fasaderna in.”

”Man måste börja titta på varje kvadratmeter av huset, tak som fasad, för att hämta hem energi för att få ihop energikalkylen.”

Vad är främsta utmaningen, för dig som arkitekt, med solceller?
”Att vi är ovana och inte riktigt vet hur vi ska hantera det som byggnadsmaterial och inte som en elinstallation. När det kommer in el i bilden tror man alltid att det är något helt annat, som någon annan ansvarar för. Det finns fortfarande fördomar hur en solcell är och ser ut, en okunskap om vilka produkter och material som finns och vad de kostar.”

Han menar att arkitekter även måste bli bättre på att hantera och bli mer engagerade i solpaneler på tak. Det är mer undantag än regel att arkitekten också samordnar solpanelerna i ett bygge.

”På samma sätt som vi hanterar ventilationshuvar, rör som går genom taket och utrustning för taksäkerhet säkerhet så måste även solpanelerna samordnas i detta. Nu blir det ofta så att någon annan kommer i efterhand och ska lägga dit solceller och då stämmer inte det överens med vad som är ritat och tänkt i övrigt vilket riskerar konflikter som gör att det inte blir så snyggt eller effektivt.”

Hur påverkar solenergiinstallationer generellt den arkitektoniska gestaltningen och utvecklingen?
”Jag betraktar solceller som ett byggnadsmaterial bland andra. Men ett som både skyddar konstruktionen, och ger el tillbaks. Man får då ett dubbelt utnyttjande av fasaden. Många kontorsbyggnader och andra kommersiella lokaler har ofta fasader av glasskivor eller plåt och då är det klockrent att integrera solceller där också.”

Börjar man idag till och med rita hus efter maximal soleffektivitet?
”Alldeles för lite än så länge. Jag tror inte husen i sig behöver se så väldigt annorlunda ut. Men vi exploaterar ganska hårt och bygger allt tätare idag och har då inte alltid bra koll på dagsljus eller sol. När man ritar detaljplaner borde man ha bättre koll på vad omgivningen ger för ljus- och solförhållanden på fastigheterna, det krävs för att vi ska börja bli medvetna om att de solbelysta sidorna av ett hus kan vi förse med paneler som har solceller integrerade.”

Ser vi en allt hårdare konkurrens om exteriören, även grönskande tak och gröna fasader efterfrågas allt mer?
”Inte än så länge när det gäller fasader, men det kommer ibland upp diskussioner om konkurrens om taken. Samtidigt är det fortfarande hårda tak som dominerar, så det finns plats för både och, solceller och grönska.”

”Gröna tak används tyvärr ibland som någon slags greenwash. Menar man allvar med det man vill uppnå med gröna tak så gör man det på marken, inte asfalterar och gräver garage utan planterar träd. Då finns taken kvar för solceller.”

Värmebölja leder till prischock på ägg i östra Kina

En kinesisk värmebölja påverkar inte bara landets befolkning. Temperaturer på nästan 40 grader får hönsen att producera färre ägg med allt högre äggpriser som konsekvens.

Östra Kina har drabbats av en värmebölja som inte bara påverkar människor utan även djur som hönor. Bilden från en tidigare värmebölja 2013 där värmen gjorde det möjligt att steka ägg på gatubrunnar.
Östra Kina har drabbats av en värmebölja som inte bara påverkar människor utan även djur som hönor. Bilden från en tidigare värmebölja 2013 där värmen gjorde det möjligt att steka ägg på gatubrunnar.Foto:AP/TT

I Hefei i provinsen Anhui i östra Kina har man nu registrerat 14 dagar med temperaturer på 38 grader eller mer, en rekordnotering.

Invånarna svettas dock inte bara över värmen utan även äggpriserna som rusat med 30 procent, något som hänger ihop med extremhettan.

Lokala medier rapporterar om att äggproduktionen minskat som konsekvens av värmeböljan. Hönsen äter helt enkelt mindre och för att motverka problemen har nu flera lantbrukare valt att installera fläktsystem för att få fart på hönornas produktion igen.

Kina har precis, som stora delar av övriga världen, brottats med värmeböljor och flera större städer har senaste tiden noterat årets högsta temperaturer den senaste tiden. Förutom stigande äggpriserna har konsekvensen bland annat blivit elransonering i Sichuan liksom en utbredd torka där mer än 140.000 hektar av grödor har förstörts, rapporterar statliga nyhetsbyrån Xinhua.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera