Annons

”Århundradets börsflopp” firar 20 år

Småsparare lockades med en säker investering som skulle fantastisk avkastning.

20 år senare står facit klart:

”Århundradets börsflopp”, betygsätter ekonomen Claes Hemberg noteringen av Telia.

Foto:Jessica Gow/TT

Den 13 juni är årsdagen för när Telia börsnoterades och den svenska staten sålde ut 20 procent av innehavet i telekombolaget. Den som då betalade 85 kronor per aktie kan nu titta på kontot och se att värdet i nuläget är omkring 30 kronor.

Även om aktien fallit 60 procent har dock aktieägare i alla fall fått en liten avkastning tack vare frikostiga utdelningar.

”Det gör att du får en total avkastning på ungefär 8,5 procent enligt Bloombergs beräkningar”, säger SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall.

Som jämförelse kan nämnas att OMXS-index under samma period lyft med 73 procent och någon som köpte en Volvoaktie i juni 2000 har genom återinvesteringar och utdelningar sett värdet stiga med nästan 700 procent enligt bolagets hemsida.

”Många som ägt Teliaaktien sedan noteringen, ”har lagt den i byrålådan” och försökt glömma bort för att det varit så bedrövlig kursutveckling. Problemet är att många varit enbenta och bara ägt Telia vilket man fått lida för”, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

”Politiker är som folk är mest. Optimistiska ibland, naiva ibland. Då var man väldigt naiv. Telekomindustrin hade haft ett fantastiskt 90-tal men politiker förstod inte att det här var i sista minuten och att gå ut i en förtäckt folkbildning – det är att lura folk”, säger Claes Hemberg om noteringen.

För våren 2000 talades inte om att luras, snarare en strålande investeringsmöjlighet.

I städer sattes affischer upp med människor som ringde i mobiltelefoner och ropade ”Nu” till en fiktiv bankrådgivare. Totalt satsade staten 30 miljoner kronor i annonskostnader, alla hushåll fick ett prospekt i brevlådan medan tidningarna fylldes av spekulationsartiklar om hur mycket småsparare skulle tjäna på att köpa och sälja omedelbart. Tipset, 4.000 kronor på 200 aktier.

”Tack och lov får banker och bolag inte använda sig av den typen av marknadsföring i dag. Det är helt uppenbart att människor inte var medvetna vad man tecknade. Staten gjorde en bättre exit än ett riskkapitalbolag och det är privatspararna som fått betala för det”, säger Johanna Kull.

I huvudrollerna fanns Björn Rosengren, dåvarande näringsminister och Jan-Åke Kark, koncernchef. Den förstnämnde förekom gärna i debatten och uttalade sig om att han såg ”det som positivt om aktien stiger 10 till 15 procent efter noteringen”. Den sistnämnde axlade rollen som säljgeneral och besökte investerare för att övertyga dem.

Den 22 maj höll Rosengren och Kark pressträff där datum för börsnotering meddelades samtidigt som Stockholmsbörsen föll med 3,8 procent. Det kan ses som ett tecken i tiden som dock många då valde att inte se.

Aktiemarknaden var nämligen i gungning, tidigare på våren hade näthandelsföretaget Boo.com gått i konkurs i en spektakulär krasch och det som historiskt fick namnet IT-bubblan var nu på väg att spricka. Stockholmsbörsen skulle det visa sig nådde sin absoluta topp i mars, samtidigt som dåvarande statsministern Göran Persson i en intervju i Dagens industri gav rådet: ”Köp mer aktier” och ”börsen är aldrig övervärderad”.

Introduktionspriset kom till slut att hamna på 85 kronor och totalt 1,1 miljoner svenskar ägde nu aktier i Telia, för mer än hälften var det första gången man var aktieägare. Inledningsvis steg aktien något, som mest till 94 kronor men sedan kom fallet. På två år sjönk kursen hela 75 procent.

Med utdelningar och det faktum att ingen kunde teckna sig för mer än 200 aktier innebär att det ekonomiska bortfallet för enskilda småsparare inte speciellt högt. De långtgående konsekvenserna märks dock på ett annat sätt, påpekar Claes Hemberg:

”Det kom att påverka många människors syn på börsen och aktier. Än i dag är det många som tycker att det är farligt och fungerar dåligt bara för att man har Telia-aktier som man är missnöjd med.”

I nuläget är det enligt Johanna Kull cirka en halv miljon småsparare som har aktien i sin portfölj. Och inför 20-årsjubileumet är nu frågan, den som varit med under hela ökenvandringen, ska man behålla eller sälja?

”Det beror helt på hur den övriga aktieportföljen ser ut men är det den enda aktien man äger – vilket det är för många – då tycker jag det är bättre att sälja och köpa fonder, alternativt investmentbolag för att få bättre spridning”, säger Johanna Kull och fortsätter:

”Är man inte väldigt aktieintresserad ska man inte äga bolaget bara för att politikerna försökte få det till en folkaktie för 20 år sedan.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från BellPallAnnons

BellPal har utvecklat nästa generations trygghetsklocka – på babyboomgenerationens villkor

20 procent av oss svenskar är över 65 år och många kommer bli över 95 år. Vi håller oss friskare och lever längre och numera har den äldre generationen ofta ett tiotal år under vilka man fortfarande kan bo hemma själv utan hjälp av hemtjänst. Behovet av trygghet för den äldre och närstående är dock fortfarande stort. BellPals intelligenta klocka kopplar ihop seniorer med sitt egna omsorgsnätverk på ett ostigmatiserat sätt. Något som bidrar till bättre livskvalitet och egenupplevd känsla av trygghet.

Det är oftast kring 72 års ålder som äldre börjar uppleva förändringar som exempelvis sämre syn och hörsel, eller att man inte längre kan vara lika aktiv som förut. Samtidigt kan det fortfarande återstå drygt tio år innan man får ett behov av omsorg från offentlig eller kommunal hemtjänst. BellPal vill hjälpa äldre och deras nära att skapa en egenupplevd trygghet under den perioden av deras liv. Deras smarta klocka är både snygg, smart och enkel att använda, och fungerar som en metod för att förenkla relationen mellan individen, familjen och vännerna – det egna trygghetsnätverket.

– Det finns ett glapp som vi vill brygga under perioden när många drar sig för att söka hjälp. Många vill också helst bo hemma så länge som möjligt men om man inte är så mobil kan man känna sig otrygg samtidigt som ens vuxna barn oroar sig för sin förälder. Vi är den nya generationens trygghetsklocka som genom snygg design och smarta funktioner ger tryggheten i att någon alltid finns där för en om något skulle hända, säger David Ziemsky, vd och grundare av BellPal.

”Ger en grundtrygghet”

BellPal ser till seniora personers livskvalitet i stort där man för att må bra måste vara aktiv både fysiskt och socialt. Känner man sig begränsad slutar man ofta göra saker som att träffa vänner vilket riskerar att resultera i en nedåtgående spiral där man blir isolerad, äter och rör på sig mindre. Klockan blir ett naturligt och självklart stöd för att känna sig fri, och våga ge sig ut, förklarar David.

– Man vet då att om något händer mig så kommer jag få någon form av hjälp vilken ger en grundtrygghet. Samtidigt vet ens anhöriga om samma sak vilken gör dem mindre stressade också. Klockan är en helt vanlig klocka där utseendet gör att det inte blir ett stigmatiserat hjälpmedel.

Idén bakom BellPal bygger på både egna erfarenheter och studier. Att klockan levererar världens bästa falldetektor är ytterligheten i behovet av trygghet som drivit utvecklingen, förklarar David Ziemsky. Fall är den största bidragande faktorn till behov av sjukvård, och för tidig död.

– Fall innebär också en stor kostnad för samhället i och med att cirka 1500 personer dör på grund av detta varje år. Vi kan bidra till minskade kostnader inom offentlig och privat vård samtidigt som vi kan göra livet mer värdigt för individen.

Personal Medical Alert-marknaden kommer fördubblas till en cirka 120 miljarders-affär inom fem år, och USA utgör ungefär häften. BellPal är ett svenskt bolag och produkten är utvecklad i Sverige men den stora hemmamarknaden finns på andra sidan Atlanten i USA.

– Efterfrågan i USA blev snabbt väldigt stor. Medical alert-marknaden där är enorm, mycket på grund av de inte har samma trygghetsnätverk som i Sverige och att deras sjukvård är dyr. Vi arbetar med att utveckla en hel plattform med tjänster relaterade till hur man kan leva tryggare i sin hemmamiljö privat. Det är på inget sätt konkurrerande mot hemtjänst utan ett komplement, avslutar David Ziemsky.

Läs mer om BellPal här 

Mer från BellPall

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med BellPall och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?