Årets succépapper har dragit in 1.000 miljarder

I krisens spår har pandemiobligationerna rakat i höjden. Men även annars är suget efter att bidra till en förflyttning av kapitalet mot såväl gröna som sociala investeringar urstarkt. 

Provtagning för misstänkt covid-smitta.
Provtagning för misstänkt covid-smitta.Foto:TT

Pandemin, som fortsatt håller världen i ett järngrepp, har tvingat oss att tänka om vad gäller framtida kriser. Det gäller inte minst finansmarknadernas syn på hållbara investeringar. 

”Det är nog så att corona har skapat ett ökat fokus på kriser i största allmänhet”, säger Harald Francke Lund, vd och medgrundare till norska Cicero Shades of Green som validerar och rankar gröna obligationer, det vill säga obligationer som finansierar klimatprojekt i allt från företag till stater. 

Det mest självklara och tydliga uppsvinget har de så kallade pandemiobligationerna stått för. Inte mindre än 100 miljarder dollar har placerats i dessa globalt sedan utbrottet i mars, enligt Christopher Flensborg, chef för climate and sustainable finance business development på banken SEB SEB A +0,34% Dagens utveckling

”Pandemiobligationerna har emitterats i tre omgångar av företag som Getinge och av organisationer som International Finance Corporation och Världsbanken. Den första avsåg investeringar i hälsovården som masker och ventilatorer. Den andra var inriktad på infrastruktur som vatten, el och mat och den tredje på att få igång ekonomin och återanställa de som blivit arbetslösa”, säger han.

Sociala obligationer, där pandemiobligationerna ingår, växte redan innan coronakrisen men då var det framför allt social housing, eller statligt subventionerade bostäder, som stod för den största delen enligt Christopher Flensborg.

Även om han ser en fortsatt tillväxt för de sociala obligationerna efter coronakrisen är marknaden för de gröna obligationerna fyra gånger så stor. Värdet av dagens utestående gröna obligationer är cirka 800 miljarder dollar och marknadstillväxten är stark. Hittills i år har de globala emissionerna landat på 221 miljarder dollar, vilket kan jämföras med 264 miljarder dollar för hela 2019. 

Samtidigt har de gröna obligationerna stått emot det säljtryck som många traditionella kreditfonder upplevde i början av pandemin. Fonder med gröna obligationer, som exempelvis finns i Amundi, Storebrand och SEB, har istället lyckats attrahera kapital i en volatil marknad. 

Just det faktum att det inte bara är institutioner som kan investera i gröna obligationer i dag utan även småsparare genom fonder, har drivit på såväl efterfrågan som priset. Även om det sistnämnda är marginellt, enligt Christopher Flensborg. 

Christopher Flensborg på SEB.
Christopher Flensborg på SEB.

”En annan sak som kommer att driva på efterfrågan ytterligare är att stater och myndigheter börjar se över sin roll i den gröna omställningen och vi räknar därför med att den här typen av investeringar kommer att börja subventioneras under de kommande tre till fem åren.”

Harald Francke Lund lyfter också klassificeringsverktyget EU Taxonomy som en drivkraft. Vid utgången av nästa år kommer alla aktörer som erbjuder miljöfonder i Europa att vara tvungna att redovisa hur och i vilken utsträckning det nya verktyget har använts för att utvärdera hållbarheten i de underliggande investeringarna. Aktörerna kommer också behöva redovisa hur stor andel de gröna investeringarna utgör av de totala investeringarna. 

Vilka typer av gröna obligationer är vanligast?
”Gröna byggnader och förnybar energi är de två största områdena i dag och står för ungefär en tredjedel var. Den tredje största gruppen är gröna transporter som står för cirka 20 procent. Vattenprojekt och fiskodlingar, som är väldigt intressant här i Norge, är bubblare”, säger Harald Francke Lund. 

Med SEB i spetsen har Sverige gått i bräschen för de gröna obligationerna och när svenska staten nyligen gav ut en första grön obligation om 20 miljarder kronor för att finansiera aktiviteter som ska bidra till att nå våra miljö- och klimatmål var efterfrågan hög. 

Det är också intressant att biltillverkare som Daimler och Volvo hittat hit. 

”För närvarande är efterfrågan på gröna obligationer bland investerare skyhög, så räntorna ligger på en mycket konkurrenskraftig nivå jämfört med ”vanlig” finansiering. Pengarna kommer att användas för att finansiera nya elbilsmodeller, nya plattformar och teknik, samt ökad produktionskapacitet för batterier och elbilar”, säger Maria Dagman, presstalesperson på Volvo Cars. 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?