1515

Årets löneökningar fryser troligen inne

Årets löneökningar fryser inne. Det är ett troligt scenario inför förhandlingarna som drar i gång i höst igen, tror bedömare.

Men det kan bli något mer kommande år i stället.

Foto:Leif R Jansson / TT, Leif R Jansson / TT

När pandemin lamslog det mesta i våras bestämde sig fack och arbetsgivare att pausa årets stora löneförhandling som i princip påverkar alla anställdas löner. Så eniga som då har nog aldrig de normalt så stridbara parterna någonsin varit tidigare.

Men det var då det, nu är det dags igen och annat ljud i skällan. I oktober kör förhandlingarna i gång igen. Men risken, ur ett löntagarperspektiv, är att året är kört.

”Jokern är hur man hanterar 2020”, säger Susanne Spector, analytiker på Nordea och expert på arbetsmarknadsfrågor.

Det förhandlarna bland annat har att beakta är om det ska bli några retroaktiva lönepåslag. Från 1 april skulle det i normala fall för stora delar av arbetsmarknaden ha landat nya löneavtal med förmodade påslag på runt två procent. Så blev det inte, det blev inga avtalade lönehöjningar alls.

Höstens förhandlingar kommer att präglas av kriskänsla, det går knappast att komma ifrån.

”Det gör nog att många köper att det inte blir något för 2020”, tror Spector.

”Det är ett kämpigt läge för många företag att betala ut retroaktiva löner under hösten. Mer troligt är att man kompenserar för lite högre löneökningar nästa år”, säger hon.

Ett annat skäl, av mer praktisk karaktär, som talar emot några löneökningar i år, är tidsaspekten. Det blir stressigt för företagen att hinna betala ut före årsskiftet, och då skulle klumpsumman ur ett skattemässigt perspektiv hamna på fel sida om årsskiftet, enligt Spector.

Arbetsgivarna pekar på krisen och flaggar för ett nollbud – något som inte överraskar facken, det är ungefär så det brukar låta inför en löneförhandling.

”Hade de sagt något annat, hade jag ramlat av stolen”, säger LO-facket Sekos ordförande Valle Karlsson.

Svenskt Näringslivs förhandlingschef Mattias Dahl är och andra sidan inte särskilt förvånad att facken har samma krav som om coronapandemins härjningar aldrig hade funnits – det vill säga 3 procents lönepåslag på ett år.

Det låter med andra ord ungefär som vanligt.

”Men vi har inte satt ner foten, det är osäkert, vi vet för lite, vi behöver följa det här in i oktober för att se var ekonomin och företagen står då”, säger Matias Dahl.

Om retroaktiva lönepåslag, för 2020?

”Den frågan är högst levande, vi har bara pausat förhandlingarna”, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

”Kontexten är ju jättenegativ. Att i det här läget tänka på retroaktivitet, känns ju jättekonstigt”, säger Mattias Dahl.

På en punkt verkar i alla fall LO och Svenskt Näringsliv hyfsat eniga – att hålla fast vid industrinormeringen och att inte låta branscher som gått strålande i krisen få springa före de som närmast slaktats.

”Men det kommer att bli slitningar”, tror Dahl.

Kommunal, som ställde sig utanför LO-samordningen, tänker fortsätta att driva att de ska ha högre lönepåslag än andra, coronakrisen har snarare förstärkt den ståndpunkten, enligt ordförande Tobias Baudin.

”Det är ingen hemlighet att vi kräver mer”, säger han.


Innehåll från SPPAnnons

Så undviker du vanliga missen för internationella företag

Mer än 30 procent av de svenska medelstora företagen har i dag delar av sin verksamhet utomlands. Samtidigt är det inte ovanligt att internationella företag – oftast omedvetet – har svårt att leva upp till lokala regelverk när de sänder personal utomlands. 

Ta del SPPs fem steg för att lyckas med pensionspusslet vid en global expansion 

Enligt Anna Svedman, chef för internationell affär på SPP Konsult, kan regelverksmissar bero på att man som arbetsgivare inte har insett innebörden av olika anställningsformer för regeltillämpningen. Eller att man helt enkelt förbisett att den utlandsutsända borde ha tillhört ett visst kollektivavtal även under utsändningen.

– I praktiken kan dessa fall leda till att företaget inte följer gällande kollektivavtal. Ofta leder den typen av regelmiss till onödigt administrativt krångel, men det kan även ge ekonomiska konsekvenser, säger hon.  

Anställningsformen styr

En orsak till att svenska företag kan gå emot gällande regelverk är missar i definitionen av anställningsform. Anställningsformen styr vilka regelverk som gäller för socialförsäkringstillhörigheten, och bestämmer exempelvis möjligheten att stå kvar i hemlandets system, om man måste gå in i värdlandets system eller hitta en internationell lösning. 

– Det första steget för en lyckad utlandsutsändning är att fastställa ett tydligt syfte med uppdraget. Utifrån detta kan du utreda vilken omfattning och längd på utsändningen som krävs för att uppnå syftet med uppdraget – alltså vilken anställningsform som gäller.

Vilket land den utsända skickas till styr också vilka regelverk som tillämpas. Om personen exempelvis skickas till ett land inom EU gäller EU-förordningen 883/004, som reglerar rörligheten på den inre marknaden och socialförsäkringstillhörigheten. 

– När du väl har identifierat vilka regelverk som gäller kan du utifrån detta samt företagets egen pensionspolicy, ta fram en pensionsplan för den utlandsutsända. Här är det viktigt att upprätta ett tydligt upplägg för övriga försäkringar såsom sjukvårdsförsäkring och andra riskförmåner. Det minskar risken för fel längre fram. 

Ta hjälp av extern expertis

För att hitta rätt i djungeln av regelverk och processer kan du också ta hjälp av extern expertis, betonar Anna Svedman. Med hjälp av oberoende pensionskonsulter som är specialiserade på frågor rörande internationell personal kan du underlätta administrationsbördan för ditt företag, och undvika fel som leder till onödiga kostnader och krångel.  

– Vi på SPP hjälper mer än dig och ditt företag att skapa ett attraktivt förmånspaket även för era internationella medarbetare. För oss är det en självklarhet att kunna stötta upp och säkerställa en smidig process inför, under och efter en utlandsutsänding. 

Ta del SPPs fem steg för att lyckas med pensionspusslet vid en global expansion 

Mer från SPP

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?