1515
Annons

Årets korvprofil och korvkiosk utsedda

I helgen anordnades Korvfestivalen i Stockholm där bland annat årets korvkiosk och korvprofil utsågs.

”Svenskarna gillar korv, det bara är så”, säger Korvakademiens ordförande Christina Möller.

Korvhantverk har tilldelats Korvakademiens hederspris. Grundare är Jon Randow, till höger, här tillsammans med kollegan Jonas Bjerkefeldt.
Korvhantverk har tilldelats Korvakademiens hederspris. Grundare är Jon Randow, till höger, här tillsammans med kollegan Jonas Bjerkefeldt.Foto:Carl Thorborg

Korvakademien anordnade i helgen sin festival för fjärde året i rad. Festivalen hölls för första gången som en motpol till den dåvarande kritik som fanns mot korvindustrin. Kritiken gick bland annat ut på att korv som maträtt var onyttigt och att tillverkningen var bristfällig.

Christina Möller är ordförande, preses, för Korvakademien. 2013 arbetade hon på Coop/Konsums hr-avdelning och kände att hon ville bryta tystnaden. För trots att få medgav att de gillade korv såg hon ändå hur mycket butikerna sålde.

”Ingen vågade säga att de gillade korv så jag bestämde mig för att jag ville ta korven ur garderoben och in i finrummet. Jag ville höja korvens status.”

Under helgen delades flera priser ut, bland annat för årets korvkiosk, som gavs till Artur Oziemkowskis kiosk Krubberiet med kiosker både norr och söder om Stockholm.

Utmärkelsen motiverades av hans eget framtagna recept på korvar, roliga dressingar och tillbehör – samt viljan till att göra snabbmat med kvalitet.

Korvakademiens hederspris delades ut till Jon Randow, grundaren av företaget Korvhantverk Stockholm. Han tar sedan 2011 fram sina egna korvar som säljs via återförsäljare runt om i landet.

”Han har arbetat länge och har en väldig ambition till att hitta ett sätt att göra riktig korv utan tillsatser men med god smak”, berättar Christina Möller.

Hon berättar att det är en trend som vuxit under de senaste åren att använda så få tillsatser som möjligt. Färskorven har även den blivit mer populär och då inte bara gjord på fläsk utan även på lamm- och nötkött.

Festivalen har vuxit sedan det första året och i helgen deltog ett sextiotal korvutställare och runt fyrtio mikrobryggerier.

”Svenskarna gillar korv, det bara är så. Man kan prata om veganer och vegetarianer, men folk älskar korv och då är det väl underbart att vi bidrar till att göra dem kvalitativt bättre”, säger Christina Möller.


Hygienjätten varnar: Risk för toapappersbrist – på riktigt

I början av pandemin tömde svenskarna butikshyllorna på toalettpapper – utan egentligen anledning. Men nu, om tillgången till rysk gas försvinner, hotar det att bli brist på toalettpapper på riktigt. 

”Situationen är väldigt osäker”, säger Jani Sillanpää, Sverigechef på Metsä Tissue.

Med varumärken som Lambi, Serla och Katrin är Metsä Tissue en av Europas största hygienpapperstillverkare. Bolaget tillhör finska skogsindustrikoncernen Metsä Group. 

I Sverige har Metsä Tissue tre produktionsenheter – Katrinefors bruk i Mariestad, Pauliström- och Nyboholms bruk i Småland. 

Mariestad, Metsä Tissue.
Mariestad, Metsä Tissue.Foto:Peter Svenson

Skandinavien importerar närmare 40 procent av sitt mjukpapper och fortsätter situationen att utvecklas åt fel håll kan toalettpapper och andra hygienprodukter ta slut i butikerna.

”Vi producerar lokalt, men en stor andel av mjukpapper i Skandinavien importeras från Central- och Österuropa. Där är mjukpappersproduktionen starkt beroende av rysk gas. Om den ryska gasen stryps påverkas produktionen och då minskar importen hit”, säger Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige och fortsätter:

”Då kommer det att bli brister. För vår del klarar vi inte av att täcka den skandinaviska marknaden i dagsläget utan den importen. Situationen är väldigt osäker och vi följer det här på dagsnivå.”

Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige.
Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige.Foto:Marica Rosengard

I början av pandemin blev det rusning efter toalettpapper och hyllorna gapade tomma i butikerna. En obefogad oro menar Jani Sillanpää, då deras produktion pågick som vanligt. Mjukpapperstillverkarna menar att tiden för oro snarare är nu och att en ”perfekt storm” är på väg att blåsa upp. Det pågående kriget i Ukraina, energikrisen och brist på råvaror riskerar att få stor inverkan på den europeiska papperstillverkningen. 

”Just nu ser vi ingen ökning i efterfråga på vår sida, men om den ryska gasen stryps finns det en risk att det uppstår brister på butikshyllorna”, säger Jani Sillanpää.

Finns det skäl till oro att toapappret kommer att ta slut?
”Jag ser inte att vi behöver börja hamstra toapapper, risken är att folk sitter hemma med lager istället. Vi vill undvika att det blir som i början av pandemin när efterfrågan steg extremt fort på bara några dagar”, säger han.

Samtidigt ser bolaget stora risker i råvaruförsörjningen och tillgängligheten av mjukpapper. Returfiber står för cirka 35 procent av mjukpappersvolymen i Skandinavien där tillgången och kvaliteten på returfiber minskar hela tiden. Ökad digitalisering och distansarbete under pandemin har gjort att det inte återvinns lika mycket papper som tidigare.

”Just nu är det dels gasen men också råvaruförsörjningen som kan skapa problem. Vi har tidigare importerat träråmaterial till massaproduktion från Ryssland, vilket är strypt nu sedan Rysslands invasion av Ukraina. I och med det är situationen tajt”, säger Jani Sillanpää.

Hur möter ni de här utmaningarna?
”Vi är på väg att investera 2,5 miljarder kronor i Sverige och i Mariestad för att täcka det här gapet i Skandinavien för att minska importen. Med det dubblar vi kapaciteten i Mariestad, säkerställer lokal tillgång och minskar importen av mjukpapper från andra länder. Det är i princip luft vi fraktar, det är inte försvarbart att skeppa toapapper runt i Europa.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?