1515
Annons

Årets affärskrog ska koras – ett av Sveriges äldsta restaurangpris

Idag, måndag, delar Dagens industri ut restaurangpriserna Årets affärskrog och Årets resmål. 

Prisutdelningen brukar ske under festliga former inför ett par hundra gäster. I år sker utdelningen under en lunch med vinnarna och representanter från Di som enda deltagare.

Foto:Amanda Lindgren
Symbios blev vinnare av Dagens industris krogpris Årets affärskrog 2019.
Symbios blev vinnare av Dagens industris krogpris Årets affärskrog 2019.Foto:Jesper Frisk

Skälet är förstås covid-19 och den ökade smittspridningen, som tvingat oss att krympa ceremonin till ett minimum. Även om utdelningen sker i det lilla formatet, så blir den i alla fall av. Men så har också Årets affärskrog korats ända sedan 1983 och kan anses vara Sveriges äldsta restaurangpris. Samma år började Di med de regelbundna krogtester, som finns att läsa i helgtidningen Di Weekend.

Årets resmål är betydligt yngre, det priset instiftades 2017 för att lyfta fram gastronomiska destinationer runt om i landet som är värda en resa. Sverige har utvecklats enormt som matland de senaste decennierna och det finns gott om platser utanför storstäderna som lockar med god mat i avkopplande miljö. 

Begreppet ”affärskrog” förknippas med företagande och representation, främst i storstäderna. Det är en utmärkelse som i viss mån fått omdefinieras i takt med att restaurangvärlden utvecklats. Både krogscenen och näringslivet ser annorlunda ut i dag än när priset började delas ut för snart 40 år sedan. 

Coronapandemin har slagit hårt mot restaurangbranschen, prisgalor och tävlingar har fått ställas in eller göras digitalt utan publik. 

Den 27 januari delades Svenska gastronomipriset ut vid en gala på Operaterrassen i Stockholm. Det skulle visa sig vara sista gången på länge som flera hundra personer från restaurangbranschen samlades i samma rum för att festa och fira tillsammans. 

Den 17 februari delade franska Guide Michelin ut sina berömda stjärnor under en gala i Trondheim för speciellt inbjudna kockar från de nordiska länderna. 

Svenska White Guide däremot har inte utsett Sveriges bästa restauranger 2020. För första gången sedan guiden började publiceras 2005 hölls ingen prisgala i början av mars. Det var bestämt redan innan corona förklarats vara en pandemi och speglar det faktum att det blivit svårare att arrangera den här typen av evenemang. Den stora Restauranggalan, som brukade hållas på Cirkus varje år, försvann redan 2018. 

Årets kock, som startades samma år som Di började dela ut Årets affärskrog, genomfördes digitalt utan publik i september, när smittspridningen var förhållandevis låg och restaurangbranschen befann sig i en återhämtningsfas.

Nu har läget förvärrats, men Årets affärskrog ska som sagt koras och Årets resmål utnämnas vid en lunch på Sayan Isakssons nya restaurang Nour i Stockholm. 

Förra året skedde utdelningen i den pampiga matsalen på Bank Hotel inför ett par hundra inbjudna gäster, kockar, krögare, näringslivsprofiler och andra som intresserar sig för krogbranschen.

 


Tidigare ÖB:n: Kärnvapen är inte uteslutet

Han har varit överbefälhavare för Finländska försvarsmakten. Under 90-talet var han en del av försvarsledningen som inledde det militära samarbetet mellan Finland och Nato. Då tyckte han att ett Nato-medlemskap var onödigt – nu har kriget i Ukraina ändrat hans uppfattning.

”Om Ryssland hotar oss, skulle kärnvapen och utländska baser kunna bli aktuella i Norden”, säger Gustav Hägglund.

Gustav Hägglund.
Gustav Hägglund.Foto:Jesper Frisk

Gustav Hägglund, tidigare överbefälhavare för den finländska försvarsmakten och ordförande i den Europeiska unionens militärkommitté, är i Sverige för att hålla ett föredrag för Finska Akademien i Stockholm, om bland annat Nato och kriget i Ukraina. Dagens industri träffar honom på ett hotell i centrala Stockholm – för att prata om varför han tycker att ett medlemskap i Nato är ett måste för både Sverige och Finland. 

Han lyfter fram främst två faktorer till varför det är viktigt. Dels för att det medföljer försvarsgarantier, dels för att de kärnvapen som Natoländerna besitter fungerar avskräckande. Samtidigt säger han att det är ‘nu eller aldrig’ som gäller, då Ryssland är upptagna med kriget i Ukraina. 

”Ur militärt perspektiv är det rätt läge att gå med. De trupper som befunnit sig vid Finlands gräns är ganska decimerade, mycket har flyttats till Ukraina. Det kommer ta tid att flytta tillbaka både personal och utrustning dit. Det går inte på en vecka – utan det kan ta över ett år”, säger Gustav Hägglund.

Om både Sverige och Finland blir medlemmar i Nato – något som ser ut att bli verklighet sedan regeringen under måndagen meddelat att man kommer skicka in en Natoansökan, samtidigt som Finland har sagt att man kommer skicka in en ansökan i veckan – säger Gustav Hägglund att ett nordiskt Natoblock är nästa steg.

”Utan vidare ska vi bilda ett nordiskt block med Sverige, Finland, Danmark och Norge. Vi bör ha samma inställning till de permanenta baserna och kärnvapen som Danmark och Norge har i dag – men med en vapenoption som säger att om Ryssland hotar oss ska vi kunna placera både kärnvapen och Natotrupper i Norden.”

Han ser dock ingen risk för en rysk upptrappning längst med den finska gränsen till följd av ett finskt medlemskap i Nato, utan säger att Ryssland inte vill dra igång ännu en konflikt. Han tror i stället att Ryssland kommer svara med andra medel – exempelvis genom att dirigera flyktingar mot den finska gränsen.

”Det här är något som diskuteras i Finland just nu, att man troligtvis kan behöva uppföra stängsel på sina platser.”

Gustav Hägglund säger att ett medlemskap i Nato bland annat kommer att innebära fler natoövningar, att svenska och finländska officerare kommer att skickas till olika Natoorgan – men också att vi kan komma att integreras i den baltiska flygövervakningen. Trots att han har en positiv inställning till medlemskapet säger han att ett eget försvar fortfarande är det allra viktigaste. 

”Det egna försvaret är alltid det viktigaste försvaret, och ju bättre försvar man har – desto mer hjälp får man.”

Varför är Sverige och Finlands medlemskap viktigt för Nato?
”De fyller den lucka som funnits i Nordeuropa mellan Norge Ryssland, och Baltikum. Det blir nu en helhet, och Natos gräns fördubblas.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?