1515
Annons

Arbetsglädjen borta – iva-sköterskor flyr Karolinska

Pandemin blev droppen för flera sjuksköterskor på iva.

Dåligt ledarskap och risken för utebliven semester har fått 19 stycken att sluta på Karolinska denna vecka. Fia Lund är en av dem. Emma Flodin slutar till midsommar.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Sedan i mars förra året har iva-sjuksköterskorna på Karolinska både i Huddinge och Solna jobbat 12,5-timmarspass, med undantag för någon månad i höstas när pandemitrycket lättade något. I slutet på februari bestämde sig 19 sjuksköterskor på Karolinska universitetssjukhuset för att säga upp sig eftersom de inte såg att det skulle bli någon förändring i arbetsförhållandena.

”Jag slutar för att jag har väldigt lågt förtroende för att arbetsgivaren ska ge mig möjlighet att ge patienterna bästa möjliga vård. En vård som kan minska risken för vårdskador och även minska risken att dö”, säger Fia Lund.

I början av hösten förra året slutade ett 30-tal sjuksköterskor och undersköterskor på Karolinska i Solna och ett tiotal i Huddinge. De båda sjukhusen har nu så svårt att få tag i personal att de anställer sjuksköterskor utan intensivvårdsutbildning på intensiven. Den här lösningen har använts även på andra håll i landet och har väckt starka reaktioner bland sjukvårdspersonal som anser att det här kan vara farligt för patienterna.

Till midsommar slutar även iva-sjuksköterskan Emma Flodin på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

”All kraft och arbetsglädje är slut nu, och när de i våras sade att de inte visste om vi kunde få ledigt i sommar då fick jag nog.”

Vissa veckor har hon jobbat 62 timmar, andra 48 timmar, men alltid med de långa 12,5 -timmarspassen både nätter och dagar om vart annat.

”Jag jobbar antingen från sju på morgonen till halv åtta på kvällen eller sju på kvällen till halv åtta på morgonen så sömnen är helt förstörd och det enda jag gör när jag inte jobbar är att vila. Jag brukar ju vara en aktiv människa som håller på med friluftsliv. Jag är 34 år men nu känner jag mig som en gammal människa”, säger Emma Flodin.

För Fia Lund är det inte timmarna lika mycket som arbetstyngden som gör att hon slutar. Under sommaren ska sex vårdplatser vara öppna, bemannade med tre sjuksköterskor på Karolinska i Huddinge. Normalt är det mellan nio och elva platser öppna bemannade med mellan sju och nio sjuksköterskor.

”Folk förstår inte hur sjuka de här människorna är. De som ligger i respirator och kan ibland inte hålla ett enda organ vid liv själva. Vi ska se till att de andas, får mat, vätska, att det inte fastnar slem i halsen, att inte hjärtat rusar på ett onormalt sätt. Om jag vänder ryggen åt min ena patient för att ägna mig åt den andra, finns risken att det blir slem i tuben och personen riskerar att skadas”, säger Fia Lund.

Förebyggande vård riskerar att prioriteras bort vilket gör att patienterna kan bli ännu sjukare av att ligga på sjukhus.

”Ett exempel är att när du är sjuk får du sämre cirkulation och så får du kanske ett sår i rumpan och sen bajsar du och om jag då inte är där och hinner byta snabbt kan bajset komma in i såret och så kan patienten riskera att få en infektion som kan leda till komplikationer och i värsta fall döden”, säger Fia Lund.

Hon har jobbat som sjuksköterska i 24 år och sett mycket men är ändå orolig över det senaste årets utveckling och över att ledningen på Karolinska inte kommunicerar några åtgärder som ger henne hopp om att det kommer att bli bättre framöver, snarare tvärtom.

”Förra sommaren hade hade vi inga covidsjuka patienter på iva men man körde ändå krislägesavtal hela sommaren. Det är ett bevis på att det inte bara har med pandemin att göra. Sen blir det ju inte blivit bättre av att alla slutar, då blir det ju ännu tyngre för dem som är kvar”, säger Fia Lund.

Emma Flodin kommer från och med midsommar att vara ledig ända till dess att hon börjar på Södersjukhuset i september. Hon hoppas att arbetsmiljön och ledarskapet ska vara bättre, och där har inte heller bemanningen varit ett problem.

”Där diskuterar cheferna med de anställda vilket schema de ska ha, det finns en ruljans på vilka som ska gå på krislägesavtal, så att man ibland får vila. På Karolinska pekar de bara med hela handen och jag känner mig som en bricka i deras pussel som de aldrig får ihop”, säger Emma Flodin.

Enligt en enkätundersökning som Sveriges Radio gjort har antalet uppsägningar bland intensivvårdspersonal inte ökat på majoriteten av sjukhusen i Sverige under pandemin. Personalen stannar av stark pliktkänsla trots det hårda trycket. Karolinska Universitetssjukhuset tillhör undantagen där folk slutar trots sin starka lojalitet mot patienterna och arbetet.

”Det var ett jättesvårt beslut att bestämma sig för att sluta. Jag kan ha två veckors semester och jag kan jobba 48-timmars veckor men jag klarar inte den etiska stressen när omvårdnaden om svårt sjuka människor blir lidande vilket kan leda till livslånga komplikationer”, säger Lina Lund.


Sverige ska öka beredskapen för ny covidvåg

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att snabbt ta fram en beredskapsplan för om covidsmittan ökar igen i Sverige.

Det väntas regeringen ta beslut om i dag.

”Så att vi har en beredskap för kommande smittspridning. Att pandemin pågår är rätt uppenbart och vi har avvecklat våra restriktioner, så vi behöver skaffa oss en beredskap för att situationen kan förändras”, säger socialminister Lena Hallengren till TT.

Den 1 april avskaffades pandemilagen och med den de sista restriktionerna.

Folkhälsomyndigheten ska nu i samråd med berörda myndigheter senast den 29 april ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och andra eventuella smittskyddsåtgärder i händelse av ökad smittspridning och vid vilka situationer och i vilken ordning de ska införas. 

Exakt vilka råd och rekommendationer det kan bli är svårt att gå in på, enligt Hallengren.

”De behöver helt enkelt beskriva i vilka lägen och situationer som vi kan behöva ge olika råd och eventuella restriktioner”.

”Även om pandemin inte är över, så skulle vi inte ha avvecklat pandemilagen och alla restriktioner om vi trodde att vi snart skulle införa dem igen. Däremot vet vi ju inte hur omvärlden utvecklas, så de behöver bedöma vilka situationer vi kan behöva ta höjd för”, säger Hallengren.

TT: Vad betyder det att pandemilagen är avskaffad om vi skulle få en allvarlig våg igen?

”Det betyder att vi inte kan reglera på det sätt som pandemilagen gav oss möjlighet, den skiljer ju ut olika verksamheter och att vi inte behandlar alla offentliga verksamheter på samma sätt. Den precisionen och det mandatet att bemyndiga myndigheterna att vidta inskränkningar för företag och privatpersoner har vi inte”.

TT: Men finns inte risken att samma problem uppstår igen, vilket var skälet till att pandemilagen infördes?

”Jo, i så fall gör det det, men vi ser inte det som det mest troliga. Nu har vi kunskap om pandemin, vi vet alla hur vi ska bete oss och vi kan mycket mer om viruset, så det handlar mer om att råd och rekommendationer kommer in i rätt läge”, säger Lena Hallengren.

Regeringen slår fast att råd, rekommendationer och smittskyddsåtgärder ska vara proportionerliga och inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt med hänsyn till ändamålet.

Grundläggande fri- och rättigheter, såsom mötes-, demonstrations- och religionsfriheten ska värnas.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?