Annons

Arbetsbördan växer – rättsväsendet begär miljardbelopp

Rättsväsendets arbetsbörda blir allt mer pressande.

Bara domstolarna har begärt 1,5 miljarder kronor mer i anslag för 2020.

Foto:Susanna Pettersson Öste/TT

”Det här är en av de mest prioriterade frågorna i budgetförhandlingarna”, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) om rättsväsendets behov i arbetet med höstbudgeten, som läggs fram den 18 september.

Regeringspartierna S och MP slutförhandlar nu med samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna.

Sveriges domstolar bedömer i sitt budgetunderlag till regeringen, som Domstolsverket skickade in i slutet av februari, att brottmålen kommer att öka med drygt 15 procent från 2018 till 2022.

Grov organiserad brottslighet, ekobrott, gängbrott och skjutningar är företeelser som utvecklas åt fel håll, står det i budgetunderlaget från Domstolsverket.

En växande befolkning och större socioekonomiska skillnader ger tydliga avtryck i verksamheten, skriver myndigheten.

Om inte resurser tillförs så varnar domstolarna för allvarliga följder. De skulle leda till att allt fler domstolsprövningar inte kan ske inom rimlig tid. Det handlar inte bara om brottsmål, det drabbar även prövningar av sådant som miljötillstånd, asylmål, bygglov och av rätt till assistansersättning.

”Vi är väl medvetna om det, att balanserna riskerar att öka”, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) till TT.

En orsak till rättsväsendets växande arbetsbörda är att polisen nu får resurser. En annan är lagskärpningar som leder till att fler häktas, döms och hamnar i fängelse.

Domstolsverket har begärt runt 1,5 miljarder kronor mer i ökade anslag av regeringen. I den summan finns 550 miljoner mer till själva verksamheten samt 844 miljoner kronor för ersättning till rättsliga biträden, som advokater och målsägandebiträden.

Verket har under året också bett om 110 miljoner i extra förvaltningsanslag för 2019.

Även hos Kriminalvården är läget pressat, med närmast fulla häkten och fängelser.

Antalet platser bedöms behöva byggas ut med 1 800 respektive 1 000 platser till 2029. Det kräver att antalet anställda blir 3 000 fler. Kriminalvården har begärt 170 miljoner kronor mer 2020 och ytterligare påslag åren därefter.

”Domstolarna och kriminalvården har de mest akuta behoven”, säger Morgan Johansson.

Även Migrationsverket påpekar i sin senaste prognos att man behöver flera hundra miljoner kronor mer om antalet förvarsplatser för personer som ska utvisas ska öka.

Åklagarmyndigheten begär också mer pengar. Den bedömer att inflödet av antalet brottsmisstankar ökar med 13 procent från 2019 till 2022. Av de 76 miljoner kronor mer som begärs för 2020 ska över hälften användas för att kunna bibehålla dagens nivå på verksamheten och resten till att nå målet om hundra fler åklagare till 2022.

Polisens anslagshöjningar för 2020 och 2021 är redan klara. Polisen begär dock ytterligare 100 miljoner kronor 2020 för att åtgärda bristerna i gränskontrollen.

Tullverket vill ha 78 miljoner kronor mer 2020 och sammanlagt nästan 500 miljoner mer i anslagsnivå till 2022. För de pengarna vill man anställa 270 fler tullare och brottsutredare.

"Om vi inte utökar antalet medarbetare blir konsekvensen att vi inte kan trygga samhället med kontroller på fler orter och under fler av dygnets timmar än idag", står det i Tullverkets budgetunderlag.

Om politikerna vill att tullen även kontrollerar utförsel av gods i jakt på stöldgods kommer det att kosta mer pengar.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från KIAAnnons

Kia lanserar laddbar SUV – med sju sittplatser och fyrhjulsdrift

En helt ny generation av den sjusitsiga suven Kia Sorento lanseras nu.

Och: Inom kort finns den som laddhybrid. 

Redan i början av 2021 kommer de första bilarna att levereras i Sverige.

Helt nya Kia Sorento – här finns allt du behöver veta om den 

Kia satsade tidigt på att elektrifiera så många modeller som möjligt och har sedan 2018 varit störst på laddbara modeller på den svenska marknaden. Över hälften – 56 procent – av de bilar som såldes mellan januari och september i år var laddhybrider. Och redan nästa år är målet att den siffran ska vara 80 procent.

– Om man vill bidra med verklig nytta måste man våga tänka nytt. Vi vill att många – inte bara några få – ska ha möjlighet att ställa om till laddbara bilar. Kia har ambitionen att leda omställningen till en mer hållbar mobilitet, säger Jonas Nilsson, marknadschef Kia. 

Fyrhjulsdrift och automatlåda

Nu kompletterar biltillverkaren sitt laddbara utbud med ännu en viktig modell – den sjusitsiga suven Kia Sorento som först lanseras med en dieselmotor, men som i början av nästa år kommer som laddhybrid.

Nya laddbara Kia Sorento kombinerar en turboladdad bensinmotor på 1,6 liter och 180 hästkrafter och ett vridmoment på 265 newtonmeter med ett batteri på 13,8 kWh och en elmotor på 91 hästkrafter. Tillsammans ger det en systemeffekt på 265 hästkrafter och 350 newtonmeter. 

Drivningen sker på alla fyra hjulen genom en sexväxlad automatlåda som tillåter att både bensin- och elmotor ger full effekt samtidigt. För första gången använder sig Kia av ett oberoende kylningssystem för batteripaketet i en laddhybrid för optimal kapacitet.

Sju sittplatser och stort bagageutrymme

Sorento byggs på en ny suv-plattform där det stora batteriet har placerats under golvet till passagerarutrymmet. Det har skapat förutsättningar för en rymlig kupé med sju sittplatser – och ett av klassens största bagageutrymmen. Med den bakre sätesraden nedfälld finns här plats med upp till 809 liter last. Fäller man även mittenraden rymmer Kia Sorento Plug-In Hybrid 1 998 liter. 

Nya Kia Sorento har en högre teknisk standardutrustningsnivå än sina föregångare. Bland annat ingår dubbla digitala skärmar med funktioner och tjänster som är kopplade till telematiksystemet UVO Connect. Ett antal förarassistanssystem, som till exempel Blind-Spot View Monitor (standard från utrustningsnivån Advance Plus) som visar rörlig bild av det som döljer sig i dödavinkeln på displayen framför föraren är en annan nyhet.

Genom att använda både kamera och radar kan nya Sorento fånga upp och analysera information om andra bilar, fotgängare eller cyklister som korsar vägen för att undvika eventuella kollisioner. Systemet, som kallas FCA, kan också förhindra kollisioner med fordon när man svänger vänster vid en korsning. Om FCA upptäcker en potentiell fara visas en varningssignal i instrumentklustret och maximal bromseffekt appliceras.

Precis som alla andra modeller från Kia har Sorento sju års nybilsgaranti direkt från fabrik. Garantin gäller även EV-batterierna. I Sverige lanseras Kia Sorento i tre utrustningsnivåer; Action, Advance och Advance Plus. 

Helt nya Kia Sorento – här finns allt du behöver veta om den 

 

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?