Apple kräver negativa coronatest av ovaccinerade anställda
Ovaccinerade medarbetare hos Apple kommer att behöva visa upp ett negativt coronatest för att komma in på arbetsplatsen, rapporterar The Verge.
Frida Westergård
Text
Foto:Andy Wong
Teknikjätten uppmanar också sina anställda att ta den tredje vaccindosen när den erbjuds, för även den med bara två sprutor kommer att behöva testa sig för att komma till arbetsplatsen.
Enligt tekniksajten kommer Apples anställda att ha fyra veckor på sig att ta sin boosterdos, från den dag de blir erbjudna en, innan de måste uppvisa negativa coronatest för sin arbetsgivare.
Tidigare i veckan meddelade också Facebooks ägarbolag Meta att anställda måste ta den tredje sprutan innan man återgår till arbete på kontoren igen i mars.
Frida Westergård
Strid blåser upp om ransonering av gas
Efter de ryska gasstoppen till Polen, Bulgarien och Finland ökar oron i Europa. Både Tyskland och EU uppges nu överväga ransonering av gasleveranser till näringslivet om krisen slår till.
”Många företag som inte kommer att överleva”, säger Nicholas Neu på den tyska företagarorganisationen BVMW.
Malin Rising
Text
Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis menar att mindre bolag kommer ha svårt att konkurrera om gasen. Till vänster: Gastankar i Hamburgs hamn.Foto:Martin Meissner/AP/TT & ELS Analysis/Press
”Vi står inför en situation där vilken medlemsstat som helst kan bli den nästa som stängs av”, säger EU:s energikommissionär Kadri Simson till Financial Times.
Enligt tidningens källor förbereder kommissionen därför en krisplan som kan innefatta ransoner mot industrin. Och i Tyskland arbetar den statliga kontrollmyndigheten Bundesnetzagentur redan med att ta fram en plan för ransonering, där man tar hänsyn till kriterier som företagets storlek och potentiella ekonomiska förluster vid utebliven leverans.
Men tyska företag är inte överens om hur en sådan ransonering bör genomföras. Enligt Reuters har landets ledande industriorganisation BDI förberett ett förslag, som ska skickas till Bundesnetzagentur, om att man bör införa ett slags auktionssystem för gasrättigheter. Men det kritiseras hårt av organisationen BVMW, som representerar små- och medelstora företag i Tyskland.
”Problemet med auktioner är att stora företag med starkare finanser kommer att kunna betala mer och mindre företag kommer inte kunna konkurrera med dem när det gäller priser. Det tycker inte vi är rättvist”, säger BVMW:s talesperson Nicholas Neu till Di, och tillägger:
”De små- och medelstora företagen är helt bortglömda av regeringen.”
BVMW menar att ransoneringen främst bör utgå från vilken roll företagen har i samhället och Nicholas Neu varnar för att en energikris kan slå hårt mot tyska småföretag som redan kämpat i motvind i tre år, på grund av pandemin och sedan kriget i Ukraina.
”Om man nu stryper energin då är det många företag som inte kommer att överleva”, säger han.
Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis, säger att det är svårt att uppskatta hur stor risken är för ett totalt stopp av den ryska gasen, men konstaterar att Europa redan befinner sig i en energikonflikt med Ryssland. Och om gasleveranserna skulle stoppas helt, skulle det vara katastrofalt för europeisk industri.
”När det händer är Europeisk industrins konkurrenskraft helt undergrävd”, säger han.
Samuel Ciszuk menar också att det är orealistiskt att tro att marknaden skulle kunna lösa problemen på egen hand, eftersom ingen vill investera i ny infrastruktur för gas när EU:s långsiktiga mål är att fasa ut all användning av fossila bränslen.
”Om det skulle hända, då är marknaden satt ur spel och då kan man inte lita på dess mekanismer”, säger han.
Henrik Wachtmeister, som forskar på globala energisystem vid Uppsala universitet, säger att EU har möjlighet att ersätta ungefär hälften av den ryska gasen med framför allt flytande naturgas, LNG, men även med mer pipelinegas från länder som Norge och Algeriet. Dessutom kan elproduktionssektorn minska sin användning av gas genom att använda andra energiformer, som mer kolkraft, biomassa och kärnkraft. Men sedan återstår runt 25 procent av de 155 miljarder kubikmeter som EU importerar från Ryssland årligen, som man skulle behöva klara sig utan om leveranserna stryps helt.
I ett sådant scenario, säger Henrik Wachtmeister, behövs någon form av ransonering och då kan företag inom matsektorn, eller de som tillhandahåller kemikalier till läkemedelsindustrin prioriteras, medan metall- och pappersindustrin kan tvingas till större eftergifter.
Olika ekonomer har uppskattat att ett totalt gasstopp skulle kunna pressa ner Tysklands BNP med mellan 2 och 4 procent. Men Uppsalaforskaren säger att den typen av modeller inte fångar upp komplexa sekundära effekter av ett stopp, som kan leda till stora problem i leverantörskedjorna.
”Om det är något nödvändigt ämne eller någon komponent för en process som plötsligt inte finns, så kan det få oproportionerligt stora effekter i ekonomin. Och det är väldigt svårt att fånga upp i förväg i olika modeller”, säger han.
