När Eivind Granås provsmakar en grön gelégroda, direkt från produktionsbandet, låter han processen ha sin gilla gång. Är det lagom mycket socker, gelatin och glukossirap?
”Missar vi i smak och konsistens är risken att konsumenten inte köper produkten igen. Att provsmaka godis tillhör min vardag – även om jag är vd”, säger Eivind Granås.
För två år sedan blev han rekryterad som verkställande direktör för Konfektyrfabriken Aroma, ett anrikt bolag som grundades 1921 med kolakokning i fokus.
”Mitt jobb har främst handlat om att bygga upp en sälj- och marknadsorganisation. Vår nya marknadschef kommer från Delicato, vår nya key-account manager från Cloetta och själv har jag bakgrund från Coca-Cola och Shell. Traditionellt har vi fokuserat på produktion, men börjar nu mer och mer bli ett konsumentföretag”, berättar Eivind Granås.
Många svenskar har någon form av relation till Aroma, som under en våg av innovationsanda på 1920- och 1930-talet tog fram de gröna grodor, geléhjärtan och godisråttor som i dag är varumärkesskyddade.
”Trots att det har gått så mycket tid är det fortfarande några av våra storsäljare. Och det är godissorter som verkligen engagerar. När vi i perioder har försökt korrigera smaken eller ändrat aromleverantörer har det inte fallit i god jord. Nästan alla har en förväntan att det ska smaka som det alltid har gjort”, säger Eivind Granås.
Inför alla hjärtans dag har det i vanlig ordning varit stor efterfrågan på företagets sockrade hjärtan. Varje år säljer Aroma närmare en miljon askar. Trenden kom till på 1980-talet då de dåvarande ägarna gjorde askarna synliga genom att dela ut dem på teaterscener och till tv-produktioner.
”Ambitionen var att satsningen skulle bära frukt i USA, men när askarna testades på ett par utvalda Ikea-varuhus blev det ingen succé. I Sverige däremot är det en återkommande klassiker. I fjol sålde vi 337 ton röda hjärtan-askar, främst för den svenska marknaden”, säger Eivind Granås.
I 70 år, fram till 2002, låg fabriken i ett flerbostadshus på fjärde våningen på Gärdet i Stockholm. I dag sker tillverkningen främst i Skarpnäck – men också i Bengtsfors och Torshälla.
”När barnbarnen till grundarna år 2002 sålde företaget till en holländsk ägarkonstellation flyttades verksamheten ut hit till Skarpnäck. Men allt gick för fort, man upplevde utmaningar med kvaliteten och kunderna reklamerade produkterna. Försäljningen störtdök”, berättar Eivind Granås.
Han beskriver nuvarande huvudägaren Anders Landelius som något av en räddande ängel då han samma år klev in och köpte tillbaka företaget.
”Han är en viktig orsak till att Aroma lever vidare. Så är det bara.”
Under Eivind Granås ledarskap har fokus legat på att tydligare sätta Aroma på kartan i Norden. På den finska marknaden ökar man snabbt för tillfället.
”Det brukar pratas om det svenska musikundret, men det borde även pratas om det svenska godisundret. Det om något är en exportsuccé”, säger Eivind Granås.
I och med att lösviktsförsäljningen tappade fäste under pandemin har Aroma de senaste åren satsat hårt på förpackat godis.
”Nu ser vi att efterfrågan på båda lösvikt och påsar ökar. Konsumenterna vill ha närproducerat godis som tillverkats i Sverige. Där har vi en konkurrensfördel.”
Fokuset har fram tills i dag varit lösvikt med stora volymer och låga priser.
”Med mig och några andra rekryteringar som jag gjort adderar vi värdetänket där vi tagit fram ny design och nya produkter. När det gäller skumtomtar och påskägg kunde vi ha sålt mycket mer än vad vi lyckades producera under corona”, säger Eivind Granås.
Unnar vi oss godis även nu, i stundande lågkonjunktur?
”Ja, godis är ett billigt nöje, en njutningsprodukt som du kanske bara konsumerar en gång i veckan. Lördagsgodis är en tradition inte bara för barn.”
Efter att ha jobbat på globala bolag har Eivind Granås funnit sig tillrätta i en betydligt mindre och tajtare organisation.
”Här är jag involverad i allt. I mina arbetsuppgifter ingår inte bara att leda och delegera, utan också att dragera choklad-hallonbåtar och packa påsar på lagret. Jag uppskattar att jobba så operativt.”
Tröttnar du aldrig på godis?
”Under stressiga perioder handlar mycket om prognoser och antal sålda askar. Då kan jag drömma om skumtomtar och prata om godis i sömnen. Det kan min fru ha åsikter om. Men i det stora hela har jag ett drömjobb.”
