Andersson vill ha hårdare straff för bidragsbrott

Regeringen lägger fram förslag på hur bidragsbrott ska bekämpas hårdare. Syftet är stärka tilltron till välfärdsstaten genom att fler företag ska straffas och att påföljderna ska bli hårdare. 

Foto:Claudio Bresciani/TT

Regeringen lägger fram ett förslag på hur bidragsbrott kan bekämpas hårdare med en skarpare straffskala, utvidgad skyldighet att rapportera misstankar och förlängd preskriptionstid.

”När vi betalar in skatt, pengar som ska gå till välfärden, till våra barn och våra gamla ska vi känna oss trygga i att det är dit pengarna går och inte till grovt kriminella”, säger finansminister Magdalena Andersson (S). 

”Det är pengar som vanligt folk runt om i vårt land behöver”, säger hon utan att kunna precisera hur mycket pengar det offentliga kan spara på straffskärpningarna.

Lagförslaget innebär även att fler områden omfattas, däribland tandvårdsstöd och arbetsmarknadspolitiska stöd, ersättningar som ofta betalas ut till företag påpekar hon. 

”Syftet är att det ska leda till att fler ska straffas och att straffen ska bli längre”, säger finansminister Magdalena Andersson. 

”Det här är en central fråga för att stärka tilliten till den svenska modellen”, säger hon vidare och pekar på att även konkurrensen mellan företag skadas.  

Den utvidgade underrättelseskyldigheten omfattar de nya brotten och även kommuner, enligt förslaget. 

”Det kommer underlätta upptäckt av bidragsbrott”, säger Magdalena Andersson. 

Straffet för grovt bidragsbrott kommer enligt förslaget att höjas från fyra till sex år, i enlighet med straffskalan för grovt bedrägeri och grovt skattebrott. 

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet finns fattades det 27 lagföringsbeslut om grovt bidragsbrott 2017.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?