1515
Annons

Andersson: ”Sticker i ögonen och väcker en stor ilska”

Bonusutbetalningarna till ledningen i bolag som tagit emot statligt stöd under coronapandemin har mött kraftiga reaktioner. 

Finansministern Magdalena Andersson (S) överväger nu lagstadgade karensperioder för bonusar och utdelningar i den Svenska stödlagstiftningen.

”Det är klart att det här sticker i ögonen och väcker en stor ilska”, säger finansministern till Di TV.

Foto:Henrik Montgomery /TT

I veckan rapporterade Di att AB Volvos koncernledning får bonusar på 118 miljoner kronor för 2020, trots att lastbilstillverkaren tog emot nästan 2,7 miljarder i statliga permitteringsstöd, varav merparten från den svenska staten. Di kunde även berätta att bonusarna möjliggjordes genom att AB Volvos styrelse ändrade de bonusvillkor som sattes upp för året i slutet av maj 2020.

Det beslutet fattades två månader efter att Volvos ordförande Carl-Henric Svanberg i en DN-intervju uppgett att det inte skulle bli några bonusar till koncernledningen för 2020.

I takt med att fler storföretag publicerat sina årsredovisningar har det framkommit att ytterligare bolag delat ut bonusar till ledningen samtidigt som de tagit emot statligt stöd under pandemin. 

”Det är klart att det här sticker i ögonen och väcker en stor ilska. Jag tänker på vanliga löntagare som inte har några bonusar, men det är deras skattepengar som betalat de här stöden så det är klart att människor är upprörda”, säger finansministern Magdalena Andersson (S) till Di TV.

Näringslivet menar att en del i den här problematiken är att coronastöden har varit luddigt formulerade. Kan du förstå den kritiken?
”Det står i lagstiftningen att man ska minska sina lönekostnader – då är det klart att det inkluderar även bonusar. Sedan är frågan hur länge det här ska gälla, och det blir en tillämpningsfråga och det är Tillväxtverket som tillämpar det här. Men jag är för framtiden självklart redo att skruva i lagstiftningen”, säger Magdalena Andersson (S).

Finansministern överväger nu lagstadgade karensperioder för bonusar och utdelningar i Sveriges stödlagstiftning

Hur ser du på möjligheterna att få till en lagstiftning?
”De här stöden – korttidspermittering, omställnings- och omsättningsstöd – är framtaget under väldigt stark tidspress för att vi skulle rädda svenska jobb och svenska företag. Jag tror det finns mycket vi kommer att lära oss när krisen är över för att kunna skruva i systemen inför framtiden, så att vi står bättre rustade vid nästa kris.”

Stöden är kopplade till just coronakrisen, är det verkligen nödvändigt med en lagstiftning då?
”Jag tror att det är väldigt bra att vi är bättre förberedda inför nästa kris, att det finns en lagstiftning på plats om man behöver liknande stöd i framtiden”, säger Magdalena Andersson.

Vad händer nu, vad är nästa steg?
”Vi kommer naturligtvis att följa hur lagstiftningen kommer att tillämpas. Sedan har vi coronakommissionen som tittar på många aspekter av den här krisen, så det är något vi kommer att titta på. Sedan får vi naturligtvis sammanfatta det här för att se hur vi ska kunna skruva i lagstiftningen inför framtiden. Men just nu så hanterar vi fortfarande den här krisen och ser till att vi har tillräckligt med resurser hos sjukvården och att vi har pengar till vaccinering och testning. Naturligtvis följer vi utvecklingen noggrant, inte minst inom restaurangbranschen som har det väldigt tufft just nu.”

På fredagsförmiddagen kallade AB Volvos ordförande Carl-Henric Svanberg till krismöte med storägarna. Bolaget vill dock inte ge någon information om vad som sades på mötet.

”Jag kan som finansminister inte kommentera enskilda bolag och hur de agerar”, säger Magdalena Andersson till Di TV.

 


Innehåll från FortumAnnons

Energisystemet som gör det möjligt att nå netto noll-utsläpp

Sverige har ett ambitiöst klimatmål om netto noll-utsläpp av växthusgaser till 2045. Till skillnad från många andra länder har Sverige sedan länge haft ett i princip fossilfritt energisystem. Vad är då utmaningen?

På bara några decennier behövs en fördubbling av elproduktion för att klara omställningen av transportsektorn och industrin. Elen behövs dels för direkt elektrifiering, dels för att tillverka fossilfri vätgas som i sin tur ersätter de fossila bränslen som idag används som bränsle och råvaror i industrin och av transportsektorn. Sveriges snabba utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften på 1970-talet gjorde att vi på två decennier kunde ersätta oljan och kolet i energiproduktionen. För att göra samma sak inom industri och transport behöver vi göra om detta fast i dubbel skala, menar Anton Steen, ansvarig för samhällskontakter i Sverige på Fortum.

Att få tillräckligt med el på plats där och när den behövs är en utmaning som handlar både om hur energisystemet fungerar teknisk och om hur dessa stora investeringar ska finansieras.

– Det räcker inte med höga mål, utan vi behöver även se över hur marknaden är utformad och behöver prata mer om hur vi åstadkommer ett balanserat energisystem som klarar av att driva det stora omställningsarbete vi har framför oss, säger Anton Steen och fortsätter:

– Mer vindkraft, mer kärnkraft och mer vattenkraft – alla behövs när Sverige ställer om. Som energiföretag har vi en viktig roll att spela i detta, men uppgiften – att klara klimatmålen - är något vi gör gemensamt. Men förutsättningarna behöver finnas på plats. 

Ökande obalanser behöver tas på allvar

Det talas allt oftare om betydelsen av balansen mellan den el som används och hur mycket el som produceras. Elsystemet är ett av de mest komplicerade system Fortum har och att marginalerna i systemet har krympt och fortsätter att krympa är varningssignaler som bolaget bör ta på stort allvar.

– Vi saknar både i dag och för många år framåt tillräcklig överföringskapacitet, så södra Sveriges utmaningar behöver mötas med mer planerbar kraft som kan leverera effekt på plats, säger Anton. 

Energisystemet är mer än antalet producerade kilowattimmar

I energisystemet behöver det hela tiden, dygnet runt och året runt, vara balans mellan hur mycket som används och hur mycket som produceras. Det behöver också klara av att leverera den effekt som behövs dit och när den behövs. 

För samhället är en bra balans mellan den planerbara kärnkraften, den flexibla vattenkraften och den väderberoende produktion helt avgörande eftersom det avgör hur väl energisystemet fungerar rent tekniskt.

– Ett välbalanserat och fungerade energisystem är sammantaget även mer kostnadseffektivt, men utan att vi tar hjälp av alla fossilfria kraftslag kommer omställningen av industri- och transportsektorerna bli mycket svår, säger Anton Steen. 

”Vi behöver öppna upp energimarknaden”

Den svenska elmarknaden är i stort behov av fortsatta reformer – både för att göra det möjligt att investera i alla fossilfria kraftslag och för att göra det intressant. Kommande kvartssekel behövs enorma investeringar: i vindkraft, i vattenkraft och i kärnkraft. Det behövs även investeringar i nät och energilager, menar Anton Steen.

– Det behövs också en marknadsmodell som gör Sveriges energisystem attraktivt att investera i. Att bygga ett energisystem som kan driva omställningen till netto noll-utsläpp och göra det på ett samhällsekonomiskt bra sätt handlar inte om en utan många olika åtgärder där alla behövs.   

Läs mer om den hållbara omställningen här  

Om Fortum
Fortum är ett ledande energi­bolag som utvecklar och erbjuder sina kunder lösningar inom el, värme, kyla, återvinning och avfalls­han­tering. Bolaget tillhan­da­håller också tjänster för andra företag i energi­bran­schen och arbetar för att driva förändringen mot en renare värld. Här kan du läsa mer om oss. 

Mer från Fortum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?