Andersson: Staten betalar lön vid nedstängning

Regeringen tar nu även hela lönekostnaden vid en nedstängning med stöd av pandemilagen. Det beskedet ger finansminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff där hon summerar krisstödsnotan till 284 miljarder kronor. 

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S).Foto:Jonas Ekströmer/TT

Risken för en tredje våg är stor, enligt Magdalena Andersson vid en pressträff flankerad av näringsminister Ibrahim Baylan (S). 

Men det finns ljus i tunneln.

”Vaccineringen är på gång. Det betyder att vi tar steg framåt mot ett mer normalt ekonomiskt läge”, säger Magdalena Andersson. 

Stödet vid nedstängning är inte godkänt av EU, utan ”dialogen pågår”, enligt Magdalena Andersson, som beskriver det som att samtalen visade på en möjlighet att få acceptans för att gå ett steg längre: 

”Nedstängningsstödet kommer att kompletteras med ersättning för lönekostnader. Det är för att undvika risk för uppsägningar vid en nedstängning. Vi betalar alltså både lönekostnader och fasta kostnader”, säger Magdalena Andersson. 

Kostnaden för nedstängningsstödet mer än fördubblas från 4 till 9 miljarder kronor. 

Finns det konkreta planer på nedstängning, eftersom ni kommer med det här?
”Det är viktigt för oss att det är väl förberett. Men, det finns ju inte några sådana beslut tagna”, säger Ibrahim Baylan. 

Det finns en upprördhet i näringslivet över att stödutbetalningarna tar lång tid, där företag i normala fall har fått vänta fyra månader på upp emot ett halvår på stöd. 

Näringsministern har noterat ilskan. 

”Jag vet att det finns en frustration”, säger han. 

Den som söker och får ersättning för korttidspermittering beviljad från december i fjol till juni i år får betalt för hela sexmånadersperioden på ett bräde i april, då större delen av utbetalningen görs retroaktivt. 

Skatteverkets handläggningstider får beröm av Ibrahim Baylan, men Tillväxtverkets handläggningstid vill han få ned. 

”Vi har jobbat väldigt intensivt med Tillväxtverket för att korta ned tiden”, säger Ibrahim Baylan, som tidigare i år KU-anmäldes av Moderaterna på grund av att stödutbetalningarna har dröjt. 

Ett annat besked i paketet, som har förhandlats fram med januaripartierna, är att omsättningsstödet till enskilda företag omfattar även personer som har fått arbetslöshetsersättning under stödperioden eller varit föräldralediga eller sjuka under jämförelseperioden. 

Så sent som i fredags gav regeringen flera förlängda stödbesked. Med dagens tillägg summerar regeringens aviserade åtgärder i fyra extra ändringsbudgetar till 77 miljarder kronor för 2021. Kostnaden för krisbudgetarna under detta och förra året uppgår därmed till 284 miljarder kronor. 

”Aldrig tidigare har svenska skattebetalar räddat så många jobb i den privata sektorn”, säger Magdalena Andersson.  

Enligt finansdepartementet räknar man med att statens budget i år går mot ett underskott snarlikt fjolårets på cirka 190 miljarder kronor.  

 

 

 

 

 

 


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?