Annons

Andersson lovar nya miljarder för att ta Sverige ur krisen – vill höja kapitalskatter

Förmodligen något krispaket till, men sedan kommer det att handla om att kickstarta ekonomin efter coronakrisen.

Framför allt väntar ännu mer pengar till kommunerna, säger finansminister Magdalena Andersson i en TT-intervju.

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S).Foto:Jessica Gow/TT

Hittills har hon och regeringen spenderat över 250 miljarder kronor i vårens och försommarens akuta krisfas. Statsskulden har dragit i väg ordentligt, från 35 till 45 procent av BNP.

Men att dra i bromsen nu är inte aktuellt på långa vägar.

”Det finns goda förutsättningar för ytterligare stimulanser för att återstarta ekonomin, absolut för 2021 men kanske också för 2022”, säger Magdalena Andersson (S).

Det kommer driva upp statsskulden ytterligare – men Sverige har råd, är hennes budskap. Hur hög kan skulden bli?

”Det går inte att sätta ett absolut tak. Det beror på hur ekonomin utvecklas. Men man ska heller inte strama åt för tidigt i en uppgång.”

Välfärden kommer att få mer pengar, skolor och äldrevården ska inte behöva säga upp folk, det hämmar bara återstarten, enligt Andersson.

”Sedan kan man tidigarelägga investeringar, inte minst gröna investeringar, säger hon och pekar bland annat på vägar och järnvägar, renoveringar av skolor med mera för att få fart på hjulen igen.”

Annat på finansministerns agenda är att se över arbetsvillkoren inom äldrevården, arbetsmarknadsutbildningar och åtgärder för att se till att inte ungdomsarbetslösheten drar iväg. Och sista ordet är inte sagt om de i krisen tillfälligt högre nivåerna i a-kassan, något de borgerliga oppositionspartierna pekat på, att höjningen är just tillfällig.

”Det kommer så klart att bli en diskussion om det”, säger Andersson.

De enorma effekterna på ekonomin ger förmodligen ett visst eko på klyftorna i samhället, även om det är oklart vilka effekterna blir.

”Kapitalinkomsterna kommer att minska, men det drabbar ingen fattig.”

I andra änden finns alla som åker ut i arbetslöshet.

”Och de som blir av med jobbet först är de som har en svagare ställning på arbetsmarknaden”, säger Magdalena Andersson.

LO har bland annat krävt att de rika ska vara med och betala med höjda kapitalskatter när staten behöver fylla på igen. Men där passar finansministern än så länge.

Efter 1990-talskrisen infördes en så kallad värnskatt, en högre skattesats på högre löneinkomster, som togs bort i vintras. Aktuellt igen?

”Där är vi inte än, men det är klart, vi kommer att så småningom komma till ett läge där vi behöver komma tillbaka till överskott i statsfinanserna. Men vi är långt därifrån”, säger Andersson.

”Nu handlar det om att stimulera ekonomin så att hjulen sätter fart igen innan det är dags att öka skatteintäkterna”, fortsätter hon.

Om högre kapitalskatter?

”Ja, jag tycker vi ska höja kapitalskatterna som är oerhört låga i internationell jämförelse”, säger Andersson och återkommer till sin gamla käpphäst, 3:12-reglerna som innebär en relativt gynnsam beskattning för ägare av mindre bolag.

Alla de gigantiska belopp som världens stater nu pumpar ut i systemet håller till stor del aktiebörser och bostadspriser under armarna. På TT:s fråga om pengarna kommer vanligt folk till dels svarar finansministern:

”Fråga vem som helst som är korttidspermitterad, som annars hade blivit arbetslös om pengarna kommer dem till dels”, säger hon och nämner fler exempel där krisstödet räddat jobb.

Men gladast verkar nästan spekulanterna på aktiebörserna vara, de verkar närmast tro att krisen är över. Nästan hela raset är återhämtat trots att världsekonomin står i lågor.

TT: Har du några tankar kring det?
”Ja, det har jag”, säger Magdalena Andersson, men mer än så får vi inte veta om finansministerns syn på de synnerligen optimistiska börshajarna.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?