1515
Annons

Anders Ygeman vill öka id-krav på asylsökande

Inrikesminister Anders Ygeman (S) tycker att Sverige ställt för låga krav på asylsökande att bevisa sin identitet.
Han anser att kraven behöver skärpas.

Inrikesminister Anders Ygeman (S).
Inrikesminister Anders Ygeman (S).Bild:Izabelle Nordfjell/TT

Inrikesminister Anders Ygeman (S) tycker att Sverige ställt för låga krav på asylsökande att bevisa sin identitet.

Han anser att kraven behöver skärpas.
"Om man inte har en id-handling så tror jag att man måste lägga bördan tydligare på den enskilde att kunna visa sin identitet", säger Ygeman i en TT-intervju.

Många asylsökande kan eller vill inte visa upp id-handlingar. Det försvårar både bedömningen av om de har skyddsskäl och återvändandet till hemlandet om de får avslag.

Under 2016 uppvisade cirka 60 procent någon form av id-handling tidigt i asylprocessen.

"Det finns ju en bild som sprids av flyktingsmugglare och andra att det bästa tillståndet är att du inte har någon identitet, att du inte ska ha någon passhandling med dig, men det är en falsk bild", säger Ygeman.

Inrikesministern betonar att det enligt svenskt och internationellt regelverk ska vara mycket svårt för den som inte själv bidrar med sin identitet att få asyl. Han är kritisk mot hur regelverket hittills tillämpats i Sverige.

"I grunden är det den asylsökande själv som är ansvarig för att göra sin identitet trolig. Det där har kommit att tolkas lite olika i svensk rätt, men det måste vara grunden", säger Ygeman.

Migrationsverket och Polisen har till regeringen föreslagit att man utreder nya befogenheter för att kunna fastställa asylsökandes identitet.

Det kan handla om att polisen ska kunna gå in i någons telefon och dator och leta efter bevis på innehavarens identitet, till exempel i sociala medier. Det kan också handla om att kunna kroppsvisitera asylsökanden under hela asylprocessen.

Sådana befogenheter har polisen i Norge.

Ygeman betonar att förslagen är känsliga och att regeringen måste analysera dem innan man tar ställning.

"Det finns ett rättssäkerhetsproblem eftersom det skulle handla om tvångsmedel mot någon som inte är brottsmisstänkt", säger han.

Ett annat förslag är att asylsökande som inte samarbetar med att klarlägga sin identitet ska kunna åläggas en meddelandeplikt om var de befinner sig och ha en bestämd vistelseort.

"Generellt sett är det rimligt att man har en vistelseort där man befinner sig och att den blir känd för myndigheterna. Det gäller för alla andra i samhället", säger Ygeman.

Han vill också se ökat samarbete mellan Migrationsverket och Polisen, till exempel genom samlokalisering och ökad tillgång till varandras register.

Migrationsverket och Polisen har i rapporten "Återvändandeuppdraget" pekat på samordningsproblem. Till exempel kan en person vara dömd i Sverige i en identitet, men ha en annan hos Migrationsverket.

"Det ska inte kunna gå. För du ska bara ha en identitet och den identiteten ska kunna knytas till biometri (e g fingeravtryck)", säger Ygeman.

"Så det där måste helt enkelt mönstras ut med hjälp av biometri."

En fastslagen identitet är oftast en förutsättning för att asylsökande med avslag ska kunna återvända till sitt hemland. Migrationsverket bedömer i sin senaste prognos att 88 000 beslut om återvändande tas under 2016-2018. Av dem bedöms hälften återvända frivilligt.

Ygeman anser att det är viktigt att få upp takten inte bara i det frivilliga återvändandet, utan även i det tvångsvisa.

"Främst är det viktigt för att visa att du inte kan välja själv, och få folk att återvända frivilligt", säger han.

Hittills i år har drygt 18 000 asylsökande återvänt till sitt hemland eller annat land. Av dem har knappt 2 400 återvändanden skett med tvång.

Många, oklart hur många, tros gå under jorden för att slippa utvisning. Det är polisens uppgift att hitta dem. I Malmö har socialtjänsten på polisens begäran lämnat ut adressuppgifter för människor som bor kvar i kommunen och får socialbidrag trots att de har ett utvisningsbeslut.

"Det här rör sig om folk från Bosnien och Kosovo från västra Balkan och det är ju länder som folk faktiskt åker på semester till", säger Ygeman.

Han tycker att liknande samarbeten med polisen borde finnas i andra kommuner.

"Absolut, det handlar ju också om hur man använder skattepengar. Man kan inte ha en myndighet som vill satsa stora pengar på ett fungerande återvändande och andra myndigheter som i så fall obstruerar det", säger Ygeman.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?