1515
Annons

Anders Hansen: Vi håller på att bli dummare

Ingen som läst Hans Roslings mästerverk ”Factfulness” kan ha missat att vi numera lever allt längre, är friskare och mindre våldsamma. Men på en punkt tycks det faktiskt inte bli bättre. Vår IQ verkar sjunka. 

Foto:Henrik Montgomery/TT

Men vänta nu tänker du, vi har väl blivit smartare? Det stämmer – men bara på lång sikt. Människans genomsnittliga IQ har ökat med 30 poäng de senaste 100 åren. De första moderna IQ-testerna utvecklades i början av 1900-talet och genomsnittsresultatet var då, precis som nu, 100 poäng. I och med att vi har blivit smartare har man successivt tvingas göra testerna svårare. En person som i dag får 100 poäng på ett IQ-test hade fått 130 poäng - och tillhört de tre smartaste procenten – om denne gjort ett test som användes för 100 år sedan. På samma sätt skulle en person som i början av 1900-talet fick 100 poäng – och klassades som normalbegåvad – bara få 70 poäng på dagens test och i princip uppfylla kriterierna för mental retardation. 

Vad beror det här på? Även om vi gärna vill tro motsatsen är den genomsnittliga individen i dag inte överbegåvad. Inte heller var det tidiga 1900-talets människor dummare än du och jag. (Praktiska aspekter av livet hanterade de minst lika bra som vi.) Den troliga förklaringen är att dagens människor har fått betydligt mer träning i den typ av abstrakt tänkande som mäts i ett intelligenstest. I takt med att vi tagit steget till en allt mer komplex värld där vi reser, träffar människor från många kulturer och har mer komplicerade jobb har vi successivt övat upp de tankemässiga förmågor som mäts i IQ-tester. Dessutom går vi längre i skolan. I dag har mer än hälften av alla svenskar gått gymnasiet jämfört med för hundra år sedan då de flesta bara gick sjuårig folkskola.

Att varje generation får högre och högre IQ är känt under namnet Flynn-effekten efter den Nya Zeeländske professorn James Flynn. Jag hade förmånen att ha ett långt samtal med Flynn. Denne berättade att han sett ett oroande mönster sedan slutet av 90-talet: i Skandinavien har ökningen mattats av och IQ sjunker för varje år som går. Inte dramatiskt, minskningen är 0,2 poäng per år, men över en generation beräknar Flynn att genomsnittlig IQ sjunker med 6-7 poäng i de Skandinaviska länderna. Det är långt ifrån en obetydlig minskning. Kanske, spekulerar han, kommer resten av världen att följa den utvecklingen. 

Flynn vet inte vad den vikande kurvan beror på men säger att en möjlig orsak är att skolan inte är lika krävande och inte prioriterar läsning på samma sätt som för 20–30 år sedan. Vad som också kan bidra är att vi rör på oss allt mindre. Fysisk aktivitet har stärkande effekter på hjärnan som vi går miste om när vi spenderar allt mer tid i soffan. Ytterligare en möjlig orsak är att vi har svårt att hantera all den information som sköljer över oss från våra skärmar och datorer. Det finns forskare som varnat för att den digitala informationstsunamin försämrar förmågan att hålla fokus längre än en kort stund – en förmåga som kallas ”sustained attention” – som är viktig när man ska lösa svåra uppgifter som IQ-tester. 

Men spelar IQ verkligen någon roll? Jag tror det. Bland annat tycks IQ i alla fall delvis vara kopplat till hur det kommer gå i livet i termer av socioekonomisk status. Vi gör därför klokt i att ta den fallande trenden på allvar. Så vad ska man göra för att vända den? Det finns knappast en quick fix, men att skolan spelar en viktig roll är ingen vild gissning. Jag är inte pedagog och har respekt för hur svårt det är att förändra utbildningssystem men att fokusera mer på läsning, mindre på mobilen och införa någon form av daglig fysisk aktivitet tror jag är en bra början.

Innehåll från ZignSecAnnons

Nya krav på företag som säljer till Danmark

Jason Coombes, Head of IT compliance.
Jason Coombes, Head of IT compliance.

Från och med den 31 oktober måste alla danska bankkunder använda den nya e-legitimationen MitID när de e-handlar eller ska logga in på banken. Gamla lösningen NemID slutar samtidigt att fungera för de tjänsterna.

– Det innebär att svenska företag som säljer till Danmark måste göra om sina processer, säger Jason Coombes, Head of IT compliance på ZignSec, ett av elva certifierade MitID-ombud.

Läs mer om hur du kan hantera identifieringskrav på olika marknader

Danmark, precis som övriga nordiska länder, har kommit mycket långt i sin digitalisering. Så pass långt att landet under 2022 lanserar en helt ny e-legitimation. Gamla NemID byts ut mot nya MitID, en lika stor operation som om Sverige skulle besluta sig för att skrota BankID till förmån för ett nytt system.

– Danmark har valt att utveckla ett nytt elektroniskt ID-system för att ligga steget före säkerhetsmässigt och på så sätt kunna möta framtida digitala hot och utmaningar på ett sätt som inte hade varit möjligt med NemID, förklarar Jason Coombes.

Utrullningen har skett under en lång tid och fram tills nu har de både systemen kunnat användas parallellt. Men den 31 oktober är det slut med det. Då stänger nämligen Danmarks banker möjligheten att använda NemID vid e-handel och vid inloggning på banken. Och det här ställer i sin tur krav på svenska e-handlare som riktar sig mot den danska marknaden.

– De behöver nu uppdatera sina system och processer så att de hanterar MitID istället för NemID, säger Jason Coombes.

Många fördelar

Och även om bytet kan verka både dyrt och stort så finns det många fördelar med MitID jämfört med NemID.

– Framförallt handlar det om säkerhet, att MitID kan hantera fler aspekter än vad NemID kunde, säger Jason Coombes.

– Men det handlar också om att MitID är framtidssäkrat, att det kommer att kunna användas även med ny teknik som NemID inte hade varit kompatibelt med.

För att få använda MitID som identifieringslösning på sina hemsidor måste företag och e-handlare av säkerhetsskäl gå via en så kallad MitID-mäklare, ett slags ombud som uppfyller hårda certifieringskrav.

– De danska myndigheterna har valt den här lösningen för att leva upp till globala standarder inom digital säkerhet. Det faktum att e-handlare nu ska gå via ombud gör också hela överföringsprocessen lättare och snabbare eftersom de har en kunnig partner som hjälper dem hela vägen.

En av dessa godkända mäklare är just regtech-företaget ZignSec, ett svenskt bolag som jobbar med att hjälpa företag att automatisera och hantera identifieringskrav på olika marknader, inte bara i Norden eller Europa utan i hela världen. Det innebär att det inte bara är övergången från NemID till MitID som de kan hjälpa kunderna med.

– Vår digitala nutid skapar möjligheter för företag att snabbt expandera utomlands, den stora utmaningen är att uppfylla regulatoriska krav på kundkännedom i flera jurisdiktioner. Det är inför sådana utmaningar vår aggregeringsmodell och globala täckning är en stor tillgång för våra kunder, summerar Jason Coombes.

Läs mer om hur du kan hantera identifieringskrav på olika marknader

Mer från ZignSec

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ZignSec och ej en artikel av Dagens industri

Starka reaktioner på nej till höghastighetståg

Högerpartierna är emot att satsa på höghastighetsbanor mellan storstäderna.

Det har skapat en oro i berörda kommuner för vad regeringsskiftet innebär.

Maria Stockhaus, som skrivit under motionen för Moderaternas del.
Maria Stockhaus, som skrivit under motionen för Moderaternas del.Foto:Press.

Den avgående S-regeringen vill bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm–Malmö.

Men högerpartierna M, KD, L och SD, som väntas stödja en ny M-ledd regering, tycker däremot att sådana banor blir alldeles för dyrt.

I riksdagsmotion skriver de fyra partierna bland annat att en satsning på höghastighetståg ”riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar” inom infrastruktur. Motionen yttrar sig över en skrivelse från den avgående regeringen om den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033. 

Motionen väcker oro för att redan planerade satsningar på deletapper av de nya stambanorna ska drabbas.

”Jag har svårt att tro att det är sant”, säger Göran Forsberg (S), tidigare kommunalråd i Nyköping, till NT.

En deletapp av de nya stambanorna som finns i den nationella planen är den så kallade Ostlänken mellan Järna och Linköping.

”Vi står på olika sidor i politiken. Men oavsett det: Jag kan inte tro att någon är så oerhört korkad att man ställer av ett projekt som befinner sig på den position som Ostlänken gör”, säger Göran Forsberg.

Helena Gellerman, som skrivit under motionen för Liberalerna, uppger för NT att samarbetspartierna vill se en ny utredning kring järnvägen.

”Jag vill inte föregå den utredningen. Den ska titta på hur man löser det på bästa sätt”, säger hon. 

Maria Stockhaus, som skrivit under motionen för Moderaternas del, uppger dock för TT att Ostlänken inte påverkas:

”Moderaterna har sedan länge varit emot de dyra höghastighetstågen. Vi vill i stället satsa resurserna på befintligt järnvägsnät. Det är vad partierna på vår sida politiken också skriver i en motion som gavs in till riksdagen i går. Det finns dock inte några planer på att stoppa Ostlänken”, säger hon i en skriftlig kommentar.

Ulf Olsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Borås, räknar samtidigt med att inte heller den planerade järnvägen mellan Borås och Göteborg påverkas.

”Skulle den järnvägen försvinna, vilket jag än så länge inte har fått några indikationer på, då skulle det vara riktig allvarligt. Men jag utgår ifrån att den sträckan ligger kvar”, säger han till Borås Tidning.

LÄS OCKSÅ:
Högerpartierna säger nej till höghastighetsjärnväg
DEBATT Hög tid satsa på tåg i tid

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera