1515
Annons

Analytiker räknar med stabil SSAB-rapport

Efter ståltillverkaren SSAB:s niomånadersresultat, som var bättre än väntat, räknar analytikerkåren med en ny stabil rapport när bokslutet läggs fram. Säsongsmässiga faktorer bedöms dock leda till ett något lägre sekventiellt resultat för det fjärde kvartalet.

Fokus ligger på vad vd Martin Lindqvist kan komma att säga om utvecklingen under 2018 års första kvartal, och här tror analytikerna överlag på ett positivt budskap. Kanske kan bolaget också komma att avisera en återupptagen utdelning.

"Vi tror att SSAB SSAB A -0,56% Dagens utveckling kommer att ge optimistiska utsiktskommenterar /.../. Förutom en guidning om fortsatt volymtillväxt för Special Steels, förväntar vi oss att ledningen ska bli allt mer positiv om prisutsikterna för grovplåt i USA", skriver Handelsbanken i en analysuppdatering inför rapporten.

Enligt SME Direkts sammanställning av 13 analytikers prognoser väntar analytikerna i genomsnitt ett rörelseresultat om 1.013 miljoner kronor (107) och en omsättning på 15.680 miljoner kronor (14.442). Rörelsemarginalen väntas därmed i genomsnitt uppgå till 6,5 procent (0,7).

I prognoserna ingår en positiv post om 265 miljoner kronor, vilken utgörs av en försäkringsutbetalning efter det tidigare haveriet vid anläggningen i Oxelösund.

Särskilt intresse riktas alltså mot affärsområdet Special Steels, som slog förväntningarna i det tredje kvartalet. I snitt räknar analytikerna med ett underliggande rörelseresultat om 607 miljoner kronor (-29) för affärsområdet.

Liksom sist väntas dock även affärsområdet Europe leverera rejält positiva siffror. Rörelseresultat engångskostnader bedöms nu landa på 504 miljoner kronor (376).

För affärsområdet Americas, som även det slog förväntningarna i det tredje kvartalet, tror analytikerna i snitt på ett underliggande rörelseresultat om 99 miljoner kronor (-34). Credit Suisse varnar emellertid för att de realiserade grovplåtspriserna i USA kan ha försvagats, även om bilden förbättrades i december och priserna fortsatte upp i januari.

Bokslutsrapportens utsiktsavsnitt väntas alltså indikera en bra start på det nya året. Efter en tydlig resultatförbättring och skuldminskning under året ser flera analytiker också möjligheter till en mindre utdelning till aktieägarna.

"(Vi förväntar oss) en ljus framtidsbedömning för det första kvartalet 2018 och att man föreslår en utdelning för första gången sedan 2012", skriver till exempel Kepler Cheuvreux/Swedbank, som siktar på en utdelning om 1 krona per aktie.

Rapporten väntas på fredagen 26 januari, klockan 7.30. En telefonkonferens för media och analytiker inleds klockan 9.30.

Elprischocken väntas sprida sig

Elprisgapet mellan norr och söder vidgas – allra största prisökningen har drabbat Blekinge, tätt följt av Halland och Kronobergs län.

Snart kommer de stigande elpriserna också att slå igenom som högre taxa på vatten, fjärrvärme och sophämtning, varnar Nils Holgerssongruppen.

”Där är prissättningsmodellerna långsammare och det gör att vi ännu inte ser effekten fullt ut, konstaterar gruppens ordförande”, Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Hon tror att det finns risk för stora höjningar av VA-taxan, något som vissa företag redan har aviserat.

”Det kostar ju el att rena vattnet och ta hand om avloppet, så därför kommer det att påverka de priserna också. Hur mycket det kommer att öka beror på hur bolagen har effektiviserat i sina anläggningar, så det kommer säkerligen att påverka lite olika”, säger Mari-Louise Persson.

Även fjärrvärmepriset kommer att påverkas, både av höjda elpriser och bränslekostnader. Men många taxor kommer att förändras först vid årsskiftet.

”En del fjärrvärmeverk producerar el och de kan också ha en fördel av att elpriserna har gått upp. Därför blir det svårt att sia och det kommer säkert att se olika ut.”

Sedan 27 år tillbaka undersöker Nils Holgerssongruppen varje år hur kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning slår mot en typbostad i var och en av Sveriges 290 kommuner.

Nytt för i år är att utgifterna för el nu nästan är i paritet med uppvärmningskostnaden för hushåll med fjärrvärme i ett antal kommuner.

Det växande prisgapet mellan olika elprisområden får allt större genomslag i den totala elkostnaden för hushållen. Tidigare var det många små Norrlandskommuner som låg i topp när det gäller total elkostnad, på grund av höga elnätkostnader.

Men på grund av de kraftigt höjda elhandelspriserna och de stora prisskillnaderna mellan elprisområden så har nu sydsvenska kommuner seglat upp i tio-i-topplistan. Under perioden juli 2021–juni 2022 har medelpriset skiljt nästan 110 procent mellan det dyraste elprisområdet längst i söder och det billigaste längst i norr.

Tittar man på höjningen av den totala elkostnaden län för län ligger Blekinge i topp med 68 procents höjning 2021–2022. Lägst ökning har Jämtland med 14 procent.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera