1515
Annons

Analytiker: Marknaden har inte prisat in "revolutionära" agendan

NEW YORK. Vänsterpolitikern Bernie Sanders skördade på tisdagen ännu en framgång i primärvalen och framstår allt mer som favorit att ta hem partiets nominering.

Det är bara en tidsfråga innan finansmarknaderna förstår vilken risk det innebär, enligt analytiker.

Foto:David J. Phillip

För några månader sedan var det gott om analytiker som varnade för ”Warren-risken”. De syftade på skräckscenariot att den progressiva och Wall Street-fientliga senatorn Elizabeth Warren skulle bli USA:s nästa president.

När det faktiska röstandet nu inletts kan vi konstatera att Elizabeth Warrens momentum svalnat och finansmarknaderna tycks ha pustat ut.

Vad som dock hänt är att Bernie Sanders tagit kommandot över primärvalsracet. Den 78-åriga senatorn har tillhört toppen i de två primärval som hittills hållits. Natten till onsdagen utropade han sig till segrare i New Hampshire och han ligger bra till även inför kommande delstater. Han har till och med gått om Joe Biden i nationella undersökningar.

Finansmarknaderna verkar dock inte vara särskilt oroliga. USA-börserna har svävat nära rekordnivåer den senaste veckan, trots coronaviruset och framgångarna för Sanders ”revolutionära” agenda, som han själv kallar den.

”Marknaden har inte prisat in möjligheten att Sanders kan ta hem nomineringen”, säger Michael Arone, chefsstrateg på analysbolaget State Street, till Market Watch.

”Investerare tror inte att han kan vinna.”

Oliver Allen, ekonom på Capital Economics, håller med.

”Många verkar bedöma att Sanders är för långt till vänster för att vinna presidentvalet”, skriver han i ett kundbrev.

”Om hans stöd fortsätter att stärkas kan det börja tynga den amerikanska aktiemarknaden.”

Michael Arone menar att det bara är en tidsfråga innan volatiliteten kommer att öka, särskilt i sektorer som sjukvård och energi.

Han syftar på Bernie Sanders politikförslag inom dessa områden. Vermont-senatorn vill införa ”Medicare for all”, ett statligt finansierat sjukvårdssystem och helt ta bort privata alternativ. Han vill också förbjuda utvinning av skifferolja- och gas och återinföra USA:s exportförbud på råolja.

Bernie Sanders vill även stycka upp storbanker i konsument- respektive investmentbankdelar, beskatta handel i finansiella instrument och kraftigt höja skatten på kapitalvinster, på fastigheter samt för de rikaste och företagen.

Man ska dock komma ihåg att det finns gränser för vad USA:s president kan göra på egen hand. De flesta av ovanstående förslag skulle kräva samsyn i kongressen för att få igenom. Med andra ord krävs det inte enbart att Bernie Sanders tar hem partiets nominering i juli och vinner mot Donald Trump i november, utan även att Demokraterna behåller majoriteten i representanthuset och tar över kontrollen av senaten.

Enligt den nuvarande marknadsprissättningen är det sistnämnda mindre sannolikt än att partiet vinner Vita huset.

”Marknadsaktörer bör därför vara mer fokuserade på en presidentkandidats förslag som kan genomföras via regleringar, inklusive via exekutiva order”, skriver Citibanks ekonomer i genomgång av presidentkandidaterna. 

Där ingår inte skatter. Däremot har vi lärt oss att en president har stor frihet inom handelspolitiken, över miljöregleringar, men även över råoljeexport och import av läkemedel.

Libby Cantrill, chef för Public Policy på fondjätten Pimco, skriver i ett blogginlägg att investerare ändå gör klokt i att avvakta med sin primärvalsbevakning till Super Tuesday den 3 mars, då 15 delstater röstar. Två veckor senare har 65 procent av alla delegater fördelats mellan kandidaterna, vilket borde innebära att det finns en tydlig tendens.

”Det är viktigt för investerare att inte låta sig bli distraherad av primärvalsrelaterad volatilitet redan. 2020 års nomineringsprocess kan visa sig bli mer utdragen än vanligt.” 

Med drygt 90 procent av rösterna i New Hampshire räknade hade Bernie Sanders fått cirka 26 procent av rösterna. De mer moderata Pete Buttigieg och Amy Klobuchar hade drygt 24 respektive 20 procent.

Både Elizabeth Warren och Joe Biden fick mindre än var tionde röst och ser ut att bli utan delegater från New Hampshire.

I de flesta opinionsundersökningar där de svarande fått välja mellan Bernie Sanders och Donald Trump har Vermontsenatorn ett övertag på presidenten. Det skiljer drygt 4 procentenheter i analysföretaget Real Clear Politics sammanvägning av undersökningar.


Biden inställd på att radera Trump ur historieböckerna

USA:s nye president Joe Biden tycks vara inställd på att radera Donald Trump ur historieböckerna. De exekutiva ordrar som planeras under hans första tio dagar i Vita huset går i princip helt ut på att upphäva sin företrädares beslut. 

Här är landet Joe Biden ärver av Donald Trump. 

Foto:TT

USA skriver historia i dag. Landet får sin äldsta president hittills, och även sin första kvinnliga vicepresident. 

Men utnämningen av Kamala Harris, som är av indiskt och jamaikanskt påbrå, hade sannolikt fått större uppmärksamhet om inte situationen hade sett ut som den gör. 

Om inte installationen hade förgåtts av en väpnad stormning av landets parlament. 

Om inte 147 av kongressledamöterna röstat emot att certifiera Biden/Harris valvinst, trots att omröstningen skedde bara timmar efter nämnda stormning. Och trots att landets valsäkerhetschef kallat novembervalet det ”säkraste någonsin”. 

Valet känns överlag som länge sedan, med tanke på allt som hänt sedan dess. För att inte tala om den förra presidentinstallationen, 2017, då Joe Biden senast tjänstgjorde i Vita huset.

Så vad är det för land som Joe Biden nu ärver av Donald Trump?

Det är ett land där antalet döda och nya smittade i covid-19 per dag fortsätter att slå rekord och där återhämtningen i ekonomin bromsat in. 

Det är ett land där 74 miljoner amerikaner röstade på Donald Trump, varav en majoritet anser att Joe Biden vann på grund av valfusk.

Donald Trump har i vissa aspekter förändrat landet. Men framför allt har han förstärkt de konfliktlinjer som redan fanns där. Som var orsaken till att han blev vald som president från första början. 

Joe Bidens taktik för att ta sig an detta är solklar. Han satsar på rutin, på kompetens och på att vara Donald Trumps motsats. 

Titta bara på hans ministernomineringar. Många är Washington-veteraner som var med under Obama-åren – en stor kontrast jämfört med hur det såg ut för fyra år sedan då en fastighetsmagnat från New York gjorde en poäng av att ta in folk utifrån. 

Det hade knappast fungerat nu, med tanke på det allvarliga tillståndet i landet och det faktum att överlämningsprocessen försenats av efterspelet till valet.

Men Joe Biden tycks inställd på att även radera Donald Trump ur historieböckerna. De exekutiva ordrar som planeras under hans första tio dagar i Vita huset går i princip helt ut på att upphäva sin företrädares beslut. 

Ungefär som Donald Trump hanterade Barack Obamas eftermäle för fyra år sedan – ett mönster som uppkommit på grund av låsningen i kongressen, då presidenter tvingats agera på egen hand för att få något gjort. 

Baksidan är att exekutiva ordrar kan återkallas lika snabbt.

Men Donald Trump kommer inte att försvinna bara för att han flyttar till Florida. Ex-presidenten rapporteras helt inställd på att försöka ta tillbaka Vita huset om fyra år och kommer knappast att respektera traditionen av att inte kommentera sin efterträdare.

Trots allt har Donald Trump ett stort stöd bland USA:s invånare och även i kongressen. 

Det är för övrigt samma kongress som den tillträdande presidenten säger sig kunna ena, efter sina 36 år som senator för Delaware. 

Lyckas han är det bara att lyfta på hatten. Näringslivet och allierade länder skulle nog gärna slippa den här politiska helomvändningen som tycks ha blivit tradition i Washington efter varje maktskifte.  

Men för att nå dit måste Joe Biden göra mer än att bara prata om att bli ”alla amerikaners” president.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?