Annons

Analytiker: Marknaden har inte prisat in "revolutionära" agendan

NEW YORK. Vänsterpolitikern Bernie Sanders skördade på tisdagen ännu en framgång i primärvalen och framstår allt mer som favorit att ta hem partiets nominering.

Det är bara en tidsfråga innan finansmarknaderna förstår vilken risk det innebär, enligt analytiker.

Foto:David J. Phillip

För några månader sedan var det gott om analytiker som varnade för ”Warren-risken”. De syftade på skräckscenariot att den progressiva och Wall Street-fientliga senatorn Elizabeth Warren skulle bli USA:s nästa president.

När det faktiska röstandet nu inletts kan vi konstatera att Elizabeth Warrens momentum svalnat och finansmarknaderna tycks ha pustat ut.

Vad som dock hänt är att Bernie Sanders tagit kommandot över primärvalsracet. Den 78-åriga senatorn har tillhört toppen i de två primärval som hittills hållits. Natten till onsdagen utropade han sig till segrare i New Hampshire och han ligger bra till även inför kommande delstater. Han har till och med gått om Joe Biden i nationella undersökningar.

Finansmarknaderna verkar dock inte vara särskilt oroliga. USA-börserna har svävat nära rekordnivåer den senaste veckan, trots coronaviruset och framgångarna för Sanders ”revolutionära” agenda, som han själv kallar den.

”Marknaden har inte prisat in möjligheten att Sanders kan ta hem nomineringen”, säger Michael Arone, chefsstrateg på analysbolaget State Street, till Market Watch.

”Investerare tror inte att han kan vinna.”

Oliver Allen, ekonom på Capital Economics, håller med.

”Många verkar bedöma att Sanders är för långt till vänster för att vinna presidentvalet”, skriver han i ett kundbrev.

”Om hans stöd fortsätter att stärkas kan det börja tynga den amerikanska aktiemarknaden.”

Michael Arone menar att det bara är en tidsfråga innan volatiliteten kommer att öka, särskilt i sektorer som sjukvård och energi.

Han syftar på Bernie Sanders politikförslag inom dessa områden. Vermont-senatorn vill införa ”Medicare for all”, ett statligt finansierat sjukvårdssystem och helt ta bort privata alternativ. Han vill också förbjuda utvinning av skifferolja- och gas och återinföra USA:s exportförbud på råolja.

Bernie Sanders vill även stycka upp storbanker i konsument- respektive investmentbankdelar, beskatta handel i finansiella instrument och kraftigt höja skatten på kapitalvinster, på fastigheter samt för de rikaste och företagen.

Man ska dock komma ihåg att det finns gränser för vad USA:s president kan göra på egen hand. De flesta av ovanstående förslag skulle kräva samsyn i kongressen för att få igenom. Med andra ord krävs det inte enbart att Bernie Sanders tar hem partiets nominering i juli och vinner mot Donald Trump i november, utan även att Demokraterna behåller majoriteten i representanthuset och tar över kontrollen av senaten.

Enligt den nuvarande marknadsprissättningen är det sistnämnda mindre sannolikt än att partiet vinner Vita huset.

”Marknadsaktörer bör därför vara mer fokuserade på en presidentkandidats förslag som kan genomföras via regleringar, inklusive via exekutiva order”, skriver Citibanks ekonomer i genomgång av presidentkandidaterna. 

Där ingår inte skatter. Däremot har vi lärt oss att en president har stor frihet inom handelspolitiken, över miljöregleringar, men även över råoljeexport och import av läkemedel.

Libby Cantrill, chef för Public Policy på fondjätten Pimco, skriver i ett blogginlägg att investerare ändå gör klokt i att avvakta med sin primärvalsbevakning till Super Tuesday den 3 mars, då 15 delstater röstar. Två veckor senare har 65 procent av alla delegater fördelats mellan kandidaterna, vilket borde innebära att det finns en tydlig tendens.

”Det är viktigt för investerare att inte låta sig bli distraherad av primärvalsrelaterad volatilitet redan. 2020 års nomineringsprocess kan visa sig bli mer utdragen än vanligt.” 

Med drygt 90 procent av rösterna i New Hampshire räknade hade Bernie Sanders fått cirka 26 procent av rösterna. De mer moderata Pete Buttigieg och Amy Klobuchar hade drygt 24 respektive 20 procent.

Både Elizabeth Warren och Joe Biden fick mindre än var tionde röst och ser ut att bli utan delegater från New Hampshire.

I de flesta opinionsundersökningar där de svarande fått välja mellan Bernie Sanders och Donald Trump har Vermontsenatorn ett övertag på presidenten. Det skiljer drygt 4 procentenheter i analysföretaget Real Clear Politics sammanvägning av undersökningar.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?