ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Kronraset

Analytiker: Kronan inte längre krockkudde för konjunkturen

  • Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den svenska kronan tycks inte längre röra sig på tvärs med ekonomin och därmed mildra konjunktursvängarna. Därmed har också ett av huvudargumenten mot att införa euron också försvunnit enligt Danske Banks valutaanalytiker Stefan Mellin.

Ett av huvudargumenten mot ett svenskt EMU-medlemskap - att en egen valuta stabiliserar ekonomin - har försvagats efter att kronan på senare år varit procyklisk, det vill säga spätt på konjunktursvängningarna genom att stärkas i svaga tider och försvagas under högkonjunktur. 

Det säger Stefan Mellin, valutaanalytiker vid Danske Bank, till Nyhetsbyrån Direkt.

"På senare år har den svagare kronan snarare förstärkt högkonjunkturen än dämpat den. Att kronan numer är mer procyklisk än kontracyklisk gör att en av fördelarna med att stå utanför EMU kan ha försvagats", säger han.

Han säger att om kronan skulle stärkas i nästa lågkonjunktur kan man verkligen diskutera den eventuella stabiliseringspolitiska fördelen med en egen valuta.

"Risken är att vi då får gungan i nacken. Allt som är en medvind nu kan bli en motvind i framtiden", säger Stefan Mellin.

Han menar samtidigt att man inte ska tro att en egen valuta är samma stabiliseringspolitiska instrument som det en gång var.

"Jag tror att många rent generellt har en överdrivet stor tilltro vad man kan åstadkomma med valutan, bland andra Riksbanken. Med de globala värdekedjorna har vi numer ett stort inslag av import i våra exportvaror. Företagen i dag är så globala att de kanske i högre grad påverkas av andra valutarörelser än kronan. Trots att kronan försvagats har nettoexporten inte gett något bidrag alls till tillväxten de senaste åren", säger han.

Stefan Mellin tror för egen del att fördelarna med att stå utanför EMU ändå överväger nackdelarna, där den stora fördelen som han ser är möjligheten att kunna bedriva en självständig penningpolitik.

"Jag tror inte att den mest optimala räntan i Sverige är densamma som i södra Europa. Det finns en fördel med att ha en egen självständig penningpolitik, även om vi inte kunnat avvika så mycket från ECB. Jag har också svårt att se euron som ett optimalt valutaområde, rörligheten hos arbetskraften har visserligen ökat men den är långt ifrån vad den skulle behöva vara", säger han.

Han säger att det förstås är omöjligt att säga hur svensk ekonomi skulle ha utvecklats om vi gått med i EMU, men att man kan konstatera att Sverige haft en bättre tillväxt än euroområdet och Finland, som kanske är den mest relevant jämförelsen, särskilt de senaste tio åren.

"Vi har haft en bättre tillväxt än Finland. Möjligen kan det ha en koppling till att vi stått utanför", säger han.

Stefan Mellin konstaterar att frågan om ett svenskt EMU-medlemskap för närvarande är politiskt död och en ickefråga för finansmarknaderna, på grund av det massiva motståndet mot en svensk anslutning.

I SCB:s senaste mätning av eurosympatierna, under november i fjol, uppgav 18,6 procent att de skulle rösta ja till att ersätta kronan med euron som valuta, om det vore folkomröstning i dag, medan 68,0 procent uppgav att de skulle rösta nej. 

Frånsett en mätning i november 2009, då det var ett litet övertag för ja, har nej varit i ledning i varje mätning sedan folkomröstningen 2003 (då 55,9 procent röstade nej). 

Precis som nu var kronan väldigt svag 2009 och Stefan Mellin tror att den försvagade kronan kommer att få ja-sidan att gå fram i den nya mätning som SCB publicerar på tisdag i nästa vecka.

"Jag skulle gissa att ja-sidan kan gå fram något nu, men att motståndet fortsatt är massivt. Det krävs nog att stödet går upp mot 50 procent innan frågan blir politiskt intressant. Det enda jag kan se som skulle kunna få stödet att öka mer vore om kronan fullständigt kollapsade, inte hur bra euroområdet går", säger Stefan Mellin.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies