1515
Annons

Analytiker: Historisk oljedeal kan vara spel för galleriet

Opec har kommit överens med bland andra Ryssland om att strypa oljekranarna mer än någonsin tidigare. Men mycket tyder på att det rent praktiskt är omöjligt att skära ner produktionen med så mycket som utlovats.

Foto:Hasan Jamali

9,7 miljoner fat om dagen kommer att försvinna från den globala marknaden om överenskommelsen blir verklighet. Det är det största avtalet om minskad oljeproduktion som hittills träffats.

”Det är otroligt mycket olja, men vi är också i en helt oöverträffad situation där en stor del av världen står still och efterfrågan störtdykt”, säger Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis.

Oljepriset har halverats sedan årsskiftet, och ELS Analysis räknar inte med någon uppgång förrän nästa år. Opec, som kontrollerar mindre än tredjedel av världens oljeproduktion, har helt enkelt inte samma kontroll över oljepriset som tidigare. Sedan 1970-talet, då kartellen kontrollerade mer än hälften av världens olja, har framför allt USA men även länder som Kanada och Brasilien utökat sin produktion.

”Opec kan i dag påverka priset, men inte kontrollera det. Speciellt inte när coronapandemin får så stora konsekvenser”, säger Samuel Ciszuk.

Grovt räknat var produktionen och efterfrågan på olja före coronapandemin drygt 100 miljoner fat om dagen. Exakt hur mycket efterfrågan minskat vet ingen än, men analytiker räknar med att det handlar om 25–30 procent.

”Vi har alltså runt 25 miljoner fat som går till lager varje dag. Det betyder att det inte nödvändigtvis är den med de högsta kostnader, som skifferoljebolag i USA, utan de med minst lagerkapacitet som slås ut. Det är exempelvis många länder i Centralasien och Afrika som inte kan lagra så mycket olja”, säger Ciszuk.

Ett gammalt talesätt i oljevärlden lyder ”If you can't sell it, drink it” (ungefär ”Om det inte går att sälja det, drick det”). Oljan måste helt enkelt ta vägen någonstans.

”Just nu försöker branschen få tag på lagringsutrymme och framåt maj kommer det att ta slut. Då kommer fält börja stängas och producenter slås ut. Fält som panikstängs skadas och det kommer inte bli lätt att bara återuppta produktionen där framöver”, säger Samuel Ciszuk.

Det är just i maj som produktionen globalt ska minska med nästan 10 miljoner fat enligt det nya avtalet. Men Samuel Ciszuk tror inte att det kommer ske.

”9,7 miljoner tror jag inte att de kan leva upp till. Rent praktiskt är det i princip omöjligt”, säger han och utvecklar:

”Ryssland har många gamla fält där man pumpar in vatten för att hålla trycket uppe. Om man skulle sluta utvinna olja kan vattnet tränga bort oljan från källorna och riskera att för all framtid förstöra kapaciteten. Andra länder har liknande problem.”

Ciszuk är också tveksam till hur långsiktigt avtalet är.

”I grunden är det en affärsmässig överenskommelse snarare än en allians mellan Ryssland och Saudiarabien. Ryssland kommer att vilja hoppa av och på som de vill. I maj ska man börja skära ner, men det är kanske inte förrän i juni som man faktiskt kan se om det sker”, säger han.

Innehåll från VerizonAnnons

Ny studie: Strategisk osäkerhet efter pandemin

Arbetslivet blir sig antagligen aldrig mer helt likt efter pandemin. För att kunna stå stark även framöver krävs flexibla och robusta företag, enligt en färsk studie.

Ta del av hela rapporten ”Business, reimagined” här.     

Sett i backspegeln gick övergången från kontors- till hemarbete under pandemin förvånansvärt smidigt. En studie från telekomjätten Verizon visar att 70 procent av tillfrågade tjänstemän ansåg att de var mer effektiva när de arbetade hemifrån. Även en majoritet av cheferna kände sig bättre rustade att fatta snabba och strategiska beslut och införa ny teknik som en följd av nyordningen på arbetsmarknaden.

Trots att pandemisituationen för tillfället är mindre akut än tidigare, har i stället en känsla av strategisk osäkerhet börjat infinna sig. Två tredjedelar av företagsledarna, 66 procent, hävdar att pandemin har blottlagt svagheter i deras strategi, medan 60 procent säger att de har svårt att hitta ett tydligt förhållningssätt till nya marknadsmöjligheter.

– Osäkerheten är inte förvånande. De flesta företagsledare såg inte pandemin komma, vilket påverkar människors förtroende. Men svaret är inte att eliminera osäkerhet – om det ens vore möjligt. I stället måste företagsledare bygga robusta organisationer som kan anpassa sig för att hantera chocker och överraskningar, säger entreprenören, CEO:n och managementprofessorn Margaret Heffernan, i rapporten.

”Många företag är lyckligt ovetande”

Teknik är viktigt för att skapa motståndskraft i en organisation som inte bara kan ta smällar, utan som kan blomstra och komma tillbaka ännu starkare. Molnbaserade lösningar har varit avgörande för att göra det möjligt för företag att snabbt bli mer flexibla – oavsett om de vill ta tillvara en möjlighet eller möta ett hot.

Rita McGrath, professor vid Columbia Business School, menar att företagsledare måste ställa sig ett antal frågor kring hur tekniken stödjer kundupplevelsen: 

– Var förbättrar den här tekniken upplevelsen för kunderna - och var gör den inte det? Problemet är att många företag implementerar teknik via dåligt designade system, samt att även om teknik kan erbjuda effektivitet, så fokuserar företag ofta mest på kostnadsbesparingar.

Negativa upplevelser, exempelvis utdragna supportsamtal och osmidig samtalshantering, kan tära ordentligt på kundlojaliteten.

– Många företag är lyckligt ovetande om vilken frustration de orsakar sina kunder. Här tror jag att företag helt enkelt gör felbedömningar. De vet inte ens om när de har förlorat en kund, säger Rita McGrath.

Företag står inför utmaningar som innefattar nya konsumentbeteenden, kompetensbrist och förändrade förväntningar från de anställda. Därtill tillkommer ekologiska omställningar, nya politiska riktlinjer samt den ständigt ökande takten av teknisk innovation.

I stället för att sticka huvudet i sanden menar Rita McGrath att ledare måste övervinna trögheten och påskynda sina organisationers transformationstakt. På så sätt det kan de definiera framtiden istället för att vänta på att framtiden ska definiera dem.

Här kan du ladda ner hela rapporten för att läsa mer    

Vill du veta mer? Följ Verizon Business på LinkedIn och Twitter:

VBG LinkedIn

VBG Twitter 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Starka reaktioner på nej till höghastighetståg

Högerpartierna är emot att satsa på höghastighetsbanor mellan storstäderna.

Det har skapat en oro i berörda kommuner för vad regeringsskiftet innebär.

Maria Stockhaus, som skrivit under motionen för Moderaternas del.
Maria Stockhaus, som skrivit under motionen för Moderaternas del.Foto:Press.

Den avgående S-regeringen vill bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm–Malmö.

Men högerpartierna M, KD, L och SD, som väntas stödja en ny M-ledd regering, tycker däremot att sådana banor blir alldeles för dyrt.

I riksdagsmotion skriver de fyra partierna bland annat att en satsning på höghastighetståg ”riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar” inom infrastruktur. Motionen yttrar sig över en skrivelse från den avgående regeringen om den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033. 

Motionen väcker oro för att redan planerade satsningar på deletapper av de nya stambanorna ska drabbas.

”Jag har svårt att tro att det är sant”, säger Göran Forsberg (S), tidigare kommunalråd i Nyköping, till NT.

En deletapp av de nya stambanorna som finns i den nationella planen är den så kallade Ostlänken mellan Järna och Linköping.

”Vi står på olika sidor i politiken. Men oavsett det: Jag kan inte tro att någon är så oerhört korkad att man ställer av ett projekt som befinner sig på den position som Ostlänken gör”, säger Göran Forsberg.

Helena Gellerman, som skrivit under motionen för Liberalerna, uppger för NT att samarbetspartierna vill se en ny utredning kring järnvägen.

”Jag vill inte föregå den utredningen. Den ska titta på hur man löser det på bästa sätt”, säger hon. 

Maria Stockhaus, som skrivit under motionen för Moderaternas del, uppger dock för TT att Ostlänken inte påverkas:

”Moderaterna har sedan länge varit emot de dyra höghastighetstågen. Vi vill i stället satsa resurserna på befintligt järnvägsnät. Det är vad partierna på vår sida politiken också skriver i en motion som gavs in till riksdagen i går. Det finns dock inte några planer på att stoppa Ostlänken”, säger hon i en skriftlig kommentar.

Ulf Olsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Borås, räknar samtidigt med att inte heller den planerade järnvägen mellan Borås och Göteborg påverkas.

”Skulle den järnvägen försvinna, vilket jag än så länge inte har fått några indikationer på, då skulle det vara riktig allvarligt. Men jag utgår ifrån att den sträckan ligger kvar”, säger han till Borås Tidning.

LÄS OCKSÅ:
Högerpartierna säger nej till höghastighetsjärnväg
DEBATT Hög tid satsa på tåg i tid

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera