Annons

Analys: Så befäster populärkulturen bilden av bilen som en manlig domän

Att uppmärksamma hur bilen, eller andra transportsätt, skildras i kulturen ger nycklar till de maktförhållanden som präglar samhället i dag. Seniora forskaren på VTI Malin Henriksson har tittat på tv-serien Normala människor utifrån ett mobilitetsperspektiv. 

Som transportforskare är jag intresserad av vilka relationer och situationer som resande begränsar och möjliggör. I romanen Normala människor skildrar den irländska författaren Sally Rooney kärlek, våld och klass genom huvudpersonerna Connell och Marianne. I romanen, liksom i tv-serien som SVT har sänt under våren, spelar bilen en viktig roll. Genom att lyfta fram några av verkets nyckelscener vill jag därför påvisa hur bilen fortsätter att spegla maktrelationer i vår samtid. 

När bilen fick sitt stora genomslag under mitten av 1900-talet kom den att omforma inte bara städerna, ekonomin och människors vardag, den skulle också inta en ikonisk roll i populärkulturen. En historia om bilen är att den fick symbolisera vägen ut ur klassamhället, där att ha en bil i varje arbetarhem blev ett mål för socialdemokratin. 

En annan historia om bilen är att den utgör en statussymbol som män traditionellt använts sig av för att stärka sin maskulinitet och befästa samhällelig makt. Detta har resulterat i att bilen kulturellt kodats som manlig. Det återspeglas såväl i kulturen som i samhället. Ett exempel är att även om körkortsinnehavet i dagens Sverige snarare har med klass än genus att göra, är det fortfarande vanligare att män kör bil längre sträckor. Detta har begränsat kvinnors rörelsefrihet. 

Aktuell forskning visar vidare att bilen ofta fungerar är avgörande för personer med otrygga positioner på arbets- och bostadsmarknaden. När avståndet mellan arbetsplatsen och hemmet innebär att varken kollektivtrafiken eller cykeln blir ett möjligt alternativ kan personer som redan har det knapert behöva lägga en stor andel av den totala inkomsten på bilen. De fattigaste lägger procentuellt mer pengar på resande än vad de rika gör. Slutligen beskrivs bilen som ett förlängt vardagsrum, en semi-offentlig plats där intima samtal kan få rum.  Dessa genuspräglade förhållanden återfinns i Normala människor

Malin Henriksson är senior forskare på Statens väg- och transportinstitut, Vti.
Malin Henriksson är senior forskare på Statens väg- och transportinstitut, Vti.Foto:VTI

Connell och Marianne bor i en mindre ort på irländska landsbygden. Connell bor med sin mamma, den ensamstående städerskan Lorraine. Genomgående skjutsar han henne till och från jobbet och hjälper henne att handla med bilen. Även om Connell när vi först möter honom bor hemma och försörjs av Lorraine är bilen hans. Att Connell skjutsar inte bara sin mamma utan även vännerna och senare Marianne förstärker bilden av att han är en omsorgsfull och hänsynstagande person. 

Också Mariannes mamma är ensamstående, men har det bättre ställt. Advokatyrket och en välbärgad bakgrund möjliggör inte bara ett stort hus och semesterresidens i Italien utan också städhjälp i form av Lorraine. Att Connell skjutsar sin mor är ingången till den relation som kommer att växa fram mellan honom och Marianne. Inte heller hon kör bil, utan är beroende av den äldre brodern Alan för att ta sig till skolan. I en av de få scenerna som finns i tv-serien, men inte i boken, får vi lära oss att Alan är Connells motsats när han skjutsar henne till skolan en regnig dag. Han slänger ut Marianne i ösregnet för att han ska kunna hämta upp en strandsatt kollega. ”Ta körkort om det inte passar” säger han föraktfullt till Marianne. 

Marianne och Connells relation bygger inledningsvis på att ingen får veta om att de träffar varandra. Connell skäms över att han attraheras av den uppkäftiga men också utstötta Marianne. Att hon är en del av den elit som dominerar det ekonomiska och kulturella livet befäster hennes sociala position som utanför i ett samhälle där majoriteten framstår som arbetarklass. När Lorraine förstår hur hennes son behandlar Marianne blir hon rasande. Det är under en bilfärd hon får reda på att trots att de ligger med varandra regelbundet, hälsar sonen inte på henne i skolan. ”Stanna bilen” begär Lorraine, ”jag tar bussen hem”. ”Ska du inte vara på min sida” säger han senare. ”I den här frågan vill jag inte det”, får han som svar. Det är i bilen som Connell moraliska kompass grundläggs. Hans mamma lär honom hur man behandlar andra människor. Lorraine vägrar ta emot hans omsorg, uttryckt genom skjutsandet, när hans omsorg inte omfattar Marianne.

Marianne å andra sidan, får av sin familj varken lära sig hur man ger eller tar emot kärlek. Brodern blir allt mer våldsam, de verbala kränkningarna blir fysiska. När han till slut knäcker hennes näsa ber Marianne om hjälp. Hon ringer Connell som direkt sätter sig i bilen och hämtar henne. I bilen lovar han sedan att hon aldrig ska behöva bli utsatt för Alan, eller för våld, igen. 

I Normala människor befästs bilen som en manlig domän. Med hjälp av bilen kan de manliga karaktärerna möjliggöra eller begränsa de kvinnliga karaktärernas rörlighet. Både Connell och Alan använder sig med andra ord av bilen som inte bara som ett transportsätt, utan också som ett sätt att orientera sig relationellt. I det sammanhang de växer upp i, på den irländska landsbygden, erbjuds inte många sätt att göra manlighet på. Att vara omsorgsfull, kännande och tänkande innebär ett avståndstagande från rådande normer. I Connells fall möjliggör därför bilen en arena där han kan uttrycka omsorgsfull maskulinitet. För Alan ger bilen utrymme för en destruktiv maskulinitet där de homosociala banden är primära och där våld spelar en betydande roll.

Att uppmärksamma hur bilen, eller andra transportsätt, skildras i kulturen ger nycklar till de maktförhållanden som präglar samhället i dag. Debatten om ungas mobilitet i dag bör inkludera frågor om vem som görs beroende av vem när kollektivtrafiken på landsbygden utarmas och dagens unga tvingas välja bilen eller får flytta till storstäderna.   

Malin Henriksson är senior forskare på Statens- väg och transportinstitut (VTI) och aktiv inom forskargruppen ”Mobilitet, delaktighet och rättvisa”.

 


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?