Analys: Pandemin flyttade oss 10 år fram i tiden

Kommer våra städer vara sig lika efter pandemin? Troligen inte. Många beteenden har ändrats vilket kommer att påverka våra städer – på en rad olika sätt. Men de flesta förändringarna påbörjades redan innan corona-smittan spred sig över världen, skriver transportexperten Christer Ljungberg i en gästanalys. 

Mer utrymme åt möten och serveringar kan bli verklighet om minskningarna i biltrafiken håller i sig.
Mer utrymme åt möten och serveringar kan bli verklighet om minskningarna i biltrafiken håller i sig.Foto:Ivantsov

Man kan säga att 2030 kom redan 2020. Som vanligt när stora katastrofer drabbar människan tar utvecklingen ett stort steg framåt. Det hände under spanska sjukan, och under de koleraepidemier som drabbat Europa. De gångerna handlade om stora framsteg inom hygien och samhällsbyggande. Nu handlar det om distansarbete, digitala möten och e-handel.

En av de största förändringarna som skett är att vi under pandemin har blivit rekommenderade att arbeta hemifrån om vi kan. Hur mycket av detta beteende som kommer att stanna kvar vet ingen, men företag som Google, Facebook och Spotify har redan sagt att man kommer att låta alla som vill fortsätta arbeta hemifrån.

I storstäderna ser vi redan nu effekterna av detta, genom att fler väljer att flytta till mindre städer, och landsbygd. Det finns fler jobb som visat sig går att göra på distans, du får närheten till naturen, och bostäderna är mycket billigare. 

Samtidigt kommer det allt fler tecken på att många längtar tillbaka till kontoren, och att vi inte bara missar det sociala i vårt arbete, utan att det därmed också blir färre innovationer. Den psykiska ohälsan ökar, och flera forskare pekar på att det är svårt att veta hur stor del av dagens distansarbete som kommer att finnas kvar. Men många pekar på att effekten kanske inte blir så stor som vissa menar. 

Den förändring vi såg redan tidigare, med fler som arbetar på andra platser än kontoret, kommer att förstärkas. Co-working spaces - mötesplatser där man betalar en slant för viss komfort och tillgång till service/ostördhet, ökar nu i många städer. 

När det gäller handeln så ser man störst förändringar för de stora köpcentrumen, och i delar av storstädernas centrum. Att externhandeln minskat på grund av e-handeln, hade börjat hända redan före pandemin. 

I många städer tycks däremot den mindre lokala och bostadsnära handeln, inte minst mataffärerna, och servicen inklusive restauranger, bagerier och caféer ha klarat sig riktigt bra.

Att e-handeln har ökat drastiskt vet vi. Och det har påverkat stadens handel, men här finns också möjligheter för staden att bjuda på det som e-handeln inte kan ge: trevliga mötesplatser, serveringar, träd och grönska etc. Att staden och handeln samverkar kring dessa frågor är mycket viktigt. Handeln har redan tidigare förlorat mycket av sin makt som auktoritet – det är idag till exempel influencers som definierar mode i stor utsträckning – inte kedjor som Zara och H&M.

När det gäller transporter, är e-handeln en rejäl utmaning för staden. Här behöver vi en tydligare möjlighet till styrning redan när du beställer varan – hur transporten sker, vilket avtryck det ger etc. Och så behöver städerna styra detta mot system där last-mile-delivery oftare blir en promenad till utlämningsställe eller leveransskåp, som också kan bli portabla och placeras där de behövs.

Transporterna i staden hade redan före pandemin börjat utvecklas mot mer utrymme för gång och cykel. I storstäder som London och Paris görs nu flera av de pop-up-cykelbanor som byggdes under den tidiga skeden i pandemin, om till permanenta. I Paris använder borgmästaren Anne Hidalgo pandemin för att snabbare göra om staden till 15-minuterstaden, med betydligt mer grönska och bättre möjligheter för gång och cykel. 

Det är svårt att ge en enhetlig bild av hur trafiken utvecklat sig under pandemin. I till exempel Stockholm har cykeltrafiken minskat, medan den i Lund, som redan har ett av landets högsta cyklande, har ökat ytterligare. Biltrafiken tycks ha minskat med ca 15 procent i hela landet. Kollektivtrafiken har minskat betydligt mer. 

Det många ser som en trolig utveckling är att vi inte kommer få tillbaka de högsta topparna i den dagliga trafiken. När fler arbetar hemma, eller på andra platser, och styr mer över sin tid, jämnas trafiken ut. Detta kan få betydelse bland annat för kollektivtrafiken, som inte behöver lika mycket fordon, men också för staden där en del ytor för biltrafik kan användas för andra ändamål – mötesplatser och serveringar som exempel.

Under pandemin har vi allt mer blivit varse den fysiska miljöns betydelse. Detta kommer att påverka staden på många av de sätt som beskrivits här. Exakt hur mycket är det ingen som vet. 

The times, they are a-changin'.

Christer Ljungberg är VD för konsultbolaget Trivector. Han har arbetat med strategiska transportfrågor i över 30 år. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?