1515
Annons

Almi Invest: ”Allt svårare att attrahera privat kapital”

Det är nya spelregler som gäller på marknaden för tillväxtbolag.

Investerare som för bara några månader sedan strösslade med sina pengar drar nu åt svångremmen.

”Det har blivit allt svårare att attrahera privat kapital”, säger Joachim Karlsson på Almi Invest som tror att smällen blir hårdast för små startups.

Joachim Karlsson, vd på statliga riskkapitalbolaget Almi Invest.
Joachim Karlsson, vd på statliga riskkapitalbolaget Almi Invest.Foto:Johan Töpel

Uppgifterna om varsel i techbranschen haglar tätt. I USA säger Netflix upp personal, medan andra som Uber och Twitter har anställningsstopp.

Techfrossan, som innebär att teknikaktier rasat på börsen i USA sedan toppen i november, har även nått Sverige. När börsen går ner följer värderingen på onoterade bolag ofta med.

I ett läge med stigande räntor värderas vinster i framtiden lägre, och tillväxtbolag har oftast vinsterna i framtiden.

Den digitala nätläkaren Kry ska som ett direkt resultat av världsläget säga upp runt 100 personer. Och enligt Wall Street Journal kan betalbolaget Klarna, som gjorde en förlust efter skatt på 7 miljarder föra året, tvingas sänka sin värdering med en tredjedel.

Fler bolag som likt Kry och Klarna förlitar sig på riskkapital för att överleva lär behöva strama åt sin budget framöver. Det råder ett nytt investeringsklimat, med mer återhållsamma investerare. 

Kry är ett klassiskt tillväxtbolag som har siktat på att växa snabbt snarare än på att nå lönsamhet. Mellan 2016 och 2020 gick bolaget back med 1,5 miljarder kronor. Förluster som har finansierats med hjälp av över 5 miljarder kronor i riskkapital, enligt databasen Crunchbase.

”Förra året behövde ingen ha en reservplan. Det var tillväxt till varje pris som gällde”, säger Nina Achdjian, partner på riskkapitaljätten Index Ventures till affärssajten Bloomberg.

Index Ventures, som är en av Krys största ägare men som även har investerat i bolag som Dropbox, Facebook och Izettle, gör klart att det är nya spelregler som gäller.

De uppmanar nu portföljbolagen att fokusera på sunda finanser, att vara sparsamma med nyanställningar och se till att det finns pengar i kassan för 18 till 24 månader framåt.

För bolagen betyder det att förra årets höga värderingar och snabba tillväxt blir svåra att leva upp till.

Enligt Joachim Karlsson, vd på statliga riskkapitalbolaget Almi Invest, är det något som många bolagsgrundare har svårt att acceptera.

”Många entreprenörer tror att de inte är drabbade. De tycker kanske att bolaget har nått sina mål och levererat. Även om man har det så ser konjunkturen annorlunda ut. Entreprenörerna kommer att märka att det är svårare att få in kapital och att värderingarna inte kommer att fortsätta upp”, säger han. 

Almi Invest planerar trots det att investera 350 miljoner kronor runtom i landet i år, vilket är i linje med tidigare år. Men det finns en hake. Investeringarna sker enbart tillsammans med privata investerare.

Det måste alltså finnas lokala affärsänglar eller investerarnätverk som är beredda att satsa sina egna pengar för att en investering ska bli av. Och intresset bland dem har minskat drastiskt.

”De senaste fyra-fem månaderna har det blivit allt svårare att attrahera privat kapital. Det kommer att tvinga ner värderingarna på bolagen, det är så det fungerar”, säger Joachim Karlsson.

För att det statliga riskkapitalet ska kunna fortsätta investeras krävs enligt Joachim Karlsson dels att bolagen inser att de inte längre är värda så mycket och dels att privata investerare vågar putta in pengar i företagen.

”Om vi kan samarbeta kan vi ha ett fortsatt bra investeringsklimat, men det finns en risk att investerarna drar sig ur. Vi har gott om pengar i kassan och planerar att investera aggressivt även det här året, men för att lyckas det krävs draghjälp”, säger han.

Joachim Karlsson tror att det är de små riskkapitalfinansierade bolag som kommer att få det jobbigast i Sverige, medan de större kommer att klara sig bättre.

”För bolag med en omsättning på 50 miljoner kronor och uppåt kommer det fortsatt att finnas kapital, även om det kommer bli en värderingspress”, säger han. 

Den bilden bekräftas av Isabella de Feudis, vd i intresseorganisationen för svenska riskkapitalfonder, SVCA.

”I branschen kallas det för torrt krut. Och det finns gott om torrt krut även om värderingarna pressas, säger hon och tillägger att bra bolag alltid kommer få pengar.”

Att större onoterade bolag fortsatt kommer att kunna få kapital beror på att de riskkapitalfonder som investerar i bolagen har gott om pengar som de tagit in sedan tidigare.

Pengarna kommer bland annat från svenska pensionsbolag och andra institutionella investerare, som väntar sig att få avkastning på lång sikt.

Isabella de Feudis tror att det kan vara ett sundhetstecken att värderingarna på bolagen går ner och att det ställs högre krav på lönsamhet.

”Vi kommer från en marknad med nästan lite extremt höga värderingar. Det gäller att komma ihåg att 2021 var ett rekordår. Till syvende och sist måste alla bolag bli lönsamma om de ska kunna överleva på sikt. Man kan också se det här som en möjlighet. Värderingarna blir lite mer sunda, förväntningarna lite mer realistiska”, säger hon.


Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?