1515

Almega vill ta vinsttaket till EU-domstolen

Almega hotar dra Sverige inför EU-domstolen. Maria Jacky, rektor på en friskola i Lund, kallar förslaget oseriöst, närmast löjligt.

Kritiken från den privata välfärdsbranschen är som väntat inte nådig. Även lärarfacket är kritiskt medan LO ropar: Äntligen!

Andreas Åström
Andreas ÅströmBild:TT

Som väntat totalsågar näringslivet och arbetsgivarorganisationerna förslaget till vinstbegränsningar i skolor och omsorg – något de kallar vinstförbud praktiken.

Åtta av tio välfärdsföretag får svårt att överleva som en konsekvens av förslaget om begränsade vinster i skolor och omsorg, baserat på en tidigare undersökning från konsultfirman PWC, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.

"Det är klart de kommer att få svårt att överleva, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef för Almega", som frågar sig om förslaget är rättsligt hållbart.

"Vi kommer att undersöka det och eventuellt stämma Sverige inför EU:s domstol."

Förslaget att begränsa vinsterna till sju procent på det operativa kapitalet innebär i en sådana här tjänsteintensiva branscher i princip noll i vinst, eftersom många företag, undantaget de större, inte har något operativt kapital (byggnader och andra liknande tillgångar), enligt branschen.

Regeringen och Vänsterpartiet har dock skruvat en aning på ursprungsförslaget och tillåter i alla fall en vinst motsvarande ett prisbasbelopp, drygt 40.000 kronor.

"Det är ju löjligt. Här pratas det om vikten av att vi ska vara stabila företag. Hur ska vi kunna bedriva en stabil verksamhet med en vinst motsvarande en halv skolpeng, säger Maria Jacky", rektor och grundare av Lingua Montessoriskolor i Lund.

Inte heller Lärarförbundet är särskilt förtjust, men ur en annan synvinkel. Förslaget rättar inte till grundproblemet, snedfördelningen av pengarna till olika skolor där friskolor som etablerar sig i mer attraktiva områden får mer resurser, enligt förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

"Vi är kritiska till att det här inte tar hand om den faktiska problematiken. Att reglera vinster gör inte att pengarna omfördelas", säger hon.

"Vinstdebatten förlamar den politiska handlingskraften. Det gynnar inte elever, lärarbristen eller behovet av fler skolor."

LO är desto gladare.

"Äntligen. Det här är ett väl genomtänkt förslag", säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

TT: Och om inte förslaget går igenom riksdagen?

"Då får medborgarna säga sitt i valet. Vi räds inte det", säger hon.

Kommunals ordförande Tobias Baudin är också nöjd. Han ser nu att pengarna kan gå till att anställa mer personal i stället för vinster till ägarna.


Innehåll från SpotlightAnnons

Svenska mjukvaruföretaget som gjorde storaffär med Huawei

Andreas Lifvendahl, vd på IMINT. Foto: Adrian Beck
Andreas Lifvendahl, vd på IMINT. Foto: Adrian Beck

Svenska IMINT har gjort en imponerande resa. Från att ha utvecklat mjukvara för stabilisering i drönare i ett lantbruksprojekt till att idag ha världens bästa lösning för videostabilisering för Android. Och de har mer framför sina fötter. 

Som en avknoppning från Uppsala universitet har IMINT sedan 2007 vuxit i snabb takt och är på god väg att göra sig ett namn bland de stora drakarna inom branschen. Mjukvaruföretaget, som förser smarttelefontillverkare med videoprogramvara, har tagit svensk teknik ut på världsscenen med deras flaggskepp Vidhance – en programvara för videoförbättring. 

– Vårt genombrott kom under 2014–15 när smartphones fick ett uppsving och stillbildskamerorna började dö ut. Vi träffade timingsmässigt en bra period med vår produkt, säger Andreas Lifvendahl, vd på IMINT. 

Läs mer om hemligheten bakom IMINT:s videostabilisering.  

Starka visionen: de vill bli bäst i världen

Första milstolpen nåddes 2016 när Huawei blev bolagets första, stora kund. Den kinesiska informations- och kommunikationstekniksjätten banade väg för IMINT som fick bra branschrykte och med det fler ögon på sig. Vad som får dem att sticka ut från sina konkurrenter menar Andreas Lifvendahl är deras drivkraft att vilja bli bäst i världen. 

– Att vi har lyckats beror på att vi alltid har strävat efter att ligga i framkant i branschen. Vi har utgått från att skapa en bra plattform att stå på och sedan bygga vidare utifrån den. IMINT vill vara med i diskussionen om nästa generations teknik, säger han. 

Klivet in på Spotlight

När bolaget började ta fart behövde de resurser för att kunna satsa helhjärtat och skala upp produktionen. De bestämde sig för att noteras på börsen och valet föll på Spotlight Stock Market. Andreas Lifvendahl berättar att det som föll dem i smaken var Spotlights attityd och varma, familjära omhändertagande. 

Sedan etableringen har värdeutvecklingen varit en bergochdalbana menar Andreas Lifvendahl. Intäktskurvan har alltid varit stabilt ökande, men aktiemarknaden har varit mer lynnig. 

– Vi har levererat det vi har sagt att vi ska leverera, så de resultat vi presenterar känns tryggt. Aktiekursen däremot har varit svårare. Strax efter noteringen var vi oerhört hajpade, men sedan tappade marknaden intresset för oss och kursen började dala. Trots det har vi taktat på och fortsatt bygga bolaget. När vi nådde lönsamhet förra året vändes blickarna tillbaka mot oss, berättar han. 

Nyfiken på Spotlight? Läs mer här.  

Tittar på potentiellt nästa steg 

Faktum är att bolagets aktievärde har ökat tio gånger sedan juni 2020 och som potentiellt nästa steg kan ett listbyte till Spotlight Next, ett segment som har högre krav och extra synlighet, vara aktuellt. 

– Vi har inte tagit något beslut om att byta lista till Spotlight Next än. Men det är absolut en kvalitetsnivå som jag anser att vi når upp till. Det vore en fin stämpel för IMINT, säger Andreas Lifvendahl. 

Om IMINT 

IMINT Image Intelligence är verksamma inom IT-sektorn. Bolaget är en utvecklare av mjukvarulösningar och tjänster som i realtid analyserar och optimerar videoklipp i kundens kameraprodukter. Bolaget etablerades 2007 och har sitt huvudkontor i Uppsala, men också säljkontor runt om i Asien. Läs mer om IMINT här.  

Mer från Spotlight

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Spotlight och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?