Annons

Allt fler lånar hos pantbanken

Svenska låntagare visar ett större intresse för pantlån.

"Nu kanske fler har insett riskerna med att ta snabblån", säger privatekonomen Annika Creutzer.

Bild:TT

Bland de vanligaste föremålen som pantsätts finns guld- och silversmycken, musikinstrument och antikviteter. Men även märkeskläder har blivit mer populärt. Samtidigt pantsätts allt färre tekniska föremål.

På senare tid har väskor, slipsar, scarfar, plånböcker och skärp tillkommit. De har ett beständigt värde till skillnad från tekniska produkter som oftast sjunker i värde direkt efter att man har lämnat butiken, säger Peter Sundström, vd för Pantbanken Sverige.

En annan trend är att kunderna tar ut allt större lån.

"För några år sedan tog man i snitt ut 3.000 kronor. Nu är genomsnittslånet på 6.000 kronor", säger Sundström.

Under 2016 blev Pantbanken Sveriges utlåning den näst högsta i bankens 150-åriga historia.

Totalt lämnade pantbanksföretaget ut 680 miljoner kronor i lån, vilket är tre procent högre än fjol. Det är dock lägre än rekordsiffran från 2012, då utlåningen låg på 691 miljoner kronor.

Låna pengar – jämför räntor och lån i stor guide (extern tjänst)

På den tiden ökade pantlånen i spåren av ett stigande guldpris. Men den nya trenden kan bero på att allt fler vill ha ett säkrare alternativ till snabblån, tror Annika Creutzer, oberoende privatekonomisk rådgivare.

"Med pantlån riskerar man bara att förlora sitt föremål. Man behöver inte riskera hela sin ekonomi som i fallet med sms-lån", säger hon.

Annika Creutzer tror inte att det ökade lånebehovet är ett tecken på dålig privatekonomi utan mer ett tecken på dålig planering.

Det kan vara personer som helt enkelt inte har en buffert.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?