Annons

Allt fler hamnar hos Kronofogden – ”förvärras hela tiden”

Fler obetalda räkningar. Fler riktigt stora skulder. Fler personer som inte har betalat i tid.

Kronofogden har sett en ökning av ärenden under året – och då har coronaeffekten ännu inte märkts av hos myndigheten.

Foto:Daniel Lillman

Under första halvåret i år fick Kronofogden in ungefär 644.000 krav på obetalda skulder. Det är en ökning på 11,5 procent jämfört med samma period förra året – och fortsättningen på en uppåtgående trend som pågått längre än så.

”Vi har haft en stadig ökning av ärenden under några års tid nu”, säger Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden.

Antalet personer som inte har betalat sina skulder i tid har ökat med 10 procent till 290.000. Men det är ingen coronaeffekt som syns, enligt Rebecka Öhman.

”Vi ser visserligen en del coronarelaterade ärenden, vi har fått in krav mot till exempel resebolag, men den stora ökningen är inte direkt kopplad till effekten av pandemin”, säger hon.

Förutom att antalet ärenden har blivit fler har dessutom skuldbeloppen i kraven blivit högre. Jämfört med första halvåret 2019 så har det totala skuldbeloppet ökat med 27 procent, till 11,45 miljarder kronor.

Krav på summor mellan 100.000 och 500.000 blir allt vanligare, berättar Rebecka Öhman. Ofta handlar det om lån utan säkerhet.

”Det är en accelererande utveckling, så det är ganska alarmerande och bekymmersamt.”

TT: Vad ligger bakom ökningen?
”Vi vet att det är enkelt och går snabbt att låna pengar i dag. Banker, kreditföretag och andra bolag kan ibland ha svårt att göra tillräckligt bra bedömningar av människors ekonomi innan man beviljar lån. Det här är inte unikt för i år, men det förvärras hela tiden.”

Rebecka Öhman återkommer flera gånger till hur bekymmersam utvecklingen är, och betonar att Kronofogden ser allvarligt på utvecklingen.

”Vi lever i ett kreditsamhälle och behöver ha det, men det är svårt för de som har mer begränsade marginaler. Det är klart att kreditsamhället behöver finnas, men det behöver också regleras.”

Trots att effekterna av coronakrisen och den lågkonjunktur den medfört inte syns hos Kronofogden ännu väntas den göra det i sinom tid – kanske redan under hösten, enligt Rebecka Öhman.

”Effekten syns inte ännu, men den kommer obönhörligen börja märkas även hos oss. Vi måste rusta oss för ett högre inflöde”, säger hon.

Samtidigt är bilden inte helt dyster, inflikar hon. Myndighetens ursprungliga prognos var att antalet ärenden skulle öka signifikant i början av juni – men så blev det inte.

”Det har gjorts enormt stora motåtgärder av regering och riksdag som har gett god effekt. Vi ser också att inkassobolag är mer villiga att göra avbetalningsplaner och inte lämnar in till oss lika snabbt om det finns en betalningsvilja. Det finns goda krafter, men läget är väldigt osäkert.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?