”Det finns en akut brist på styckare och slaktare och i princip inga utbildningar”, säger Karin Thapper, ansvarig för kompetensförsörjning på Livsmedelsföretagen.
”I dag använder industrin främst utländsk bemanning. Vi har cirka 1.300 personer på våra företag, framförallt från EU, men även ett antal arbetskraftsinvandrare varför vi också är kritiska till regeringens besked om att kraven för arbetskraftsinvandring ska skärpas. Det är ett hantverksyrke där kompetensen successivt minskat, men det är ett kunnande som hela produktionskedjan är beroende av. För tre år sedan lades den sista utbildningen ned. Vi äter ju mycket mer kött än det som produceras i Sverige, så här finns en outnyttjad svensk potential som kompetensbristen sätter stopp för.”
Kött och chark är ett av flera områden som bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen jobbar med. Ett annat är industriell produktion.
”Vi är väldigt stolta över att vi kan producera hållbar och säker mat i Sverige, men vi måste hänga med i automatiseringen för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga även framåt. Även här blir kompetensförsörjningen en begränsning.”
Det som efterfrågas är teknisk personal av olika slag, processtekniker, processoperatörer, automationstekniker och underhållstekniker. Livsmedelsföretagen håller i skrivande stund på att undersöka behovet men Karin Thapper bedömer att bristen ligger någonstans runt 2.500 personer.
”Eftersom det saknas gymnasiala utbildningar har företagen istället valt att engagera sig i yrkeshögskolan för att lösa den akuta bristen.”
För att utveckla framtidens mat behövs fler personer som jobbar med produktutveckling.
”En person som jobbar med att ta fram nya produkter måste kunna allt från kemi till nutrition till livsmedelslagstiftning. Och om vi vill fortsätta utveckla hälsosam och hållbar mat i Sverige måste vi utbilda personer med rätt kompetens.”
Det finns ett fåtal högre utbildningar, men de har inte tillräckligt många studenter, anser Karin Thapper. Vissa av dem, som utbildningen i nutrition och livsmedelsvetenskap i Kalmar, hotas också av nedläggning.
”För att utveckla framtidens livsmedel måste man inkludera både hälsa och hållbarhet, det räcker inte bara med det ena.”
Ytterligare ett område som skriker efter kompetens är hantverksmässigt konditori och bageri, där det också finns en stor och växande efterfrågan på personal som är svår att tillgodose.
”När regeringen nu gör ett efterlängtat omtag med livsmedelsstrategin hoppas vi att man inte glömmer bort kompetensförsörjningsfrågan. Utan rätt kompetens kommer vi aldrig öka den svenska livsmedelsproduktionen”, säger Karin Thapper.
