1515
Annons

Åkesson: SD ska bli vårdpartiet

Sverigedemokraternas skuggbudget fokuserar på vården och partiet lovar ett tillskott på cirka 8 miljarder kronor per år. ”Vi ska bli vårdpartiet i Sverige”, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson. Men någon finansiering presenteras inte.

SD:s partiledare Jimmie Åkesson.
SD:s partiledare Jimmie Åkesson.Bild:TT

På tisdagen presenterade Sverigedemokraterna sitt alternativ till regeringens vårbudget.

Och fokus ligger på vården och ambitionen att bli det nya sjukvårdspartiet.

Totalt vill SD skjuta till omkring 8 miljarder kronor per år till vården, varav merparten ska gå till de anställda.

”Hälso- och sjukvården är ett öppet fält. Det är inget av de andra partierna som har lyft de frågorna i särskilt stor utsträckning”, säger Jimmie Åkesson och kallar Socialdemokraternas nya patientmiljard för ”bra men inte tillräckligt”.

SD håller fast vid det tidigare förslaget att anställda inom offentlig sektor ska ha rätt till heltid, vilket beräknas kosta 4,4 miljarder per år netto. Rätten till heltid kostar 6 miljarder, medan partiet samtidigt föreslår en ”rätt till deltid” som kostar 1,6 miljarder, enligt besked från partiets ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt. 

Partiet vill även slopa karensdagen för offentliganställda och ge sjuk- och undersköterskor möjlighet att vidareutbilda sig på betald arbetstid.

Sverigedemokraterna vill även förstärka vården på ett antal områden och föreslår bland annat 500 miljoner extra per år till förlossningsvården. Partiet lovar även mer pengar till den palliativa vården och slutenvården för äldre.

Jimmie Åkesson pekar ut en lång rad brister i den svenska hälso- och sjukvården.

”Det är ett akut läge som vi bedömer det", säger han.

Flera partier har de senaste veckorna lyft fram behovet av satsningar inom vårdsektorn. Enligt SD:s sjukvårdspolitiska talesperson Per Ramhorn blir det allt färre som anser att sjukvården fungerar bra.

Han menar att det i dag är vanligt att sjukvården bryter mot vårdgarantin och hävdar att den pressade situationen leder till personalflykt, och en stressig arbetsmiljö påpekar Per Ramhorn.

"Det här är en utveckling som måste vändas”, säger han.

Trots att SD nu vill skjuta till cirka 8 miljarder kronor till vårdsektorn är det oklart varifrån pengarna ska tas. Beskedet från Oscar Sjöstedt, partiets ekonomiskpolitiska talesperson, är att finansieringen kommer att redovisas i partiets höstbudget.

"Men det är inga hemligheter var vi haft våra stora besparingar” säger han och pekar på anslagsområdena migration, nyanländas etablering och arbetsmarknaden.


Regeringen synar Klarna – vill förändra EU-regler

Regeringen vill att högriskbanker som Klarna ska betala mer för att omfattas av insättningsgarantin.

”Min utgångspunkt att vi ska sträva efter ett mer riskdifferentierat system”, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) till Di.

Foto:Jonas Eng

Det har varit en turbulent vecka för den svenska banken och betaljätten Klarna, med vd:n Sebastian Siemiatkowski. Årets första kvartal slutade med en förlust på 2,5 miljarder kronor samtidigt som ett sparpaket ska minska antalet anställda med 10 procent.

Nu meddelar dessutom regeringen att den vill se förändringar av det regelverk som styr avgifterna till insättningsgarantin, vilket skulle leda till öka kostnader för banker med hög risknivå – exempelvis Klarna.

Alla svenska banker omfattas av den statliga insättningsgarantin som skyddar kundernas inlånade pengar i den händelse banken går under. Därmed behöver kunderna – i alla fall de med mindre än en miljon på kontot – inte oroa sig för bankens överlevnad samtidigt som banken får till tillgång till statligt garanterad finansiering.

Systemet kan liknas vid en försäkringslösning, förutom i relationen mellan premiens storlek och den risk som individen tillför kollektivet. 

2020 beslutades en förändring av de avgifter som bankerna betalar för insättningsgarantin som innebar att avgiftens storlek i högre grad återspeglar risknivån i den enskilda banken. Tidigare var den högsta avgiften 2,6 gånger högre än den lägsta, men nu är den 4 gånger högre. 

Målsättningen med förändringen var ”att öka institutens incitament för minskat risktagande”, som Riksgälden skriver i sin beslutspromemoria.

Klarna är i dag en av Sveriges största banker med 60 miljarder kronor inlånat från allmänheten. Det är också Sveriges minst lönsamma bank med nästan 10 miljarder kronor i redovisade förluster sedan 2021. Kreditförlustnivån – ett mått på tillgångskvaliteten – låg i fjol på 7,3 procent av utlåningen. 

Så sent som för några veckor sedan beskrev FI Klarnas risknivå som ”hög”. I fjol ville myndigheten öka kapitalkraven på Klarna kraftigt, men beslutet överklagades varför frågan nu ligger hos förvaltningsrätten.

Klarnas svaga lönsamhet och höga risknivå är i hög krad en konsekvens av bankens expansionsstrategi, och det finns inget som tyder på att Klarnas riskaptit minskat på grund av de förändrade avgifterna till insättningsgarantin. Förlusterna ökade tvärtom kraftigt mellan 2020 och 2021.

Riksgälden har dock nått vägs ände vad gäller att höja avgifterna för banker med högst risknivå. EU:s regelverk sätter stopp.

”Givet detta regelverk har Riksgälden nog utnyttjat de möjligheter som finns till fullo”, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) till Di.

Regeringen vill därför se en förändring av EU:s regler, och enligt finansmarknadsministern kan det ske i kommissionens kommande översyn av krishanteringsregelverket.

”I sådana fall är det min och regeringens uppfattning att vi bör sträva efter ett mer riskdifferentierat system med en högre grad av försäkringsmässighet”, säger han.

Anser du att den avgift som Klarna betalar i dag återspeglar risknivån i banken och de kostnader som banken riskerar att belasta garantisystemet med?

”Riksgälden har utnyttjat de frihetsgrader som finns enligt det regelverk vi har och därutöver försöker Finansinspektionen genom sina förhållningsorder begränsa den risk Klarna tar. Jag uppfattar att båda myndigheterna har varit väldigt aktiva i det här fallet för att begränsa risktagandet.”

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?