Akelius insamling: Unicef har aldrig sett något liknande

Unicef fick in 70 miljoner kronor i december – en rekordsumma.

När entreprenören Roger Akelius nu skänker lika mycket blir det 140 Mkr till barn som är offer för krig, svält och katastrofer.

”Det känns bra, men jag hoppas att det känns bättre för mottagarna. Jag är speciellt glad för att flyktingbarn i Grekland nu får ett värdigt liv”, säger Roger Akelius.

REKORD. Roger Akelius lovade att dubbla Unicefs insamling i Sverige i december och många hängde på. Insamlingen slutade på 70 miljoner kronor och med Akelius pengar 140 Mkr – ett brakrekord för Unicef. Unicefs tidigare rekord för en julkampanj var 55 Mkr.
REKORD. Roger Akelius lovade att dubbla Unicefs insamling i Sverige i december och många hängde på. Insamlingen slutade på 70 miljoner kronor och med Akelius pengar 140 Mkr – ett brakrekord för Unicef. Unicefs tidigare rekord för en julkampanj var 55 Mkr.Bild:Claes-Göran Flinck

På Unicefs kontor i Stockholm är stämningen på topp.

”Det känns nästan overkligt – det är fantastiskt”, säger Per Westberg, vice generalsekreterare på Unicef Sverige.

När Unicef nu har räknat pengarna som kom in i december står det alltså klart att slutsiffran för insamlingen landade på 70 miljoner, jämfört med 54,5 Mkr året innan.

”Man ska komma ihåg att 2016 var ett rekordår för oss, där vi ökade med 40 procent i vår julkampanj så det här är ett rekord på ett rekord”, säger Per Westberg och tillägger:

”Tyvärr lever i en värld där rekord behövs för att det finns så stora behov.”

Roger Akelius initiativ i Di för att hjälpa barn på flykt tog verkligen skruv. När han några veckor före jul gick ut i en intervju i Di och lovade att dubbla summan som Unicef i Sverige drog in i december var det många privatpersoner och företag som antog hans utmaning och öppnade plånboken.

Enskilda entreprenörer och småföretagare hängde på, men också en teater och flera av Sveriges största företag. Strax före jul bestämde sig till exempel Scania för att betala in 250.000 kronor till Unicef.

”Den största effekten på Akelius matchning har vi sett kopplat till företagen. Det har kommit ut i Dagens industri som de flesta företagare läser och vi fick därmed stor spridning. Men jag är övertygad om att matchningen har bidragit även till att privatpersoner har gett mer”, säger Per Westberg.

Antalet givare under december summerar Unicef till 84.747.

Miljardären själv tonar ned sin roll, men har förstås funderat på den.

”Jag är snarare fascinerad över att så många givare ställer upp. Intressant att människor och företag donerade 15 miljoner mer bara för att jag dubblar”, säger han.

Per Westberg lovordar Roger Akelius initiativ.

”Än så länge är det här med matchning ganska ovanligt i Sverige och vi hoppas att fler vill följa hans exempel.”

Akelius Foundation kommer nu att betala in 70 Mkr. Roger Akelius själv verkar inte allt för bedrövad över att bli av med pengarna. Han har redan köpt en antal bilar och båtar i sitt liv.

Hans 70 miljoner är öronmärkta för utbildning av barn på flykt. De 70 miljoner som Unicef fick in från företag och allmänheten kommer att användas över hela bredden – till vaccin, näringskräm för barn som drabbats av svält och utbildning.

Det blir sammanlagt 2,5 gånger mer pengar till barn i behov av hjälp än för ett år sedan.

”Man ska matcha det här mot hur behoven ser ut i världen. De senaste fyra åren kan vi se att katastrofer som är långvariga har ökat i världen. Jag tänker på Syrien och Jemen”, säger Per Westberg.

Roger Akelius menar att utmaningen ligger i att få ut mesta möjliga av pengarna:

”Insamling är en sak. Det är svårare att utbilda barn i flera länder. Men det ordnar Unicef”, säger han.

Även 2016 utmanade Roger Akelius Sverige och dubblade alla gåvor till Läkare utan gränser under december månad. Då slog utmaningen svenskt bidragsrekord – totalt 254 miljoner kronor samlades in.

Du har väl inte missat DiTV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal?


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RG19Annons

Så hittar du den rätta molnlösningen för just din organisation

Johan Bendz, marknadschef på Rg19.
Johan Bendz, marknadschef på Rg19.

Det hybrida molnet har ökat i popularitet under de senaste åren, mycket på grund av valmöjligheterna det erbjuder. En enda lösning passar inte all slags data. Men baksidan av den hybrida lösningen är att det ofta blir snårigt – och dyrt. 

De flesta organisationer har i dag delar av sin IT-miljö i en publik molntjänst, detta då publika molntjänster ger fördelar som affärsmässig och teknisk flexibilitet. Men publika molntjänster matchar inte alltid regulatoriska krav eller de höga säkerhets- och integritetskrav som finns på hantering av känsliga data. För att hantera det väljer många då att flytta delar av IT-miljön till privata molntjänster eller behålla delar lokalt i egen regi. Resultatet: det hybrida molnet. 

Till syvende och sist är kostnader en av de starkaste drivkrafterna både för och emot flytten till alla former av molntjänster. Till en början gjorde den enkla tillgängligheten till molnteknologi och de lägre kostnaderna att efterfrågan ökade. Men även om kostnaden per enhet var låg ledde enkelheten i många fall till att man överanvände molnkapaciteten och fastnade med alldeles för dyra fakturor. 

Utgå från affärsbehoven

Just detta belyser Info-Tech i sin rapport Executive Brief: Take Control of Cloud Costs on AWS. Traditionella budgetprocesser fungerar inte i molnet och samtidigt saknar många bolagsledningar överblick och kontroll över hur pengarna spenderas och vem som faktiskt har ansvaret. 

– Alla borde utgå mycket tydligare från affärsbehoven när de väljer molnlösningar, konstaterar Johan Bendz, marknadschef på Rg19.

Tre viktiga frågor 

Innan man fattar beslut om publika och privata molnsatsningar behöver man besvara tre viktiga frågor, menar Johan Bendz; Vilka specifika vinster och fördelar du vill nå med din molnstrategi, huruvida det handlar om bättre resursutnyttjande och slutligen om det handlar om att förenkla och förbättra processer i din organisation. 

Att bygga komplext blir ofta kostsamt men ibland är det nödvändigt på grund av tuffa lagkrav. Är man inte bunden till det är dock enkelhet en bra ledstjärna. 

– Många skulle vara hjälpta av att fråga sig om den kraft och de resurser de lägger på sin hybrida multicloud-miljö genererar ett faktiskt affärsvärde. Dessutom behöver man då och då ta en titt på hela systemkartan. Att samla greppet och skapa överblick och kontroll ger allra bäst kraft åt affären, avslutar Johan Bendz. 

Läs mer om risker och kostnadsfördelar med olika molnlösningar här.

Om Rg19

Privatägd, plattformsoberoende driftspartner med kontor i Stockholm. Levererar drift, integration och applikationsstöd inom publika, privata och hybrida moln. I samarbete med världens största datacenter-nätverk Equinix kan Rg19 erbjuda klimatneutral serverkraft globalt.

Läs mer på rg19.se 

Mer från RG19

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RG19 och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?