1515
Annons

AI skyddar skogen mot nytt 2018

Genom bland annat laserskanning och ai ser Nationellt Skogsdatalabb till att nyttja den svenska skogen till fullo. Plattformen skapades för att hela skogssektorn enkelt och billigt ska få tillgång till skogliga data.  

”Tidigare var skogsdata endast tillgänglig för experter”, säger Anna-Lena Axelsson som är koordinator för miljöanalys på SLU   

Kraftiga skogsbränder härjade i Sverige under den torra, heta sommaren 2018. Här i Västmanland.
Kraftiga skogsbränder härjade i Sverige under den torra, heta sommaren 2018. Här i Västmanland.Foto:TT

År 2019 beviljades SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Skogsstyrelsen fyra miljoner kronor från Vinnova, för att tillsammans samla och tillgängliggöra data om svensk skog.  

Resultatet blev Nationellt Skogsdatalabb som bidrar till skogliga data genom en rad innovativa metoder som flygburen laserskanning, satelliter, drönare och fältinventeringar.   All insamlad data används som planeringsunderlag för att hela skogssektorn lätt ska kunna sköta och förvalta skog på ett hållbart sätt. 

”Med riktigt bra underlag om vår skog kan vi lättare planera hur vi ska nyttja den”, säger Bengt Djuvfeldt som är koordinator för Skogsstyrelsen och SLU:s arbete. 

Nationellt Skogsdatalabb erbjuder användarna träningsdata för att själva kunna implementera ai i sina processer. Med träningsdatan kan man lära maskininlärningen att till exempel urskilja olika träsorter. 

Anna-Lena Axelsson koordinerar SLU:s skogliga miljöanalys och samverkar med forskare som utvecklar metoder för vindskademodellering som kan användas för att minimera risken för skog att ta skada vid blåst. 

”Forskarna tittar till exempel på risken för äldre granar att blåsa ner när de står på ett visst ställe. Med rätt information kan man gallra på ett sätt så att träden blir mer stormfasta”, säger hon. 

Data från Skogsdatalabbets fjärranalys som använts för att visuellt visa trädens höjd
Data från Skogsdatalabbets fjärranalys som använts för att visuellt visa trädens höjdFoto:Skogsstyrelsen

Nationellt Skogsdatalabb tar också fram metoder för att förebygga och motverka skador på skog. Med satellitbilder har de sammanställt en förändringsanalys som underlättar för användaren att följa vitalitetsförändringar i barr- och blandskogar. 

Behovet av tjänsten blev tydlig efter den rekordvarma sommaren 2018, då flera skogsområden drabbades av förödande angrepp av granbarkborre med anledning av torkan. 

”Vi får extremt väder som i allra högsta grad påverkar skogen. I flera perioder blir det torrt och då tappar skogen sin motståndskraft. Vi jobbar med att förutspå vilka risker som finns”, säger Bengt Djuvfeldt. 

Data från flygburen laserskanning kan även användas för att upptäcka hittills okända kulturlämningar med mera. Med metoden kan man effektivt hämta data om terrängområden som därefter analyseras genom ai. 

”Med det här arbetssättet kan man lättare se över stora områden som annars inte täcks vid systematisk inventering”, säger Bengt Djuvfeldt. 

I laserskanningen sänder skanningsutrustade flygplan ut ljusimpulser som träffar olika dimensioner av ett område, till exempel mark, vegetation och byggnader. Resultatet blir ett punktmoln med så täta punkter att de bildar en 3D-bild. 

”Tillgången på öppna nationella laserdata har revolutionerat hur mycket som helst”, säger Bengt Djuvfeldt. 

Den nationella laserskanningen används av andra företag inom skogssektorn, medan Skogsstyrelsen och SLU är ensamma om att ta fram skogliga data på rikstäckande nivå. 2019 beslutade regeringen om ett tillskott på 12 miljoner per år till Skogsstyrelsen, varav 1 miljon till SLU för att distribuera skogliga grunddata med laserskanning. Syftet var att låta insamlad data vara öppen och avgiftsfri.

”Tidigare var skogsdata endast tillgänglig för experter. Nu kan företagen själva bygga in det i sina system vilket innebär lägre kostnader och bättre information”, säger Anna-Lena Axelsson och fortsätter: 

”Det är viktigt med öppen data som alla har tillgång till eftersom det driver innovationen framåt.”

 

Nära lösning för flaskhalsen i norr

LULEÅ. Hamnen i Luleå har pekats ut som en flaskhals som hotar industrisatsningarna i norra Sverige. 

Nu ser markfrågorna ut att vara lösta – men diskussioner pågår fortfarande om järnvägen.

Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.
Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.Foto:Simon Eliasson; TT

Hamnen i Luleå är en viktig del av infrastrukturen för industrin i norra Sverige. Den används i dag både av gruvbolaget LKAB och av ståltillverkaren SSAB.

Under det kommande decenniet väntas hamnens betydelse öka markant. H2 Green Steel, som planerar ståltillverkning i Boden, är en av flera nya aktörer som vill använda anläggningen. 

Före sommaren blev det klart att LKAB köper 120 hektar mark i hamnen där företaget ska bygga en anläggning för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Avtalet fick hamnens ledning att gå i taket, eftersom markbrist riskerade att gå ut över hamnens utvecklingsmöjligheter och övriga kunder. 

Efter några månaders diskussioner säger Luleå hamns tillförordnade vd Göran Carlsson att läget ser betydligt ljusare ut. 

”De kundkrav som vi känner till de kommande åtta till tio åren kommer vi att klara av”, säger han. 

För att får fram mer mark har hamnen omvärderats hur ytorna används i dag. 

”Vi tittar på alternativa markytor som vi har och då kommer vi behöva flytta på vissa saker. Vi har en del hus som i dag står lite illa till. Vi har grönområden som vi nu måste ha som industrimark. Det andra vi har tittat på är tekniska lösningar som är mer yteffektiva”, säger Göran Carlsson. 

Några beslut om förändringarna är dock inte tagna ännu.

”Vi kan besluta om något innan vi har några beställningar. Däremot har vi gjort en förstudie som visar att vi klarar av det här”, säger Göran Carlsson. 

Sammantaget innebär omdisponeringen av mark att Luleå hamn gör bedömningen att anläggningen klarar de behov som SSAB och H2 Green Steel och flera andra nya industrier väntas ha det kommande decenniet. 

”Om alla projekt blir av på sin maxvolym handlar det om flera gånger större volym än vi hanterar i dag. Vi kommer att bli en betydligt större hamn”, säger Göran Carlsson.

Däremot är det inte klart hur järnvägen ska dras på området, vilket är en central fråga. Där pågår fortfarande diskussioner mellan industrin, kommunen, hamnen och Trafikverket. 

Parallellt med markfrågorna muddras farleden i hamnen för att kunna ta emot större fartyg och öka lastkapaciteten. Malmporten, som projektet kallas, kostar 2,7 miljarder kronor och finansieras gemensamt av staten och Luleå kommun. 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera