ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

AI

AI-forskaren efterlyser investeringar: ”Kritiskt för Sverige i framtiden”

  • Daniel Gillblad, forskningsansvarig för AI på Rise, Research institute of Sweden. Foto: David Lagerlöf
  • Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv. Foto: Ernst Henry Photography

Näringslivet fortsätter storinvestera i AI. Samtidigt saknas det verktyg för att ge en ordentlig uppfattning om hur långt Sverige har kommit i utvecklingen – en förståelse av största vikt, enligt AI-forskaren Daniel Gillblad. 

De senaste åren har det svenska näringslivet storinvesterat i artificiell intelligens, AI, som har blivit ett välanvänt begrepp inom såväl näringslivet som offentlig sektor och på den svenska startupscenen. AI är ofta kärnan i avancerad digitalisering och de kommande åren kommer det att investeras ännu mer i AI, enligt Daniel Gillblad, forskningsansvarig för AI på Rise, Research institute of Sweden. 

Många företag, stora som små, anser att det finns ett stort värde i att investera i AI och digitalisering och inte sällan uttrycks det från företag att de har kommit långt inom området. Det uppstår dock en problematik då uppskattningarna ofta är gjorda av företagen själva och i dag finns det inga ordentliga genomgående undersökningar om hur långt Sverige har kommit inom det breda begreppet AI, enligt Daniel Gillblad. 

”Alla kanske inte är i framkant. Det här är något som skulle behöva en betydligt större genomlysning för att få riktiga, kvantitativa mått. Det är väldigt viktigt för Sverige just nu att, åtminstone på företagssidan, får bättre förståelse för hur långt fram vi har kommit och var vi borde vara. I dag kan man mer förmedla en magkänsla”, säger Daniel Gillblad. 

Det har gjorts flera undersökningar i frågan, bland annat av Microsoft och Vinnova, men han menar att det behövs göras betydligt noggrannare och större. 

”Väldigt många pratar om AI men det är inte lika många som har en ordentlig uppfattning för vad det faktiskt är och hur det påverkar. Det är ett väldigt stort och fluffigt begrepp”, tillägger han. 

Det är ”inte minst på modet” att säga att man jobbar med AI, fortsätter han. Företag kan yttra att det är något man använder i verksamheten, medan så inte alltid är fallet eller till en väldigt liten grad. Det är inte heller ovanligt att företag ser hur AI-trenden ökar, att det anställs en grupp för att jobba med forskare och AI inom företaget. Men jobbet är långt ifrån färdigt där. 

”Det är en mycket större uppgift än så. Det här måste integreras i företaget, i arbetssätt och i affären. Det går ofta inte att avgöra bara på att ett företag har en intern grupp som jobbar med frågan, utan det handlar om klimatet i hela företaget. Så det är jättesvårt att uppskatta sådana här saker”, säger Daniel Gillblad.  

Men problematiken har adresserats. Senast i somras fick SCB i uppdrag av regeringen att kartlägga användningen av AI i företag och offentlig förvaltning. Rise utvecklar även ett AI-index som lanseras nästa år, som är en utvärdering för företag för som de kan ta hjälp av för att testa mognadsnivån. 

”Verktygen ska bidra till ökad förståelse i var i den artificiella intelligensens framfart vi befinner oss. I slutet av nästa år får man hoppas att det finns mer faktiska resultat och överblick, men det är dock fortfarande svårt att mäta”, säger Daniel Gillblad. 

Trots att mycket har investerats i AI de senaste åren, inte minst inom forskning, och att Sverige har jobbat länge inom området, menar Daniel Gillblad att Sverige fått en sen start i frågan jämfört med USA och Kina. Inte minst inom offentlig sektor finns det stora möjligheter. 

Det håller även Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, på Svenskt Näringsliv, med om. 

”Min generella bild är att staten har varit väldigt sen på den här bollen och gör relativt blygsamma insatser främst när det gäller resurser när det kommer till AI. Staten har tagit en del egna initiativ men de är relativt försiktiga belopp som vi pratar om, medan privata aktörer framför allt Wallenbergstiftelserna har gjort betydande satsningar på AI”, säger Tobias Krantz. 

Så småningom måste de övervägas mycket större insatser på AI för vård och hälsa helt enkelt för att klara välfärden, enligt Daniel Gillblad. 

”Det är otroligt viktigt att vi utvecklar AI och är så långt fram som möjligt för att Sverige ska bibehålla sin konkurrenskraft och är så bra vi bara kan på att utnyttja AI i samhälle och industri. Det är kritiskt för Sverige i framtiden”, säger han. 

”Tappar vi den här kompetensen inom de här metoderna är jag rädd att vi kan bli omsprungna i massor av punkter inom produkter och tjänster.  För om vi inte kan hjälpa till och utveckla de här grejerna i system, då tappar vi internationellt helt enkelt, för andra länder gör väldigt mycket, vilket är något svenska företag och offentlig sektor har börjat förstå”, fortsätter Daniel Gillblad. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer