Annons

AI-forskaren efterlyser investeringar: ”Kritiskt för Sverige i framtiden”

Näringslivet fortsätter storinvestera i AI. Samtidigt saknas det verktyg för att ge en ordentlig uppfattning om hur långt Sverige har kommit i utvecklingen – en förståelse av största vikt, enligt AI-forskaren Daniel Gillblad. 

Daniel Gillblad, forskningsansvarig för AI på Rise, Research institute of Sweden.
Daniel Gillblad, forskningsansvarig för AI på Rise, Research institute of Sweden.Foto:David Lagerlöf
Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv.
Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv.Foto:Ernst Henry Photography

De senaste åren har det svenska näringslivet storinvesterat i artificiell intelligens, AI, som har blivit ett välanvänt begrepp inom såväl näringslivet som offentlig sektor och på den svenska startupscenen. AI är ofta kärnan i avancerad digitalisering och de kommande åren kommer det att investeras ännu mer i AI, enligt Daniel Gillblad, forskningsansvarig för AI på Rise, Research institute of Sweden. 

Många företag, stora som små, anser att det finns ett stort värde i att investera i AI och digitalisering och inte sällan uttrycks det från företag att de har kommit långt inom området. Det uppstår dock en problematik då uppskattningarna ofta är gjorda av företagen själva och i dag finns det inga ordentliga genomgående undersökningar om hur långt Sverige har kommit inom det breda begreppet AI, enligt Daniel Gillblad. 

”Alla kanske inte är i framkant. Det här är något som skulle behöva en betydligt större genomlysning för att få riktiga, kvantitativa mått. Det är väldigt viktigt för Sverige just nu att, åtminstone på företagssidan, får bättre förståelse för hur långt fram vi har kommit och var vi borde vara. I dag kan man mer förmedla en magkänsla”, säger Daniel Gillblad. 

Det har gjorts flera undersökningar i frågan, bland annat av Microsoft och Vinnova, men han menar att det behövs göras betydligt noggrannare och större. 

”Väldigt många pratar om AI men det är inte lika många som har en ordentlig uppfattning för vad det faktiskt är och hur det påverkar. Det är ett väldigt stort och fluffigt begrepp”, tillägger han. 

Det är ”inte minst på modet” att säga att man jobbar med AI, fortsätter han. Företag kan yttra att det är något man använder i verksamheten, medan så inte alltid är fallet eller till en väldigt liten grad. Det är inte heller ovanligt att företag ser hur AI-trenden ökar, att det anställs en grupp för att jobba med forskare och AI inom företaget. Men jobbet är långt ifrån färdigt där. 

”Det är en mycket större uppgift än så. Det här måste integreras i företaget, i arbetssätt och i affären. Det går ofta inte att avgöra bara på att ett företag har en intern grupp som jobbar med frågan, utan det handlar om klimatet i hela företaget. Så det är jättesvårt att uppskatta sådana här saker”, säger Daniel Gillblad.  

Men problematiken har adresserats. Senast i somras fick SCB i uppdrag av regeringen att kartlägga användningen av AI i företag och offentlig förvaltning. Rise utvecklar även ett AI-index som lanseras nästa år, som är en utvärdering för företag för som de kan ta hjälp av för att testa mognadsnivån. 

”Verktygen ska bidra till ökad förståelse i var i den artificiella intelligensens framfart vi befinner oss. I slutet av nästa år får man hoppas att det finns mer faktiska resultat och överblick, men det är dock fortfarande svårt att mäta”, säger Daniel Gillblad. 

Trots att mycket har investerats i AI de senaste åren, inte minst inom forskning, och att Sverige har jobbat länge inom området, menar Daniel Gillblad att Sverige fått en sen start i frågan jämfört med USA och Kina. Inte minst inom offentlig sektor finns det stora möjligheter. 

Det håller även Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, på Svenskt Näringsliv, med om. 

”Min generella bild är att staten har varit väldigt sen på den här bollen och gör relativt blygsamma insatser främst när det gäller resurser när det kommer till AI. Staten har tagit en del egna initiativ men de är relativt försiktiga belopp som vi pratar om, medan privata aktörer framför allt Wallenbergstiftelserna har gjort betydande satsningar på AI”, säger Tobias Krantz. 

Så småningom måste de övervägas mycket större insatser på AI för vård och hälsa helt enkelt för att klara välfärden, enligt Daniel Gillblad. 

”Det är otroligt viktigt att vi utvecklar AI och är så långt fram som möjligt för att Sverige ska bibehålla sin konkurrenskraft och är så bra vi bara kan på att utnyttja AI i samhälle och industri. Det är kritiskt för Sverige i framtiden”, säger han. 

”Tappar vi den här kompetensen inom de här metoderna är jag rädd att vi kan bli omsprungna i massor av punkter inom produkter och tjänster.  För om vi inte kan hjälpa till och utveckla de här grejerna i system, då tappar vi internationellt helt enkelt, för andra länder gör väldigt mycket, vilket är något svenska företag och offentlig sektor har börjat förstå”, fortsätter Daniel Gillblad. 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från NanexaAnnons

Nanexa växer – nytt projekt och egen produktportfölj

Nanexa skapar effektivare läkemedel för framtiden.
Nanexa skapar effektivare läkemedel för framtiden.

Att styra och förlänga frisättningen av läkemedel i kroppen är av stor vikt för att skapa effektiva läkemedel. Det kan underlätta mycket för patienten och frigör stora resurser inom vården. Det finns ett stort intresse från läkemedelsindustrin att utveckla långtidsverkande läkemedel för behandling av många sjukdomar.

Med sin patenterade teknologi PharmaShell® styr Nanexa frisättningen av läkemedel i kroppen genom att belägga extremt små läkemedelspartiklar med ett nanotunt skal som långsamt löser upp sig och frisätter läkemedel under en längre tid, från en vecka till sex månader. Nanexa utvecklar nu en egen produkt, NEX-18, baserad på PharmaShell® som förväntas förenkla behandlingen för patienter med MDS Leukemi. 

– Vi har startat ett eget produktprojekt inom cancerområdet, NEX-18, för att förbättra en befintlig produkt som används vid behandling av MDS Leukemi. NEX-18 gör att patienten kommer kunna ersätta månadsvis återkommande sju dagars injektioner med en injektion per månad. Det frigör mycket tid för både patient och vård samt möjliggör att negativa biverkningar minskar, säger David Westberg, vd på Nanexa.

Läs mer om bolaget.

Mångsidig teknologi – många fördelar

En stor fördel med PharmaShell-teknologin är att den inte är begränsad till att fungera med ett visst läkemedel utan den kan användas brett. Både små syntetiska molekyler samt biologiska såsom peptider och proteiner. Något som flera bolag inom läkemedelsindustrin har uppmärksammat under det senaste året.

– Det har varit ett väldigt spännande år för Nanexa. Vi har nu nio projekt med totalt sex olika läkemedelsbolag och veterinärmedicinska bolag som alla håller på att utvärderas. Vi har fått upp ett riktigt bra moment i bolaget, en rörelse framåt, det ska vi förvalta samtidigt som vi ser möjligheter att utöka vår portfölj med ytterligare intressanta egna produktprojekt, avslutar David Westberg. 

Fakta

Nanexa AB är ett nanoteknologiskt drug delivery-företag som fokuserar på utvecklingen av PharmaShell® som är ett nytt och banbrytande drug delivery-system som bedöms ha en stor potential inom ett flertal substanstyper och indikationsområden. Inom ramen för PharmaShell® utvecklar Nanexa egna projekt och har samarbetsavtal med flera läkemedelsbolag, däribland AstraZeneca.

Mer från Nanexa

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nanexa och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?