1515
Annons

80 miljarder till spillo – varje år

Den offentliga sektorns inköp ligger på rekordnivå efter att i fjol ha stigit med över 5 procent till 822 miljarder kronor.
Men tiotals miljarder kronor skulle kunna sparas och nu kommer förslag att regeringen tillsätter en insatsstyrka för att minska slöseriet med skattebetalarnas pengar.

Bild:Izabelle Nordfjell

Den offentliga sektorn handlar som aldrig förr och blir därmed allt viktigare som marknad för näringslivet. Totalt motsvarar de offentliga inköpen cirka 19 procent av Sveriges BNP. Det visar en ny kartläggning.

”Sveriges befolkning liksom ekonomi växer vilket gör att medborgarnas samlade behov av offentlig service och tjänster ökar. Vi har också en rad andra faktorer inklusive ökade kostnader för mottagandet av nyanlända, som bidrar till att vi såg rekordstora siffror just 2016”, säger Fredrik Tamm, expert på offentliga marknaden och grundare av konsultföretaget Double Check.

Bolaget, som sysslar med rådgivning kring den offentliga marknadens affärer, har just slutfört en omfattande genomgång av de faktiska inköp som gjordes av landets myndigheter, kommuner och landsting under 2016.

Di har fått ta del av resultaten i förväg och de visar att det är enorma belopp som omsätts på denna så kallade offentliga marknad. Totalen på 821,9 miljarder kronor är visserligen lägre än vid motsvarande rapport i fjol. Men det är ändå en ny toppnotering, eftersom tidigare års siffror korrigerats ned.

”Tack vare ett betydligt skarpare och mer fullständigt underlag har vi bland annat kunnat räkna bort bland annat avsättningar till pensioner och betalningar till försäkringskassor vilket gör att vår data ger en mer korrekt och samtidigt unik inblick i den här stora och viktiga marknaden”, säger Fredrik Tamm.

Det totala värdet av den offentliga marknadens affärer ökade förra året med 5,5 procent. I pengar var det en ökning med över 43 miljarder kronor jämfört med 2015. Det är kommunernas inköp som växer mest, i fjol steg de med 6,9 procent till 319 miljarder kronor. Men det var en statlig myndighet, Migrationsverket, som hade den enskilt högsta tillväxten.

Det är många som är med och slåss om miljardaffärerna. Inte mindre än 212.519 unika leverantörer lyckades vinna affärer och var med och delade på kakan under 2016, vilket ändå var en mindre nedgång från drygt 216.000.

Flera av Sveriges största bolag tronar på topplistan över de största leverantörerna. Bygg och anläggning är den enskilt största branschen vilket också märks genom att tre av de fyra första platserna innehas av byggbolagen Peab, Skanska och NCC. Allra störst är Peab som tog över förstaplatsen från försvarsindustrikoncernen Saab, efter att ha ökat leveranserna till 12,4 miljarder kronor under 2016.

”Det är roligt och visar att vår kompetens är konkurrenskraftig. Vi gynnas av att det offentliga byggandet har ökat kraftigt. Det gäller allt från infrastruktur till bostäder, skolor, vårdlokaler och andra samhällsfastigheter”, säger Jesper Göransson, koncernchef för Peab.

Och börsbjässen ser ljust på sina och branschens utsikter på den offentliga marknaden.

”Marknadsbedömningarna pekar på fortsatt hög aktivitet. Vi ser inga tecken på en dramatisk nedgång. Generellt lider branschen av kapacitetsbrist så det är en utmaning att klara den växande efterfrågan.”

Även inom vård och omsorg rusar efterfrågan.

”Inköpen ökade här med runt 25 procent. En intressant uppstickare som drar nytta av det är personaluthyrningen av bland annat läkare och sjuksköterskor som stigit med 24 procent vilket är anmärkningsvärt med tanke på att Sveriges Kommuner och Landsting sagt att man ska frysa inhyrningen”, säger Fredrik Tamm.

”495 leverantörer delar nu på över 5,5 miljarder kronor, en ökning med över 1 miljard kronor, för att hålla offentlig sektor bemannad.”

En rad fall där offentlig sektor köpt fel eller dyrt har skapat debatt och spätt på kritik om omfattande slöseri inom den offentliga sektorn.

”Det mest flagranta exemplet är väl Onemed och Stockholms Läns Landsting. Stödstrumpor för 6.000 kronor styck utan att det är ett direkt brott mot avtalet säger väl allt”, säger Fredrik Tamm.

Han har själv tidigare framfört kritik om slöseri och ineffektivitet vid offentliga upphandlingar och vill att regeringen och den ansvariga ministern Ardalan Shekarabi nu tar ett nytt grepp.

”Regeringen borde kalla samman en insatsstyrka, som förslagsvis består av experter på inköp från både privat och offentlig sektor, som kan kliva in och göra punktinsatser och komma med förslag som kan införas för att förbättra inköpen. Och besparingspotentialen är mycket stor”, säger Fredrik Tamm.

”Både jag och andra branschbedömare jag talat med bedömer att det skulle gå att sänka kostnaderna med uppemot 10 procent genom bland annat bättre uppföljning och högre effektivitet. Det handlar därmed om över 80 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar varje år så nu måste mer göras snabbt.”


Innehåll från SkandiaAnnons

Så spelar pensionskapitalet roll för att lösa planetens utmaningar

Helena Hagberg, hållbarhetschef på Skandia.
Helena Hagberg, hållbarhetschef på Skandia.

Skandia ska minska fossila innehav med 75 procent, samtidigt som gröna investeringar fördubblas. 

– Vi kan inte vänta, detta decennium är avgörande för om världen ska kunna uppnå Parisavtalets mål, säger Helena Hagberg, hållbarhetschef på Skandia.

Pensionsbolaget Skandia har omkring 800 miljarder kronor under förvaltning. Det är smått svindlande siffror och med stort kapital kommer också ett stort ansvar.

– Klimatfrågan är en av vår tids viktigaste frågor. Vi har ett långsiktigt förvaltningsuppdrag och här kan pensionskapitalet verkligen bidra till positiv förändring. Det behövs och spelar roll för att lösa de stora samhällsutmaningar vår planet står inför, säger Helena Hagberg.

Skandia kan bidra till klimatomställningen

För bara tio år sedan var det bolag inom fossil energi och råvaror som toppade listorna över världens högst värderade bolag. I dag har de ersatts av bolag inom teknik och innovation.

– Den globala ekonomin står inför en stor omställning. För att klara de mål som finns uppsatta behöver investeringarna vara en kraft i själva omställningen, där det verkligen behövs. Det gör att vi som pensionsbolag kan ge möjlighet till god avkastning samtidigt som vi bidrar till klimatomställningen, säger Helena Hagberg. 

Finansmarknaden är på väg att bli en viktig nyckel till omställningen mot en mer hållbar framtid. Bland Skandias ”framtidsinvesteringar” märks en lång rad spännande satsningar inom exempelvis höghastighetsfiber i Europa, digitaliserade tjänster, smarta elnät samt infrastruktur för att möjliggöra fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion.

– Vi har tack vare vår storlek på marknaden lång erfarenhet av både investeringar i infrastruktur och i nystartade onoterade bolag, så kallat venture capital. Att bygga för framtiden innebär allt oftare investeringar med tydligt hållbarhetsfokus, säger Helena Hagberg.

Skandia har sjösatt nya mål

För att möta och bidra till klimatomställning har Skandia sjösatt offensiva mål. Redan 2025 ska innehaven i fossil energi i pensionsportföljen ha minskat med 75 procent, samtidigt som gröna investeringar fördubblas. Dessutom har Skandia förbundit sig att investera ytterligare minst 40 miljarder kronor i klimatinvesteringar fram till 2030.

– Investeringar i det långa perspektivet måste göras nu. Vi har successivt minskat andelen tillgångar i fossila bränslen, som i dag utgör enstaka procent av vårt investerade kapital. Samtidigt växlar vi upp takten i investeringar som bidrar till klimatomställningen, berättar Helena Hagberg och avslutar:

– Det innebär inte att vi enbart kommer att investera i förnyelsebar energi och grön teknik – vår omvärld ser inte ut så. Omställningen är långsiktig och inbegriper många olika sektorer och går olika fort i olika delar av världen. Men vi har inte tid att vänta och agerar nu för att långsiktigt anpassa portföljerna och bidra till de globala klimatmålen.

Tänk på:
Tänk på att en placering i en försäkring med traditionell förvaltning är förenad med viss risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Överskott från vår kapitalförvaltning fördelas till försäkringen med en återbäringsränta. Beroende på resultatet i kapitalförvaltningen kan ditt försäkringskapital både öka och minska i värde. I en försäkring med traditionell förvaltning finns dock en garanti när det blir dags för utbetalning, vilket innebär att du inte kan få mindre än vad vi har garanterat dig. Garantin baseras på en viss del av den premie du betalar in. Informationen i artikeln är inte avsedd som rådgivning. Behöver du rådgivning utifrån dina personliga förutsättningar, kontakta gärna en rådgivare. 

Skandia Liv – tryck här för att komma igång och spara 

Mer från Skandia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skandia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?