Den offentliga sektorn handlar som aldrig förr och blir därmed allt viktigare som marknad för näringslivet. Totalt motsvarar de offentliga inköpen cirka 19 procent av Sveriges BNP. Det visar en ny kartläggning.
”Sveriges befolkning liksom ekonomi växer vilket gör att medborgarnas samlade behov av offentlig service och tjänster ökar. Vi har också en rad andra faktorer inklusive ökade kostnader för mottagandet av nyanlända, som bidrar till att vi såg rekordstora siffror just 2016”, säger Fredrik Tamm, expert på offentliga marknaden och grundare av konsultföretaget Double Check.
Bolaget, som sysslar med rådgivning kring den offentliga marknadens affärer, har just slutfört en omfattande genomgång av de faktiska inköp som gjordes av landets myndigheter, kommuner och landsting under 2016.
Di har fått ta del av resultaten i förväg och de visar att det är enorma belopp som omsätts på denna så kallade offentliga marknad. Totalen på 821,9 miljarder kronor är visserligen lägre än vid motsvarande rapport i fjol. Men det är ändå en ny toppnotering, eftersom tidigare års siffror korrigerats ned.
”Tack vare ett betydligt skarpare och mer fullständigt underlag har vi bland annat kunnat räkna bort bland annat avsättningar till pensioner och betalningar till försäkringskassor vilket gör att vår data ger en mer korrekt och samtidigt unik inblick i den här stora och viktiga marknaden”, säger Fredrik Tamm.
Det totala värdet av den offentliga marknadens affärer ökade förra året med 5,5 procent. I pengar var det en ökning med över 43 miljarder kronor jämfört med 2015. Det är kommunernas inköp som växer mest, i fjol steg de med 6,9 procent till 319 miljarder kronor. Men det var en statlig myndighet, Migrationsverket, som hade den enskilt högsta tillväxten.
Det är många som är med och slåss om miljardaffärerna. Inte mindre än 212.519 unika leverantörer lyckades vinna affärer och var med och delade på kakan under 2016, vilket ändå var en mindre nedgång från drygt 216.000.
Flera av Sveriges största bolag tronar på topplistan över de största leverantörerna. Bygg och anläggning är den enskilt största branschen vilket också märks genom att tre av de fyra första platserna innehas av byggbolagen Peab, Skanska och NCC. Allra störst är Peab som tog över förstaplatsen från försvarsindustrikoncernen Saab, efter att ha ökat leveranserna till 12,4 miljarder kronor under 2016.
”Det är roligt och visar att vår kompetens är konkurrenskraftig. Vi gynnas av att det offentliga byggandet har ökat kraftigt. Det gäller allt från infrastruktur till bostäder, skolor, vårdlokaler och andra samhällsfastigheter”, säger Jesper Göransson, koncernchef för Peab.
Och börsbjässen ser ljust på sina och branschens utsikter på den offentliga marknaden.
”Marknadsbedömningarna pekar på fortsatt hög aktivitet. Vi ser inga tecken på en dramatisk nedgång. Generellt lider branschen av kapacitetsbrist så det är en utmaning att klara den växande efterfrågan.”
Även inom vård och omsorg rusar efterfrågan.
”Inköpen ökade här med runt 25 procent. En intressant uppstickare som drar nytta av det är personaluthyrningen av bland annat läkare och sjuksköterskor som stigit med 24 procent vilket är anmärkningsvärt med tanke på att Sveriges Kommuner och Landsting sagt att man ska frysa inhyrningen”, säger Fredrik Tamm.
”495 leverantörer delar nu på över 5,5 miljarder kronor, en ökning med över 1 miljard kronor, för att hålla offentlig sektor bemannad.”
En rad fall där offentlig sektor köpt fel eller dyrt har skapat debatt och spätt på kritik om omfattande slöseri inom den offentliga sektorn.
”Det mest flagranta exemplet är väl Onemed och Stockholms Läns Landsting. Stödstrumpor för 6.000 kronor styck utan att det är ett direkt brott mot avtalet säger väl allt”, säger Fredrik Tamm.
Han har själv tidigare framfört kritik om slöseri och ineffektivitet vid offentliga upphandlingar och vill att regeringen och den ansvariga ministern Ardalan Shekarabi nu tar ett nytt grepp.
”Regeringen borde kalla samman en insatsstyrka, som förslagsvis består av experter på inköp från både privat och offentlig sektor, som kan kliva in och göra punktinsatser och komma med förslag som kan införas för att förbättra inköpen. Och besparingspotentialen är mycket stor”, säger Fredrik Tamm.
”Både jag och andra branschbedömare jag talat med bedömer att det skulle gå att sänka kostnaderna med uppemot 10 procent genom bland annat bättre uppföljning och högre effektivitet. Det handlar därmed om över 80 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar varje år så nu måste mer göras snabbt.”
