1515
Annons

8 länder tas bort från EU:s lista på skatteparadis

EU:s finansministrar ska på tisdag avföra Panama och sju andra länder från EU:s svarta lista över skatteparadis. Ekofinmötet ska också diskutera bankers dåliga lån och fördjupningen av EMU.

Så sent som vid finansministrarnas förra möte den 5 december beslöt de att skapa en svart lista med totalt 17 jurisdiktioner som betraktades som skatteparadis.

Svartlistningen har fått de åtta länderna att mycket snabbt lova åtgärder för att bättra sig. De kommer nu att överföras till en grå lista över länder som bevakas att de verkligen uppfyller sina löften.

Panama har blivit särskilt omtalat efter den så kallade Panamaläckan 2016. De sju andra länder som flyttas till den grå listan är Barbados, Förenade Arabemiraten, Grenada, Macao, Mongoliet, Sydkorea och Tunisien. Den grå listan kommer då att bestå av 54 länder.

De nio som är kvar på svarta listan är Amerikanska Samoa, Bahrain, Guam, Marshallöarna, Namibia, Palau, Samoa, Sankta Lucia, samt Trinidad och Tobago.

De tre krav som EU ställer för att jurisdiktioner inte ska hamna på svarta listan är att de har tillräckligt skattetransparens, rättvis beskattning och att man följer OECD:s arbete mot erodering av skattebasen och vinstflyttning (BEPS).

EU-länderna är oeniga om svartlistade länder ska kunna bestraffas med någon form av sanktioner.

Situationen för dåliga lån i europeiska banker har förbättrats de senaste åren, förklarade EU-kommissionen i en rapport i torsdags. Det beror dels på den ekonomiska uppgången och dels på åtgärder i EU-länderna.

Dåliga lån som andel av totala lån minskade mest i Slovenien mellan andra kvartalet 2016 och andra kvartalet 2017, visade rapporten. Därefter följde Italien, Irland, Portugal, Cypern och Spanien i ordningsföljd efter storleken på nedgången i förhållande till totala andelen dåliga lån.

Undantaget var Grekland där krisen har suttit i som hårdast. Andelen dåliga grekiska lån har knappt minskat alls.

I mars kommer kommissionen att lägga ytterligare förslag. Åtgärderna inriktas mot att förbättra tillsynen, att förbättra en andrahandsmarknad för dåliga lån, att omstrukturera vissa länders banksektor, samt att reformera länders insolvensprocedurer.

Kommissionen ska också ge råd om hur EU-länderna kan upprätta bad banks (tillgångsförvaltningsbolag) som tar hand om de dåliga lånen.

Finansministrarnas diskussion om hur EMU ska fördjupas tar nu vid efter eurotoppmötet den 15 december, som sade att EU bör prioritera områden där EU-länderna lättare kan enas - om bankunionen och räddningsfonden ESM.

Många av EU-kommissionens mer ambitiösa förslag, som en finansminister och en egen budget för euroområdet, ser ut att skjutas på framtiden.

Sveriges inställning till förslagen varierar från positiv till skeptisk.

Sverige är positiv till att bankunionen fullbordas och att ESM omvandlas till någon form av en europeisk valutafond (EMF). Då behövs också en finansiell säkerhetsmekanism (backstop) om bankunionens resoultionsfond tömmer sina resurser, som EMF skulle stå för.

Sveriges meningar går också i sär om kommissionens förslag till olika nya stödfonder. Stöd till EU-länder som genomför strukturreformer kan vara bra om länderna fortfarande känner ansvar för sina reformer, anser Sverige.

Stöd till länder som är på väg in i euroområdet kan Sverige även acceptera om det sker på landets egen begäran.

Däremot är Sverige misstänksam mot en stabiliseringsfond som ska hjälpa länderna att upprätthålla de offentliga investeringarna vid asymmetriska chocker. Sverige är rädd för att sådana tillfälliga stöd lätt kan permanentas.

Dessutom bör betalningsansvaret för stödfonderna begränsas för icke euroländer, anser Sverige.

Ekofinmötet ska också notera att kommissionen granskar Sverige och elva andra EU-länder i sin årliga undersökning av länders makroekonomiska obalanser. Den svenska regeringen välkomnar att kommissionen även i år tittar på Sveriges höga skuldsättning i den privata sektorn och den snabba ökningen av bostadspriserna.

Innehåll från NedermanAnnons

Sänk elförbrukningen i industrin – med hjälp av IIoT

En välfungerande luftfiltreringsanläggning är kritisk för en god arbetsmiljö, optimerad produktion och minimal energiförbrukning i tillverkningsindustrin. Aktiv övervakning av processerna kan avvärja problem som förhindrar effektiv drift – och samtidigt minska elförbrukningen.

Studier visar att upp till 70 procent av den el som förbrukas i tillverkningsindustrin går till industriella motorsystem som fläktar, kompressorer och materialhanteringsutrustning. Genom att nyttja Industry Internet of Things (IIoT) och med hjälp av SmartFilters aktivt övervaka olika processer kan verksamheter snabbt vidta åtgärder vid avvikelser. Detta gör det möjligt att arbeta hållbart och energieffektivt – men enligt Magnus Edmén, VP E&FT / Head of Sales Area EMEA på Nederman, krävs det dock en större förståelse för den digitala teknikens möjligheter i branschen.

– Kunskapsbristen om vikten av en välfungerande industriell luftfiltrering är ofta boven i moderniseringsprocessen av stora industrier. Även om luftfiltreringsanläggningen är produktionskritisk har många verksamheter inte full kontroll över sina luftfiltreringsanläggningar och hur de bör styras för bästa möjliga effekt.

Han berättar att filtreringsanläggningar i vissa fall är avgörande för tillverkningen; om den slutar fungera stannar produktionen. I andra fall kan driftstörningar leda till utsläpp av cancerogen svetsrök – eller i värsta fall bidra till brand eller dammexplosion. Sett till energibesparing går det att göra mycket med hjälp av IIoT; om filter exempelvis bara rengörs när det faktiskt behövs kan det leda till minskade trycklyftsbehov och tillhörande elförbrukning.

Automatiserade energibesparingar

Nedermans SmartFilter är ett multifunktionellt luftreningsfilter som är lämpligt för industriella avfall såsom rök, träspån och annat brännbart damm. Utöver att filtrera industriluften samlar det in data som ger användaren värdefull information om omedelbara och möjliga framtida underhållsbehov. I de mest avancerade smarta filtren styrs anläggningen automatiskt mot en så låg energianvändning som möjligt med hjälp av egenutvecklade algoritmer. 

Edmén anser att IIoT möjliggör effektiv realtidskommunikation så att verksamheter får bättre kontroll på sin elförbrukning och sina produktions- och arbetsmiljörisker. 

– 95 procent av världens befolkning utsätts för dålig luftkvalitet, samtidigt ökar konsumenternas krav på företagens transparens och ansvar. Även industrin behöver anpassa sig till nutiden och en vanlig missuppfattning är att hållbarhet och lönsamhet inte går ihop. Nya miljötekniska uppfinningar kan optimera energiförbrukning och arbetsmiljö, samtidigt som de kan sänka kostnader och möjliggöra en lönsam hållbarhetspolicy. 

Ta kontroll över luftflöden

Magnus har arbetat med miljöteknik i över 20 år och är väl medveten om riskerna som kan komma med bristande kunskap om energikonsumtion och miljörisker inom industrin. I och med att många tillverkningsföretag tidigare saknat tillräckliga data har steget mot hållbara lösningar inte tagits. Han konstaterar att IIoT-lösningar kan hjälpa industrin att förbättra fabrikens luftflöden och minska faror som skadliga utsläpp kan innebära för både hälsa och miljö.

– Nu är elfrågan större än vad den har varit på länge. I och med att industrin behöver vara effektiv och hållbar krävs nya arbetssätt för att hålla nere förbrukningen, utan att tumma på kvalitet eller säkerhet. Nedermans SmartFilters kan förenkla för industrin i stort genom att optimera luftfiltreringen och processerna runtomkring den.

Läs mer här!  

 

 

Mer från Nederman

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nederman och ej en artikel av Dagens industri

Avslag för vindkraftpark till havs utanför Gävle

Mark- och miljödomstolen i Östersund har gett avslag för planerna på en vindkraftpark till havs utanför Gävle.

Foto:Vattenfall/Ties van der Horst

Anledningen till att Svea Vind Offshores ansökan avvisas är att sökanden inte uppfyllt miljöbalkens krav på samråd med den som kan bli särskilt berörd av verksamheten, skriver domstolen i ett pressmeddelande.

Vindkraftparken Utposten 2 skulle byggas 15 kilometer från fastlandet till havs öster om Axmar Bruk. Konkurrenten WPD, som redan har tillstånd i vattnen med sitt projekt Storgrundet, framförde synpunkter på detta under domstolsförhandlingarna i Gävle i augusti, skriver Gävle Dagblad.

”Det finns en formell brist i och med att man inte samrått med konkurrenten som redan har tillstånd i närheten. Man borde ha samrått med ett så kallat avgränsningssamråd, men det gjorde man inte”, säger Lars-Göran Bennmarker, chefsrådman på mark- och miljödomstolen som ledde förhandlingarna, till GD.

Mark- och miljödomstolen ger WPD rätt i sin dom och då man inte godkänt miljökonsekvensbeskrivningen har domstolen inte tagit ställning till ansökans innehåll avseende antal vindkraftverk, höjd på vindkraftverken, villkor för tillståndet.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera