1515
Annons

60 varslas: GE planerar att flytta Arcams produktion till Tyskland

GÖTEBORG. Pandemin och dess effekter på flygbranschen har skapat rejäla utmaningar för det tidigare börsnoterade 3D-printingbolaget Arcam. Nu föreslår GE att produktionen ska flyttas från Göteborg till Tyskland och ett nytt varsel är lagt som påverkar upp till 60 anställda. 

Arcams produktionsanläggning i Mölnlycke
Arcams produktionsanläggning i MölnlyckeFoto:Cicci Jonson
Färdigprintade delar i titan
Färdigprintade delar i titanFoto:Cicci Jonson

Det är bara drygt ett år sedan som GE bjöd in pressen för att visa upp sina nya lokaler i Mölnlycke utanför Göteborg. Trots att bolaget hyr fastigheten hade en investering på 180 miljoner kronor gjorts för att iordningställa anläggningen på 12.000 kvadratmeter. 

I september kom en första indikation på att allt inte stod rätt till. Då varslades 90 anställda. Coronapandemin uppgavs som anledning. Arcams skrivare används bland annat till att tillverka flygplansdelar och flygindustrin har som bekant inte varit sig lik sedan pandemin slog till. Men redan 2019 hade faktiskt marknaden för additiv tillverkningen bromsat in lite. 

Nu är det dags för ytterligare ett varsel, något som Göteborgs-Posten rapporterat om. 

Shaun Wootton, talesperson för GE Additive, bekräftar detta i ett mejl till Di. 

”I ljuset av nuvarande marknadsförhållanden vidtar vi en serie åtgärder för att effektivisera vår verksamhet för att säkerställa att vi är bäst positionerade för att vara till nytta för våra anställda, kunder och investerare under många år framöver. Vi uppskattar engagemanget hos alla våra anställda under denna svåra tid, och vi beklagar att vi måste vidta denna åtgärd”, skriver han. 

I det senaste varslet är det upp till 60 tjänster som berörs. Diskussioner förs just nu med personalrepresentanter. 

Dessutom har ledningen föreslagit att produktionen ska flyttas till Tyskland, där GE redan har verksamhet och inte hyr utan äger sina lokaler. I Göteborg blir forskning och utveckling kvar, liksom vissa stödfunktioner, ingenjörerna och själva produktansvaret. 

GE Additive förutspår att det troligtvis kommer att ta två till tre år innan efterfrågan återgår till samma nivåer som innan pandemin. 

GE köpte ut Arcam från börsen för ungefär fyra år sedan. Det var i slutet av 2017 som det stod klart att GE skulle lyckas med förvärvet. Processen blev rejält fördröjd eftersom aktivistfonden Elliot Capital köpte in sig i bolaget i samband med GE:s bud och sedan blockerade utköpet tills de fått upp priset. 

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Rimlig uppstuds efter orimligt ras

Fastighetsbolagen har bjudit på en kraftig comeback på Stockholmsbörsen den senaste tiden. Det är fullt rimligt med tanke på det första halvårets överdrivna kurspress. 

Nu är två faktorer avgörande för om revanschen fortsätter i höst.

Castellum, Balder och SBB är upp över 30 procent på en månad. På bilden bolagens vd:ar Rutger Arnhult, Erik Selin och Ilija Batljan.
Castellum, Balder och SBB är upp över 30 procent på en månad. På bilden bolagens vd:ar Rutger Arnhult, Erik Selin och Ilija Batljan.Foto:Di

I börskraschen under första halvåret i år var fastighetssektorn den stora förloraren. En toxisk blandning av obligationsräntor som rusade parallellt med oro för lågkonjunktur skickade ned fastighetsindex med hela 48 procent under första halvåret. 

Mycket av nedgången berodde dock på att fastighetsaktierna var övervärderade vid årsskiftet. Fastighetsindex gick upp 54 procent under fjolåret, långt mer än vinsterna och substansvärdena. I november uppmärksammande Di till exempel att den genomsnittliga värderingen mot eget kapital var den högsta på minst 30 år i sektorn

Efterfrågan på fastigheter var enorm och många av de stora fastighetsbolagen passade på att ge ut obligationer till hugade investerare till allt lägre räntor. Men det här var en locksång som slog tillbaka. Fastighetsbolagens ledningar verkar ha glömt bort att likviditeten är dålig i obligationerna och internationella ränteförvaltare, samt en del inhemska, har dålig koll på svenska fastigheter. 

I marknadsoron första halvåret dumpade de snabbt fastighetsobligationer med rusande räntor som följd – papper de köpt bara något år tidigare på en bråkdel av dessa räntor. Så agerar tjänstemän snarare än investerare. 

Aktiemarknaden, som uppenbarligen har problem att prissätta fastighetsaktier, såg risk för att bolagen inte skulle kunna finansiera sig på räntor som låg under avkastningen i bestånden – det värsta som kan hända ett fastighetsbolag. Kurserna föll nästan lodrätt. SBB, som till stor del finansierat sig via obligationsmarknaden, tappade till exempel snabbt två tredjedelar av sitt värde. Stabila bolag som Balder och Castellum, som också har en stor del av finansieringen mot obligationer, halverades. 

Ledningarna i flera av fastighetsbolagen har tagit orimligt mycket risk med aktieägarnas pengar de senaste åren när de gjorde sig beroende av en nyckfull obligationsmarknad med dålig likviditet. Det i sin tur har skapat oförtjänt mycket onödig volatilitet i aktierna och förhoppningsvis har de lärt sig läxan och ökar andelen finansiering framöver där ”investerare” inte kan handla med lånen varje dag. 

Även om osäkerheten finns kvar kring hur ränteuppgången slår mot vinster och substansvärden blev fastighetsaktierna orimligt lågt värderade i förhållande till intjäning och substansvärde under våren. Vid halvårsskiftet var medianrabatten mot de långsiktiga substansvärdena i sektorn till exempel nästan 40 procent. Halvårsrapporterna var överlag starka där ledningarna, förvisso som vanligt, inte såg aktiemarknadens risker utanplanerade för framtiden. 

Sedan halvårsskiftet har fastighetsindex stärkts med 28 procent. Flera aktier som SBB, Balder och Castellum är upp över 30 procent på en månad. Lika mycket som fastighetsrallyt förra året var en överreaktion åt det positiva hållet, var raset det första halvåret en överreaktion åt det negativa när fjolårets eufori snabbt förbyttes till skräck. Fastigheter är i grunden en lågrisktillgång men på börsen förvandlades de till högriskaktier. Uppstället den senaste månaden har varit fullt rimligt. Hur utvecklingen fortsätter nu beror på räntan och konjunkturen i höst.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera