Annons

5.000 arbetare saknas – så klarar skogsbolagen krisen

HJORTKVARN. Skogsindustrin saknar uppåt 5.000 säsongsanställda på grund av coronakrisen. Det märker Nordström Skog, som valt att behålla sin lettiska personal i Sverige. Bolaget får nu fler förfrågningar än någonsin tidigare – samtidigt som man ska sköta sina ordinarie uppdrag. 

I Nordström Skog är Staffan Nordström ansvarig för att dra in uppdragen medan hustrun Anna-Karin Nordström sköter all administration.
I Nordström Skog är Staffan Nordström ansvarig för att dra in uppdragen medan hustrun Anna-Karin Nordström sköter all administration.Foto:Jack Mikrut
Carl-Fredrik Hamilton är tolfte generationen som bor på Boo Slott. I dag ansvarar han för egendomen som bland annat har 11.600 hektar produktiv skogsmark.Foto:Jack Mikrut
”Skogssverige överlever inte utan utländsk arbetskraft”, säger Staffan Nordström. Det var en av anledningarna till att bolaget Nordström Skog föddes ur förra finanskrisen. När coronakrisen tog fart var bolaget snabbt med att ordna så att den lettiska personalen skulle kunna vara kvar i Sverige. Administration, kontrakt och hyra av boende för de anställda sköter Anna-Karin Nordström.Foto:Jack Mikrut
Nordström Skog är nischat mot kultur- och landskapsvårdande röjning i rekreativa områden. Här röjer bolagets anställda vid en av Boo Egendoms sjöar.Foto:Jack Mikrut
På Boo Egendom jagas bland annat dovhjort.
På Boo Egendom jagas bland annat dovhjort.Foto:Jack Mikrut

Röjsågarna startar och en dov motorljudsmatta lägger sig över området. Nu ska all sly kapas för att återställa kulturbetesmarkerna kring sjön, och göra området mer lättillgängligt för fiskare och vandrare som rastar vid de närliggande grillplatserna.

”Gör vi det inte kommer det att vara en vägg av sly och småträd här om bara några år. På det här sättet ser vi till att inte förstöra för den här fina hasselbusken till exempel, men också bevara ett kulturlandskap som är trevligt att vistas i”, förklarar Carl-Fredrik Hamilton, som äger marken. 

Han är tolfte generationen på Boo Egendom, som är ett fideikommiss. Med sina cirka 11.600 hektar produktiv skogsmark är det ett av landets största privata skogsinnehav. Det rosa slottet, beläget mittemellan Örebro, Norrköping och Linköping, är kulturlandskapets hjärta. Här bedrivs också jordbruk, samt jakt på bland annat dovhjort. Sedan några år satsar Boo Egendom också på turism, med bland annat uthyrning av boende och restaurangen Boo Natur som drivs av kocken Joe Devine.

”Vi har ett helhetstänk i allt vi gör. Skogen är vår största tillgång, men det går hand i hand med viltet och kulturlandskapet. Det gäller att ha en balans för att skapa en miljö som blir så gynnsam som möjligt, där ekonomi är en sak, men där kulturella värden också vägs in.”  

Dagens röjningsarbete sköts av skogsskötselföretaget Nordström Skog. Bolaget utför manuell röjning, siktröjning inför gallring och slutavverkning hos stora uppdragsgivare som Sveaskog och Holmen, men är också nischat mot kultur- och landskapsvårdande röjning i rekreativa områden, till exempel i naturreservat och stadsnära skog. Till exempel har man åt Örebro kommun röjt längs promenadstråk, vars popularitet har exploderat i coronatider. 

Nordström Skog har också anlitats av SLU för att röja i forskningsskogen kring Hallandsåsen. På Boo Egendom utför företaget regelbundet röjningar som kräver extra omsorg. 

”Det är känsliga uppdrag där det gäller att göra rätt överväganden utifrån vad ägaren vill”, säger vd:n Staffan Nordström och fortsätter:

”På sådana uppdrag får våra medarbetare verkligen använda huvudet och sina erfarenheter, och känna sig som de proffs de är. Det är mer stimulerande än att röja en vägkant.” 

I dag står den typen av specialuppdrag för omkring en sjättedel av bolagets omsättning som 2018 uppgick till 12 miljoner kronor, och i fjol utsågs bolaget till Gasellföretag. Men att Staffan Nordström blev entreprenör i skogsbranschen är en tillfällighet, sprungen ur finanskrisen 2008. På den tiden var han vice vd och styrelseledamot i industrigruppen Granlund tools, men kom via sitt nätverk i Lettland i kontakt med sina två kompanjoner.

”De hade akademisk utbildning, erfarenhet av skogsarbete och all nödvändig utrustning men hittade inga jobb i Lettland och undrade om jag kunde hjälpa dem med det i Sverige. Jag visste att det var ont om arbetskraft i skogsbranschen här, men att det också fanns många fördomar om utländsk arbetskraft.”

Vid den här tiden var det stor uppmärksamhet kring det så kallade Lavalmålet, där bland annat låga löner till utländsk personal i byggbranschen var en stridsfråga.

”Något sådant ville jag inte ge mig in i, men efter att ha gjort lite undersökningar, och haft samtal med lettiska ambassaden, sa jag att 'ok, vi kör'. Från dag ett skattar all vår personal i Sverige och kollektivavtalade löner är minimum.” 

Staffan Nordström ansvarar för att dra in uppdragen, medan hans fru Anna-Karin Nordström sköter all administration. Med uppdrag från mitten av januari till mitten av december har den lettiska personalen gått på ett rullande schema med fem veckors jobb i Sverige, och tio dagars semester i Lettland. Men när coronapandemin bröt ut i vintras erbjöd Nordström Skog sina anställda att stanna i Sverige. 

”Vi förstod tidigt att det skulle kunna bli problem att ta sig över gränserna, så vi hade en dialog med personalen, där 18 av 32 anställda valde att stanna här. I Lettland finns inte så mycket att göra, men här vet personalen att de säkert kommer att kunna tjäna pengar, även om det dröjer innan de får träffa familjen igen.” 

Att den svenska skogsindustrin är beroende av utländsk arbetskraft har blivit särskilt tydligt under coronapandemin. Varje vår kommer arbetare från bland annat baltländerna, Vitryssland, Ukraina och Thailand till Sverige för säsongsarbete med bland annat plantering. 

I förra veckan kom besked om att regeringen kommer att införa ett undantag i rådande inreseförförbud för säsongsarbetare inom skogsnäringen. Från när undantaget ska börja gälla är under utredning. Med de rådande inreseförbuden från länder utanför EU bedömer fackförbundet för skogs- och träbranschen GS att omkring 5.000 säsongsarbetare saknas. 

”Alla jag pratar med säger att det är jättebesvärligt att hitta personal nu. Det är inte bara att sätta en hacka och planta i handen på någon utan plantering kräver kunskap”, säger Carl-Fredrik Hamilton, när vi förflyttat oss till tallskogen där han brukar gå sin lunchpromenad. 

Här bildar de hundraåriga träden en mäktig pelarsal, där målet är att tallen ska hålla snickerikvalitet. Sedan 1980-talet använder man sig främst av självföryngring med fröträd för att få upp många tallstammar, en metod som har fungerat bra för Boo Egendom. Men när det gäller gran ser det annorlunda ut. Där har de senaste årens problem med granbarkborren gjort att man fått ta ner fler träd än planerat. Ett läge Staffan Nordström känner igen. 

”Redan innan corona fick vi ofta frågor från kunder som uppskattar vårt arbete om vi också kan plantera. Men det gör vi helst inte. Plantering är en helt annan business och kräver en helt annan logistik när man ska köra plantor till ett hygge. Vi är specialister på röjning, och man ska göra det man är bra på är min filosofi”, säger Staffan Nordström och tillägger:

”Men i år är det så många som har frågat att vi har beslutat om ett undantag för gamla kunder. Det är en specialservice för de kunder vars plantor kommer att dö om de inte kommer i jorden i vår.” 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?