1515
Annons

50-talets våta dröm på väg bli verklighet

Framtidens energi som inte släpper ut växthusgaser, är billig att producera och inte resulterar i farligt radioaktivt avfall i hundratusentals år, det kan bli verklighet med fusion. Samtidigt som kärnkraftsdebatten går varm igen görs stora framsteg och investeringar i dess smartare energikusin. 

Fusionsanläggningen Iter i Frankrike beräknas kosta drygt 500 miljarder kronor att bygga.
Fusionsanläggningen Iter i Frankrike beräknas kosta drygt 500 miljarder kronor att bygga.

”Fusionsenergin har de senaste två åren tagit fart på olika sätt. Dels har det varit spännande och viktiga vetenskapliga framsteg på området”, förklarar Göran Ericsson, professor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet och en av Sveriges främsta experter på området.

Han syftar framför allt på ett nytt världsrekord i fusionsenergi, där man slår samman atomer till skillnad från kärnkraften där atomer klyvs, som genomfördes i vintras vid anläggningen JET utanför Oxford, England.

”Men vi ser även en väldigt stor ökning av privata initiativ i branschen där investeringstakten tagit fart ordentligt. De är inte minst spännande, som ett komplement till de stora offentligt finansierade projekten”, säger Göran Ericsson.

Bland en rad uppstartsbolag som nu satsar på fusionsenergiutveckling finns amerikanska Commonwealth Fusions Systems som i slutet av förra året tog in närmare 20 miljarder kronor i nytt kapital från bland andra norska energibolaget Equinor samt finansmännen Bill Gates och George Soros. Likaså amerikanska Helion har tagit in drygt 24 miljarder kronor och kanadensiska General Fusion 1,4 miljarder i en övertecknad runda.

I det svenska näringslivet händer inte lika mycket på fusionsenergiområdet, ännu.

”Intresset från svenskt håll för fusionsenergi ökar nu”, konstaterar dock Patrik Carlsson, co-director på Big Science Sweden som jobbar med att hjälpa svenska företag och organisationer att delta i utveckling och leveranser till stora internationella forskningsanläggningar.

”Sverige har satsat bra på grundforskning men sedan varit dåligt på att ta för sig av olika leveranser till forskningsanläggningarna.”

Göran Ericsson, professor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.
Göran Ericsson, professor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.Foto:Mikael Wallerstedt

Men han ser en hel del möjligheter för svenska företag att nu komma med på fusionståget.

”Det beror bland annat på att man byggt mycket kompetens och kunskap genom deltagandet och värdskapet i forskningsanläggningen ESS i Lund. Många av de här anläggningarna använder samma tekniker. Men det bygger också på Sveriges grundläggande kompetens inom kärnteknikområdet, där vi är väldigt bra.”

Materialteknik är en annan svensk paradgren och det har Studsvik redan bidragit med till Iter, den stora internationella fusionsanläggningen i Frankrike som beräknas kosta drygt 500 miljarder kronor att bygga. 

”Men vi har också bolag som Sandvik som borde kunna vara med och bidra här. Kraftelektronik med bolag som ABB Hitachi och en rad mindre företag är ett annat område vi är långt framme inom”, menar Patrik Carlsson.

”Det behövs också företag som klarar av systemleveranser, att integrera olika typer av teknologier. Vi bygger ju jaktplan, ubåtar och bilar, så det kan vi också.”   

Han ser också kunskapen om komplexa byggnadsprojekt med Skanskas engagemang i ESS som potentiella bidrag till fusionsutvecklingen från svenskt håll.

Fusionsenergi har dock setts som en lovande framtida lösning ända sedan 1950-talet, så frågan många ställer sig är om den någonsin blir verklighet.

”Den senaste tidens utveckling på energi- och klimatområdet visar att vi har behov av den här typen av energi. Jag tror att fusionsenergi, precis som den traditionella kärnkraften, absolut kan bli en del av de storskaliga, planerbara och långsiktigt uthålliga energiformerna”, säger Göran Ericsson som får medhåll av Patrik Carlsson.

”Fusion är ett viktigt område och det har en stor potential att bli en viktig energikälla i framtiden och därför satsas det också hårt på utvecklingen”, säger han. 

Det behövs dock ganska stora framsteg fortfarande. Och tidshorisonten är lång. ITER ska vara klar 2025 och börja med fusionsförsök 2035. Så 2050-2060 någon gång kanske man kan tänka sig ett kraftverk som faktiskt genererar el till nätet, enligt experterna.

Fusion är den process som ger solen dess energiutveckling och fördelarna med denna potentiella framtidsenergi är många.

”Som med all kärnenergi blir det också med fusion väldigt mycket energi från relativt små mängder bränsle. Säkerheten kring processerna är också fördelaktig. Det finns ingen risk för härdsmälta som med kärnkraften. Inte heller risk för utsläpp av högaktivt radioaktivt material eller att delar av bränslet behöver förvaras i hundratusentals år”, förklarar Göran Ericsson.

Kärnkraftsuppstickare siktar högt: ”Intresset är stort”

Intresset för ny kärnkraft i Sverige är stort och just nu förbereds förstudier för ett tiotal nya reaktorer. Det hävdar den nystartade kärnkraftsprojektören Kärnfull Next som laddar för en snabb utbyggnad, något som kräver lagändringar från den tillträdande regeringen.

Christian Sjölander och John Ahlberg är grundare och huvudägare i Kärnfull Next. Till höger: Rendering som visar hur den nya reaktortyp, som GE Hitachi utvecklar, kan komma att se ut. Det är denna sorts reaktor som Kärnfull Next vill bygga i många exemplar runtom i Sverige.
Christian Sjölander och John Ahlberg är grundare och huvudägare i Kärnfull Next. Till höger: Rendering som visar hur den nya reaktortyp, som GE Hitachi utvecklar, kan komma att se ut. Det är denna sorts reaktor som Kärnfull Next vill bygga i många exemplar runtom i Sverige.Foto:Julia Sjöberg

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera