1515
Annons

50 hälsomiljoner på spel för elitlagen - ”skadefria lag vinner titlar”

Skadade spelare kostar elitidrottsklubbar miljonbelopp varje år. Allt fler tar därför ny teknik till hjälp i sitt skadeförebyggande arbete.

”Det är en explosionsartad utveckling”, säger idrottsprofessorn Hans-Christer Holmberg.

Med ett nytt molnbaserat datasystem hoppas hockeylaget Färjestad kunna minska skaderisker. I förgrunden sitter naprapat Oskar Strandlund vid datorn medan Mattias Hell, ansvarig för klubbens medicinska team, behandlar spelaren Martin Johansson.
Med ett nytt molnbaserat datasystem hoppas hockeylaget Färjestad kunna minska skaderisker. I förgrunden sitter naprapat Oskar Strandlund vid datorn medan Mattias Hell, ansvarig för klubbens medicinska team, behandlar spelaren Martin Johansson.Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Varje morgon fyller FBK:s spelare i en hälsoenkät på sina mobiler och anger eventuella smärtor och problem på en kroppskarta.Foto:Jack Mikrut
En nästintill skadefri trupp innebär lugna träningar för FBK:s medicinska team, bestående av naprapat Oskar Strandlund och Mattias Hell.Foto:Jack Mikrut
Martin Johansson använder en maskin som mäter kraften i benen. I bakgrunden håller fystränaren Richard Kalenius koll på datan.Foto:Jack Mikrut
Med teknik får spelarna hjälp att återhämta sig snabbare. Här hjälper naprapat Oskar Strandlund målvakten Arvid Holm med en kylmaskin för foten.Foto:Jack Mikrut
Varje morgon hoppar spelarna, här Jesper Olofsson, på en elektronisk matta som indikerar hur trötta de är i benen. Målet är naturligtvis att lägga upp träningarna så att spelarna hoppar som högst på matchdag.Foto:Jack Mikrut
FBK-backen Sebastian Erixon håller inte tillbaka när FBK tränar.Foto:Jack Mikrut
Hans-Christer Holmberg, professor vid Nationellt vintersportcentrum.
Mikael Klots Rubin, medicinskt ansvarig, Hammarby Fotboll.
Mikael Klots Rubin, medicinskt ansvarig, Hammarby Fotboll.Foto:Johan Gustafsson, Johan Gustafsson

”Tävling!”

Klubbor dunkar i sargen medan assisterande tränaren Gereon Dahlgrens order ekar över de tomma läktarna i Löfbergs Arena. FBK:s spelare skrinnar ut på isen, pipan ljuder och 2-mot-1-övningen drar i gång.

Några få minuter senare avbryts spelet.

”Fick han en puck på foten?” utbrister Mattias Hell, ansvarig för det medicinska teamet i Färjestad, och skyndar bort genom båset.

Backen Linus Arnesson glider långsamt av planen. 

”Det här är en typisk övning med hög skaderisk. Men det är så det är, puckar och blåmärken hör till spelet”, konstaterar Oskar Strandlund, lagets naprapat.

”Peppar, peppar”, är annars de ord som upprepas flest gånger när Di en regnig novembertisdag besöker Värmländska hockeylaget Färjestads träning i hockeyhallen intill Klarälven utanför Karlstad.  

Till dagens träning saknas bara centern Johan Ryno som dras med en ”överkroppsskada”. Backen Jens Westin gör comeback efter åtta veckors frånvaro (på grund av en bruten fot efter just ett skott som träffat foten i 12-0-segern över Oskarshamn).

En enda spelare på skadelistan är ingen liten sak för ett lag som de senaste säsongerna haltat sig genom serien.

”Peppar, peppar, men just nu ser det väldigt bra ut på skadefronten jämfört med de två föregående säsongerna. Därför har vi i det medicinska teamet ganska lugnt under träningen. Det stora i dag är att vi ska ge truppen influensavaccin efteråt”, säger Oskar Strandlund.

Skadesnittet i Svenska hockeyligan, SHL, uppgår till 10 procent, enligt Mattias Hell. Det betyder att i snitt fem spelare står vid sidan varje match, 2,5 spelare per lag. Enligt en beräkning av det irländska sporttechbolaget Kitman labs uppgår därmed skadekostnaderna för de 14 SHL-lagen till knappt 50 miljoner kronor per säsong.

Kanske än viktigare är hur skador påverkar lagens prestation. När Leicester för fem säsonger sedan skrällvann den engelska fotbollens Premier League hade laget klart klart färre skador än något annat lag i ligan, fyra gånger så få som tvåan Manchester City, och använde ett mindre antal spelare än övriga konkurrenter.

”Skadefria lag vinner titlar. När vi för två säsonger sedan åkte ut redan i kvartsfinal hade vi ordentlig otur och fick skador på tre av våra viktigaste spelare samtidigt”, konstaterar Mattias Hell.

Inte konstigt då att idrottsklubbar är villiga att spendera stora pengar på att minimera risken för skador. 

En av dem är Hammarby fotboll, som i två säsonger använt ett så kallat Athlete Monitoring System, AMS, från Kitman labs. Det molnbaserade systemet har sålts till omkring 150 klubbar i olika sporter runt om i världen och påstår sig kunna reducera antalet skadedagar per säsong med upp till 60 procent.

”Hela idrottsvärlden går mot mer och mer datainsamling som kommer från alltifrån tester till gps:er och sensorer. Problemet är att det lätt kan bli för mycket data. Man behöver hjälp med filtreringen och med kunskap från hundratals klubbar blir ett sånt här system mycket smartare än man själv kan vara”, säger Mikael Klots Rubin, Hammarbys medicinskt ansvarige sedan tolv år tillbaka.

Tack vare systemet vet han numera att till exempel en av spelarna har en högre skaderisk efter långvariga sömnproblem (en småbarnsförälder) och kan agera när systemet larmar att så är fallet. 

”Det är svårt att kvantifiera hur mycket systemet faktiskt har påverkat vår skadesituation men jag upplever att det har minskat risken och att mitt jobb är mycket lättare än tidigare. Jag aldrig har haft bättre kontroll på läget under mina tolv säsonger i klubben”, säger Mikael Klots Rubin.

Enligt Hans-Christer Holmberg, professor vid Nationellt vintersportcentrum på Mittuniversitetet och utvecklingsansvarig på Sveriges olympiska kommitté, SOK, sker en explosionsartad utveckling inom prestationsteknik för elitidrottare.

”För elitidrottare är det här uppenbart. Man vill få bättre och mer systematisk uppföljning på sin träning för att kunna förstå varför det går bra eller dåligt. Med ny teknik kan man få realtidsfeedback på det som förr tog dagar till månader att bearbeta”, säger han.

Förutom att optimera träningen bidrar datainsamling och analys även till att minska risken för skador och utslitning, enligt Hans-Christer Holmberg. 

”För motionärer kan ny teknik som digitala coacher motivera till träning men för elitidrottare är det inte sällan tvärtom. De behöver hjälp med att hålla igen. Återhämtning är därför ett av de absolut hetaste utvecklingsområdena inom elitidrotten”, säger han.

FBK:s fys- och medicinteam har genomfört två större förändringar inför årets säsong. Dels har klubben tagit in en fystränare på heltid (fördelat på två halvtidstjänster), dels har man liksom Hammarby investerat i ett AMS-system, från kanadensiska Kinduct med 450 klubbar i kundportföljen, bland annat 17 NHL-klubbar.

Varje morgon fyller spelarna i en hälsoenkät på sina mobiler som går direkt in i systemet. Det är frågor om bland annat sömn, trötthet, stress och humör. På en kroppsfigur kan spelarna ange var och hur ont de har. 

På sin dator eller mobil kan det medicinska teamet följa trenden för varje spelare och får direkt varningar om någon till exempel har smärtor, sovit för dåligt eller är trötta i benen.

”På så sätt vet vi redan innan spelarna kommer in hur de mår och var det finns eventuella problem. Det ger också en väldigt bra överblick över hur truppen mår i stort”, säger Mattias Hell.

Trots att den historiska datamängden är liten gör systemet redan nu mycket för att motverka psykisk ohälsa i truppen, ett ökande problem inom elitidrotten liksom i samhället i stort, enligt Mattias Hell.

”Tidigare har vi fångat upp signaler på psykisk ohälsa sent. Det finns alltid spelare i en trupp som inte gärna delar med sig av hur de mår. Med det här systemet får vi direkt varningar om någon spelare har sovit illa eller mår dåligt vilket gör det lättare att inleda en diskussion”, säger han.

Sportsligt användbart blir systemet när det kopplas till statistik från matcherna. Till exempel har klubben upptäckt ett samband mellan en av spelarnas rörlighet i ryggen och prestationen på plan. 

Spelaren som under lång tid dragits med ryggproblem gör varje morgon ett rörlighetstest som han skriver in i AMS-systemet. Genom att koppla testdata med statistik från match har ledarstaben upptäckt en korrelation mellan spelarens rörlighet i ryggen och hur många målchanser han skapar per byte.

”Problemet är att han själv inte upplever sig stelare i ryggen utan det märks bara på testet. Nu har vi bett honom komma in till oss om han presterar dåligt på testet på matchdagar så kan vi försöka få upp rörligheten”, säger Mattias Hell.

Efter träningen på Löfbergs Arena kommer spelarna i tur och ordning till medicinstabens rum. Rocklegendaren Bruce Springsten på Linus Johanssons överarm sticker ut bland de många tatueringarna. Skämten står som spön i backen, denna novembertisdag när vaccinsprutor snarare än skaderehabilitering lockar spelarna till rummet. Linus Arnesson var snabbt tillbaka på isen efter uppehållet i 2-mot-1-övningen.

”Peppar, peppar, det ser bra ut nu, men det är alldeles för tidigt att säga att systemet ligger bakom att vi har färre skador. Jag tror att fystränarna har spelat en stor roll. Sedan finns ju en slump i det, ett skott på en fot är allt som räcker för att situationen ska ändras”, säger Mattias Hell.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?