På institutionen för farmaci vid Uppsala universitet pågår sedan några år tillbaka ett forskningsprojekt vars mål är att redan 2025 ha etablerat ett testcentrum för 3D-skrivare på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.
Enligt forskningsledare Christel Bergström är ambitionen att kunna tillverka dosanpassade läkemedel på plats för svårt sjuka barn med cancer eller neurologiska sjukdomar.
”Vi samarbetar nära med läkare och apotekare på sjukhuset. Engagemanget är väldigt stort”, säger hon.
Fördelarna med 3D-printning av läkemedel beskriver hon som många. Vid sidan av anpassning av dos och styrka kan även storleken på pillret följa individens önskemål, vilket gynnar dem som har svårt att svälja stora tabletter.
Barn kan också lockas med färgglada tabletter – och kanske till och med smak.
Om medicinen smakar jordgubb eller choklad blir den kanske roligare att ta?
”Ja. Men man får fundera noggrant över hur roligt det ska vara. Risken om det blir för mycket färg är att barnet blandar ihop det med godis. Man måste göra det här varsamt.”
Enligt Christel Bergström ligger hennes team om tolv personer i framkant vad gäller 3D-skrivna läkemedel. När hennes arbete går i mål är förhoppningen att infrastrukturen ska stå klar på sjukhusen och vara redo att användas.
Fram emot 2030 hoppas hon att den ska kunna finnas i hemmen hos svårt sjuka barn.
”Det skulle underlätta för många om medicineringen kunde skötas av föräldrarna. Det är en säker teknik och finns egentligen ingenting som hindrar det.”
Vätgasplan och 3d-printade hus – här är teknikerna att hålla koll på 2022
Hennes forskargrupp har utvecklat en metod som skriver ut tabletter med hjälp av geler som innehåller läkemedel. Rent praktiskt tankas 3D-skrivaren med dessa geler som skrivs ut och torkar till en fast tablett. Andra metoder som används av Uppsalaforskarna är pulverbaserade. Tanken är att läkemedelsladdade geler och pulver distribueras till sjukhusen, där personalen laddar skrivarna med pulverkassetter eller gelfyllda sprutor.
Ytterligare en fördel med individanpassade doser är att svinnet kan bli mindre. I dag krossas tabletter och det som blir över när patienten fått sin dos kasseras.
”Vi ser att det finns en miljövinst att göra och håller på att räkna på hur stor den kan bli”, säger Christel Bergström.
Tekniken kan också komma till nytta i fattigare länder, säger hon. Distribution av råvaran kommer fortfarande att krävas, men när sjukhus i fattigare länder själva kan printa sina läkemedel förlängs hållbarheten.
”I länder med tropiskt klimat är det svårt att tillhandahålla läkemedel med god hållbarhet. Man ska komma ihåg att läkemedlen i dag inte är färska när de kommer till apoteken. De ska packas och distribueras, vilket kan knapra halvår eller år på hållbarheten.”
