Inte många 24-åriga svenskar vet ens vad Världsekonomiskt forum är, men för Noura Berrouba inleddes resan till Davos redan för ett par år sedan. Redan då blev hon engagerad i att ta fram en handlingsplan för Europa inför fjolårets Davosmöte. 

I år sitter hon på podiet bland fem andra unga inflytelserika ungdomar från världens olika håll, och Microsofts vd Satya Nadella, som medordföranden för World Economic Forum, WEF. Så brukar podiet inte se ut. 

”Jag tror att det är för att det här är ett av de viktigaste åren för Europa på riktigt länge. Vi har Europaparlamentsvalet, en ny kommission och budget. När vi pratar om Europas framtid måste även ungdomar vara en del av det och jag jobbar med unga runt om i Europa”, säger hon. 

Hon sitter i styrelsen för Europeiska ungdomsparlamentet som lär unga om europeiska institutioner och där de får diskutera frågor och skicka förslag till makthavare på olika nivåer. 

”Varje år skriver vi 1.500 resolutioner om allt från jordbruk, till drönare och säkerhetsfrågor, och de unga blir väldigt aktiva”, säger hon.  

Varför blev du så engagerad i Europafrågor? 

”Mina föräldrar var människorättsaktivister. Jag har alltid haft en känsla av att jag vill göra saker men inte vetat riktigt från vilken plattform. Det räcker inte med att gå med i ett parti och prata med människor som tycker likadant, min ambition är att starta ett engagemang.” 

När hon fick erbjudandet från WEF satt hon på golvet på en flygplats i Serbien. 

”Jag var lite stressad men öppnade mobilen och såg mailet. Jag läste det tio gånger, stängde av telefonen och tänkte att ’nej, det där stämmer inte’.”

Men när hon landade i Stockholm insåg hon att det var på riktigt.

”Sånt här sker inte, tänkte jag. Det brukar vara Christine Lagarde eller vd:ar för de största företagen i världen, men i år har WEF litat på ungdomar och satt dem i förarsättet.”

Men finns det inte risk att det bara blir snack i Davos, och väldigt lite verkstad? 

”Vi ska se till att det blir så mycket verkstad som möjligt. Vi är inte här för att prata om vad som kan göras, eller vad som ska göras i framtiden. Vi har de mäktigaste personer i världen här. Om det är någon som verkligen kan göra något finns de här.”

Hon beskriver sig själv som en 24–åring som gillar att bilda allianser inte bara med folk som hon håller med.  

Vill du bli politker?

”På kort sikt vill jag inte bli politiker. Jag skulle vilja jobba mer på marken, med att få bli mer intresserade av politiken. Det spelar ingen roll om man är politiker om vi har en medborgarkår som är bryr sig det man gör. Jag tror jag stannar på marken ett tag till.” 

Är politiken inte tillräcklig?

”Den är inte tillräcklig. Den behöver bli mer ambitiös men det gäller inte bara politiken. Det finns en extremt stor roll för företagsledare.” 

På vilket sätt? 

”När vi adresserar den här typen av frågor blir det ofta ad hoc-lösningar, vi stärker vårt CSR-arbete i Bangladesh, lägger till en ny funktion i företaget. Men företagsledare måste inse vilken makt de har, de har många anställda, många konsumenter. Om de vill öka jämlikheten måste de ge anställda tillräckligt betalt för att leva värdiga liv.” 

När det gäller klimatet, måste affärsmodellerna förändras i grunden, anser hon. 

”Vi når aldrig inte Parisavtalet eller FN:s globala mål för hållbar utveckling om vi bara gör det vi gör i dag, fast lite bättre.”