Annons

14.000 nya laddstolpar behövs – per vecka

EU kommer att behöva installera 14.000 nya laddstationer – varje vecka – för att klara av att nå målet att minska koldioxidutsläppen från personbilar med 55 procent till 2030. Dubbelt så många som EU räknat med. Den slutsatsen drar McKinsey och branschorganisationen ACEA i en ny rapport.

Foto:Anders Wiklund/TT, Anders Wiklund

I somras presenterade EU-kommissionen sitt stora klimatpaket ”fit for 55” som syftar till att minska utsläppen med 55 procent jämfört med nivån år 1990. Vad gäller EU:s vägar finns det tydligt uttalade mål. Enligt planen ska det år 2030 finnas 3,5 miljoner laddningsstationer för elbilar runt om i unionen och kapaciteten ska uppgå till minst en kilowatt per registrerad elbil och 0,67 kW per laddhybrid. Det ska inte heller vara mer än 60 kilometer mellan laddstolparna längs Europas större vägar.

Det kan låta ambitiöst men enligt en ny rapport som McKinsey och bilbranschorganisationen ACEA, där bland andra de svenska lastbilsjättarna Volvo och Scania ingår, har tagit fram så räcker inte detta på långa vägar för att nå målet. Enligt beräkningar i rapporten med det högflygande namnet ”European EV Charging Infrastructure Masterplan” kommer det 2030 finnas sammanlagt 42,8 miljoner laddbara bilar i EU, varav 34,7 miljoner elbilar.

Och för att tillgodose deras behov av laddning kommer det enligt analysen behövas dubbelt så många laddstationer som EU räknat med. Hela 6,8 miljoner publika laddstolpar kommer att behöva installeras fram till 2030 för att klara målet. Omräknat till en mer greppbar nivå så kommer det att behöva installeras 14.000 nya laddstationer varje vecka fram till dess.

I nuläget är tempo betydligt lägre. Idag installeras det knappt 2.000 laddstationer varje vecka i EU-länderna. Under de senaste fem åren har antalet laddbara bilar i EU tiofaldigats men bara 2,5 gånger så många publika laddstationer har installerats under samma period, enligt rapportförfattarna.

I Di Mobilitets nya rapport Mobility Insights, som publicerades tidigare i veckan, har datajournalister på Newsworthy tittat på hur Sverige ligger till på laddfronten genom att bland annat se hur det förhåller sig till EU-direktivet.

Med EU:s målvärden på en kilowatt per registrerad elbil och 0,67 kW per laddhybrid borde Sveriges publika laddstationer kunna erbjuda en samlad kapacitet på drygt 240 MW. Det målet klarar Sverige i dag med god marginal, enligt analysen. Om vi summerar alla de laddplatser som finns listade på sajten Chargefinder kommer vi upp till en total kapacitet på närmare 600 MW, vilket är mer än dubbla EU:s målvärden.

LÄS OCKSÅ Koll på svensk laddinfrastruktur med Di:s nya rapport

Bryter man ner siffrorna geografiskt skulle samtliga regioner i Sverige klara EU:s målvärde (med undantag för Stockholms län, vars siffror är svårtolkade på grund av de många leasingbilar som är registrerade i länet).

Båda rapporterna identifierar också flera flaskhalsar som sätter käppar i hjulen för en snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen.

”Det första är bygglovsprocesserna som tar lång tid och som kan se väldigt olika ut i olika delar av landet. Det andra marken. Markägarna ser potentialen och höjer priserna, samtidigt som det kan vara svårt att omvandla jordbruksmark till industrimark. Och det tredje är ledtiderna hos elnätsbolagen. Det kan ta väldigt lång tid att få svar på en kapacitetsförfrågan hos ett elnätsbolag”, säger Mazdak Haghanipour, teknisk specialist på Bil Sweden.

Bristen på kvalificerade installatörer är ytterligare en flaskhals som nämns i McKinseys rapport, där man också slår fast att det kommer att behöva installeras mer än 184 laddpunkter per 100 kilometer väg längst Europas större stråk. Kostnaden för hela utbyggnaden av infrastrukturen beräknas uppgå till 280 miljarder euro, motsvarande nästan 2.900 miljarder kronor, fram till 2030, varav cirka 30 procent på publika laddstationer.

McKinsey och ACEA betonar att de 8 miljarder euro, motsvarande nästan 83 miljarder kronor, som årligen behöver investeras i publik laddinfrastruktur enbart motsvarar cirka 18 procent av de årliga investeringarna som görs på 5G och fibernätverk i regionen.

 

Innehåll från EKNAnnons

Så möter Nordea utmaningarna för tillväxtbolagen

Kim Larsson Nyheim är chef för Nordeas specialistenhet Startup & Growth.
Kim Larsson Nyheim är chef för Nordeas specialistenhet Startup & Growth.

Snabbväxande och skalbara techbolag står inför utmaningar i det nya marknadsklimatet. Men genom att samarbeta med bland andra EKN, Exportkreditnämnden, har Nordeas specialistenhet Startup & Growth möjlighet att fortsätta ge viktiga krediter till bolagskunderna – och det till lägre risk.

Fånga upp framtidens giganter och behåll bra kunder – läs mer om EKN:s garantier

Efter att konceptet gjort succé i Finland startade Nordea för fem år sedan specialistenheten Startup & Growth i Sverige. Här arbetar man specifikt mot digitala och techdrivna tillväxtbolag och stöttar deras tillväxtresor genom finansiering och rådgivning. Sedan årsskiftet är Kim Larsson Nyheim chef för enheten.

– Det är otroligt kul att få jobba med de här snabbväxande bolagen. Det händer så mycket och jag får träffa väldigt smarta och intressanta personer från både företags- och investerarsidan, säger Kim Larsson Nyheim.

Han menar att en av styrkorna med Nordea Startup & Growth är att de kan vara mer framåtlutade med finansiering än man vanligtvis är inom banksektorn.

– Inom klassisk banking vill man se kanske tre år med positivt resultat och gedigna säkerheter. Men vi kan erbjuda våra bolagskunder finansiering mycket tidigare – om vi ser att de har en underliggande lönsamhet.

Ett skifte för sektorn

Frågan om finansiering har ställts på sin spets för tillväxtföretagen det senaste året. I den tidigare lågräntemiljön har många bolag kunnat fokusera på att visa upp ambitiösa expansionsplaner för potentiella investerare, men nu är läget ett annat. Enligt Kim Larsson Nyheim finns det fortfarande mycket kapital ute på marknaden, men investerare är avvaktande. Då kan en rådgivande affärspartner på banken vara extra värdefull.

– Eftersom vi har daglig dialog med investerare vet vi hur de tänker och vad de håller utkik efter just nu. I dag ser vi ser till exempel att vi närmar oss varandra i hur vi analyserar bolagen. Dessutom vet vi vad andra bolag gör för att anpassa sig till den nya verkligheten, till exempel hur de justerar sina tillväxtstrategier för att premiera lönsamhet och likviditet över expansion. Allt detta är värdefull information för våra kunder, säger han.

Minskar risken med EKN

Nordea Startup & Growth arbetar långsiktigt och stöttar bolag genom hela sin tillväxtresa. För att fortsätta erbjuda finansiering även när det är turbulent på marknaden samarbetar de gärna med aktörer som EKN, Exportkreditnämnden, en myndighet med uppdrag att främja svensk export. EKN har en rörelsekreditgaranti som riktar sig just till tillväxtbolag, Exportsprånget, och när den används står EKN för upp till 75 procent av bankens kreditrisk.

– Att samarbeta med EKN gör att vi kan fortsätta titta på finansiering till de snabbväxande techbolagen. Det gör i sin tur oss till en än mer relevant partner för våra kunder, särskilt i dessa tider, säger Kim Larsson Nyheim.

Nordea Startup & Growth och EKN samarbetar gärna med bolag som går mot lönsamhet och behöver en rörelsekredit för att balansera likviditeten.

– Det är till exempel vanligt att bolag har säsongsvariationer att hantera och då kan en rörelsekredit vara en bra lösning. Genom att stötta de snabbväxande techbolagens likviditetshantering skapar vi och EKN bättre förutsättningar för deras tillväxtresa, marknadsklimatet till trots.

Läs mer om EKN:s garantier – hjälp företag med goda framtidsutsikter att växa

 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera