Volvo-chefen Martin Lundstedt tjänade 14,5 miljoner kronor i fast lön och fick bonus på 10,7 miljoner kronor 2020. Trots att han pandemisänkte sin lön under en del av året är den fasta lönen ändå nästan lika hög som den han fick 2019, 14,9 Mkr.
Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.
– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.
Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP
När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.
– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.
– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:
– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.
I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.
– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.
Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion
Det är fortsatt stora kast i brittiska räntor och pundet efter finansminister Kwasi Kwartengs ”minibudget” i förra veckan, som indikerade stora ofinansierade satsningar med ökad upplåning som följd.
Volatiliteten i brittiska tillgångar ses som ett exempel på när penning- och finanspolitiken inte agerar i tandem utan snarare bekämpar varandra, ett tema för fler länder just nu.
Den tvååriga statsobligationen handlas på 4,30 procent, 20 punkter ned från måndagen men mer än 70 punkter upp jämfört med före minibudgeten.
Bedömare talar också om sämre likviditet i obligationshandeln vilket ökar volatiliteten, samtidigt som Bank of England enligt plan ska börja sälja av sina innehav (QT). Detta kan komma att revideras vid novembermötet.
Kwasi Kwarteng försökte på måndagen lugna marknaderna med ett uttalande om att de ska lägga fram en medelfristig budgetplan den 23 november, samtidigt som budgetkontoret OBR presenterar en prognos.
”Budgetplanen kommer att lägga fram detaljer om regeringens budgetregler, inklusive att säkra att skulden faller som andel av BNP på medellång sikt”, skrev de.
Strax därefter kom ett uttalande från Bank of Englands chef Andrew Bailey om att de bevakar utvecklingen på de finansiella marknaderna ”mycket noga i ljuset av den signifikanta omprissättningen av finansiella tillgångar”.
Han framhöll att penningpolitikens roll är att säkra inflationen på medellång sikt, och BOE kommer inte att tveka att ändra räntan ”så mycket som behövs” för att föra tillbaka inflationen till målet.
Att BOE inte agerade nu fick pundet att tappa initialt då det funnits förväntningar om en mellanmöteshöjning, men samtidigt har marknaden dragit upp förväntningarna om höjning i november till cirka 125 punkter.
Chefekonom Huw Pill ska tala senare på tisdagen, och kan eventuellt ge mer ledtrådar. Kwarteng ska också träffa ledande företrädare för brittiska banker för ett ”krismöte”.
Pundet har återhämtat sig under tisdagen till 1:08-nivån mot dollarn. Före minibudgeten handlades paret runt 1:12.
Bank of England antas fokusera mer på inflationen än pundet i sig, och anses heller inte ha resurserna för att uthålligt stötta valutan.
Marknaden har dragit upp sina förväntningar om att pundet kan vara på väg mot paritet mot dollarn. Nomura ser GBP/USD på 0:9750 vid årsskiftet, och att de går igenom paritet i november, medan Morgan Stanley ser paritet vid årsskiftet.
”Stramare penningpolitik som ökar oron för tillväxten och de offentliga finansernas uthållighet, antingen direkt eller indirekt, kommer troligen inte att se pundet stärkas som respons”, skrev Morgan Stanley i en kommentar enligt Bloomberg News.
Europaräntorna handlas något högre i längre löptider, med tyska räntor svagt upp. Italienska räntor handlas upp till 10 punkter högre. Spreaden mellan italienska och tyska statsobligationer har fortsatt att vidgas under veckan, och tioårsspreaden är nu uppe på nära 2,50 procent.
Giorgia Melonis och hennes högerkoalitions valseger i helgen anses ha potentialen att öka spreadarna. Efter att en ny regering tillträder i oktober ligger fokus på vem som blir finansminister och vad ändringarna i budgeten för 2023 kan bli.
Att Italien är beroende av cirka 200 miljarder euro i bidrag och lån från pandemifonden Next Generation EU kan vara en återhållande faktor, liksom ECB:s underförstådda stöd.
ECB-chefen Christine Lagarde varnade på måndagen för att breda ekonomiska stöd försvårar ECB:s kamp mot inflationen. Hon ser också en uppenbar risk för teknisk recession runt årsskiftet. Senare i veckan får vi preliminär KPI-inflation för september, som väntas stiga till 9,7 procent.
USA-räntorna har sjunkit under tisdagen. Fed-ledamöter talar fortsatt om behovet av räntehöjningar, och marknaden är inriktad på att det i november kommer en fjärde räntehöjning i rad om 75 punkter.
Fed-chefen i Cleveland, Loretta Mester, sade att policyn kommer att behöva vara restriktiv en längre period för att förhindra att inflationsförväntningarna tappar förankringen. Fed-chefen i Atlanta, Raphael Bostic, sade att det viktigaste just nu är att få inflationen under kontroll.
”Tills vi ser det så kommer vi att ha mycket volatilitet i alla riktningar på marknaden”, sade han.
Vad gäller brittiska tillgångar sade han att reaktionen varit oroande. Nyckelfrågan blir vad detta i slutändan betyder för att försvaga den europeiska ekonomin, vilket är ett viktigt övervägande för hur USA:s ekonomi kommer att utvecklas.
Svenska räntor handlas lite högre i längre löptider, medan kronan stärkts något. Data från SCB visade att producentpriserna steg 22,0 procent i årstakt i augusti, upp från 20,4 procent föregående månad. Högre priser på el bidrog till uppgången, medan årstakten för konsumtionsvaror (inhemsk tillgång) steg till 15,3 från 15,2 procent.
Ökningstakten i hushållens upplåning fortsatte att sjunka, till 5,6 procent i augusti från 5,9 procent i juli. Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan steg till 2,52 procent från 2,21 procent. Detta alltså innan Riksbankens höjning med 100 punkter i september.
