Detaljhandeln på nätet har ökat kraftigt det senaste decenniet. Inte minst under pandemiåret 2020, då e-handelns andel av den totala globala försäljningen inom detaljhandel uppgick till nära 20 procent – jämfört med 4 procent 2011.
Resultaten i en rapport från Prologis Research 2021 visar också att förändrade beteendemönster till följd av pandemin gav e-handeln en rejäl skjuts – vilket i sin tur initierade långsiktiga logistikinvesteringar med en förväntad fortsatt tillväxt som följd.
Under 2021 års första kvartal var omsättningsökningen i Sverige 53 procent – och framtidsprognoserna visar inga tecken på stagnerande tillväxt.
Ökande efterfrågan på logistikfastigheter i Sverige
Gunnar Gillholm är nordenchef för Prologis, det globala logistikfastighetsbolaget med 92 miljoner kvadratmeter logistikyta i 19 länder. Han menar att den fortsatta ökningen av e-handel skapar allt större behov av effektiva, citynära och hållbara logistikfastigheter – något det idag råder brist på i Sverige.
– Vi ser en rad globala utmaningar i att möta den ökande efterfrågan på attraktiva logistikfastigheter. Samma trender syns även i Sverige – framför allt i Stockholmsregionen där den starka efterfrågan på välplacerad logistikyta resulterat i historiskt låga vakansgrader. Samtidigt är bristen på utvecklingsbar markyta i citynära lägen stor, med en ökande priskonkurrens kring etableringarna som följd, säger Gunnar Gillholm.
Att utveckla bättre logistiklösningar för framtidens e-handel gynnar inte enbart konsumenten – det har även påtagliga miljömässiga fördelar. I en ny studie från MIT Real Estate Innovation Lab framkommer att e-handelns genomsnittliga koldioxidutsläpp är 36 procent lägre än motsvarande nivåer för handel i fysiska butiker.
Studien visar även att e-handelns transportrelaterade utsläpp kan minska med 50 procent med hjälp av utbyggda logistikanläggningar i citynära lägen. Ett sådant exempel, där en befintlig logistikfastighet byggts om och moderniserats, är Prologis anläggning i Amsterdams hamn. Strategiskt belägen endast 4,5 kilometer från Amsterdams citykärna och med en välutvecklad infrastruktur för elfordon är anläggningen nu en av marknadens mest miljöanpassade – och sätter ny standard för hållbar, citynära last mile-logistik.
Viktig faktor för attraktionskraft
I Sverige äger ofta kommunerna marken som är bäst lämpad för ny logistik. Trots att attraktiva logistiklösningar är en viktig investering för framtidens städer ur såväl hållbarhets- som tillväxtsynpunkt, är bristen på utvecklingsbar markyta tydlig, särskilt för storstadsregionerna.
– Idag skulle bristen på tillgänglig mark i exempelvis Stockholmsregionen sannolikt innebära svårigheter med att ta emot större internationella logistikintensiva aktörer. För att bibehålla regionens attraktionskraft och inte riskera en miljöpåverkan orsakad av längre transporter som hade kunnat undvikas, bör regioner som Stockholm med kranskommuner se över möjligheterna att frigöra mer markyta för logistik, avslutar Gunnar Gillholm.
Krafterna som styr tillgången på nya logistikfastigheter
MIT-rapporten: Logistiklägen och e-handel kan sänka handelns klimatpåverkan
