ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Kronraset

Ingves: Vi hade helt fel om kronan

Riksbanken har haft svårt att förutspå återkommande försvagningar i kronan. Det säger Stefan Ingves i protokollet från februarimötet.

Samtidigt beskriver Martin Flodén kronförsvagningen sedan decembermötet som ”överraskande”.

Riksbankschefen Stefan Ingves beskrev Riksbankens måluppfyllelse som ”god” vid räntemötet tidigare i februari enligt det protokoll som publicerades på fredagen. Han noterade dock att Riksbanken haft svårt att förutsäga reaktionerna i den svenska kronan.

”Svårigheterna med växelkursprognoser fångas väl av den senaste tidens utveckling när vi, som nästan alltid, prognostiserade en växelkursförstärkning samtidigt som utvecklingen gått åt andra hållet”, sa Stefan Ingves.

Även Martin Flodén tycktes ha svårt att förstå reaktionerna i växelkursen och beskrev försvagningen i kronan sedan decembermötet som ”överraskande”.

”En höjning i april skulle möjligen kunna bli motiverad om kronan fortsätter att vara svag, om de tre kommande inflationsutfallen tyder på ett högre inflationstryck och om konjunkturen samtidigt utvecklas väl”, sa Martin Flodén enligt protokollet även om han underströk att det sannolikt skulle vara lämpligt att avvakta till det andra halvåret med en ny räntehöjning.

Sedan dess har kronan försvagats ytterligare, framför allt drivet av att januariinflationen kom in under både Riksbankens och marknadens förväntningar. I en intervju med Di tonade Stefan Ingves dock ned den svaga inflationssiffran.

Vad gäller räntebanan ansåg Martin Flodén att inkommande data haft ”viss övervikt” åt det negativa hållet men att bilden inte var entydig. Han beskrev också bostadsmarknaden som den ”största osäkerhetsfaktorn” för den svenska konjunkturen och noterade negativa effekter från ett lägre bostadsbyggande.

Stefan Ingves noterade få förändringar sedan decembermötet. Viktat för de ekonomier som spelar störst roll för den svenska ansåg han inte att världskonjunkturen utgjorde ett större orosmoln än vid decembermötet även riskerna ”främst ligger på nedsidan”.

”Å andra sidan är den globala tillväxten fortsatt hygglig och inflationen är vid eller närmar sig två procent på olika håll”, sa Stefan Ingves enligt protokollet.

Cecilia Skingsley var mer pessimistisk om den globala utvecklingen jämfört med vid decembermötet och noterade att volatiliteten ökat vilket gör de globala finansiella förhållandena mer svårbedömda.

Hon såg dock fortsatt goda förutsättningar för att inflationen ska förbli nära målet om 2 procent då en sämre utveckling i efterfrågan delvis kompenseras av dämpning på utbudssidan.

”Jag vill vara tydlig med att jag ser det som möjligt att höja styrräntan även i lägen när den faktiska inflationen inte är på eller ovanför tvåprocentsmålet. Det är den framåtblickande inflationsprognosen som avgör behovet av ränteförändringar snarare än den faktiska inflationsnivån vid beslutstillfället. Däremot är det inte ett självändamål att ta sig bort från minusräntan”, sa Cecilia Skingsley enligt protokollet.

Även Kerstin af Jochnick ansåg att den svenska ekonomin utvecklas väl, även om hon påpekade risker från bland annat bostadsmarknaden och externa faktorer som inbromsningen i Europa och risken för en avtalslös brexit.

Hon underströk att dämpningen i de svenska hushållens förtroende för framtiden inte ska överdrivas. Tillsammans med en stark arbetsmarknad och ett stigande inhemskt kostnadstryck ska enligt Kerstin af Jochnick kompensera för långsammare ökningar i energipriserna och en gradvis förstärkning av kronan.

”Sammantaget menar jag att bedömningen av inflationsutsikterna i Sverige i allt väsentligt står sig sedan december”, sa Kerstin af Jochnick.

Vice riksbankschefen Per Jansson närvarade inte vid det penningpolitiska mötet i februari. I en kommentar som publicerades samtidigt som protokollet stället han sig dock bakom beslutet att lämna räntan oförändrad.

”Inflationstrycket har ju fortsatt att vara oväntat lågt jämfört med vad vi räknade med när vi i oktober ifjol kommunicerade att vi avsåg att höja reporäntan i antingen december eller februari”, skriver Per Jansson.

Han konstaterar att den underliggande inflationen inte bara kommit in under förväntan sedan oktober utan också utvecklats åt fel håll. Dock var en sänkning vid februarimötet för att möta de lägre inflationsutfallen inget ”realistiskt alternativ” enligt Per Jansson som anser att den sänkta räntebanan mildrar effekterna av decemberhöjningen.

”Liksom i december känner jag en oro för inflationsutvecklingen bortom det närmaste halvåret”, skriver han.

Per Jansson spår en något högre underliggande inflation i närtid med stöd av hyreshöjningar, fördröjda effekter från den svaga kronan och snabbare uppgång i livsmedelspriserna efter fjolårets varma sommar. Men till sommaren väntas energiprisernas bidrag till uppgången i KPIF-inflationen klinga ut.

”Det är i det läget som det blir speciellt viktigt att inflationen exklusive energipriser inte på nytt börjar uppvisa svaghetstecken, så som den gjort under i stort sett hela fjolåret. Om så sker talar mycket för att det inte kommer att vara möjligt att hålla KPIF-inflationen kvar nära 2 procent”, skriver Per Jansson.

Han tycker därmed inte att det med säkerhet går att uttala sig om huruvida Riksbanken kommer kunna följa rådande räntebana. Själv säger sig Per Jansson vara öppen för en ”mer försiktig ränteplan”.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies