ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Räntor & valutor: Pundet upp på Tory-seger – ljusning för handelsavtal

Pundet stärktes kraftigt efter att Boris Johnson och hans konservativa parti vunnit en klar majoritet vid torsdagens parlamentsval. Sentimentet påverkades också i båda riktningarna av motstridiga uppgifter om ett handelsavtal mellan Kina och USA. 

Europabörserna var vid svensk stängning upp, med London i täten, medan räntorna sjunkit några punkter överlag. Brittiska räntor var svagt upp. 

När alla distrikt utom ett räknats hade Tories vunnit 364 av parlamentets 650 mandat, medan oppositionspartiet Labour har fått 203 mandat. Det ligger rätt nära utfallet i den omfattande vallokalsundersökning som publicerades på torsdagen, och som då satte fart på pundet.

”En stark majoritet innebär att brexitavtalet kan gå igenom i januari. Men jag skulle fortsatt vara försiktig i att jaga pundet än högre från dessa nivåer”, sade Jeremy Stretch på Canadian Imperial Bank of Commerce till Bloomberg News.  

Mot dollarn stärktes pundet från 1,3130 på torsdagseftermiddagen till 1,3325 vid fredagens svenska stängning, efter att tidigare på fredagen ha handlats till drygt 1,35 som högst. Totalt sedan mitten av oktober har pundet stärkts cirka 11 cent mot dollarn, men det är ändå en bit ifrån 1,48 som var kursen före brexitomröstningen 2016.

Även skotska nationalistpartiet SNP gjorde ett starkt val, vilket väntas återuppliva kraven på en ny folkomröstning om självständighet för Skottland. Labour-ledaren Jeremy Corbyn avgår, liksom ledaren för Liberaldemokraterna, Jo Swinson, som gjorde ett dåligt val personligen. 

Boris Johnson sade på fredagen att regeringen har fått ett ”kraftfullt nytt mandat att få brexit gjort”. Enligt BBC väntas han genomföra en mindre regeringsombildning på måndag och lägga fram sitt brexitavtal för parlamentet nästa fredag.

Från EU-håll kom försiktig optimism. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att de vill ha en nära relation till Storbritannien efter brexit, men uttryckte skepsis om att kunna nå ett avtal till slutet av 2020. Angela Merkel betonade att förhandlingarna måste ske mycket snabbt, även om tidsramen är en utmaning.  

Bedömare noterade överlag att även om det är positivt att ett riskmoment är borta, så är inte så mycket löst för 2020. 

Nordea skrev att en förlängning av övergångsperioden kan begäras men att Tories har i sitt valmanifest uteslutit detta. Men det kommer troligen att behövas, bara frihandelsavtalet mellan EU och Kanada tog sju år att förhandla fram. Förhandlingarna nu måste ske i ett rekordtempo för att undvika att WTO-regler ska gälla från 2021. 

Johnson har nu en stabil majoritet och måste inte ta lika stor hänsyn till hårdföra brexitörer, och det troliga är att han begära en förlängning. 

”Frågan om huruvida handelsförhandlingarna kommer att gå smidigt och om det blir en förlängning innebär, enligt oss, att brexitosäkerheten kommer att stanna kvar under 2020. Medan förlängningen av deadline i oktober kändes säker, är denna förlängning det inte. Den kvardröjande osäkerheten kommer i sin tur att påverka ekonomin och pundet”, skriver Nordea.

De ser en sannolikhet på 55 procent för en förlängning av övergångsperioden, 25 procent för handelsavtal och 20 procent för hård brexit.  

Om Storbritannien kan lämna EU som planerat den 31 januari kommer det minska en del osäkerhet, men det kommer inte att bli någon ”investeringsboom” som Johnson talat om, då alltför mycket oklarheter består. 

Bank of England kommer i sin tur troligen att inta ett läge av ”vänta och se”. En del bedömare har väntat sig en sänkning från BOE, då två ledamöter (varav en ”hök”) reserverade sig för detta vid det senaste mötet. En sänkning i december eller januari kan däremot nu helt uteslutas, på grund av timingen, där januarimötet är en dag för utträdet. En sänkning skulle kunna bli aktuell om det blir en hård brexit, då i kombination med QE.

Det stora frågetecknet för BOE är, förutom brexit, vem som efterträder Mark Carney som chef när han (enligt plan) lämnar den 31 januari. Carney har inte lett BOE till så stora ändringar sedan brexitomröstningen, men och en ny chef kan vara mer försiktig i sin bedömning, vilket skulle kunna öppna för lättnader (som Fed under 2019).

Finanspolitiken väntas också bli mer expansiv efter ett årtionde av åtstramningar. Enligt valmanifestet har Tories däremot bara lovat stimulanser om 0,2 procent av BNP till 2022. Detta tillsammans med stagnerande sysselsättningstillväxt, dämpad konsumentförtroende och en global ekonomi som inte får fart så kommer den brittiska ekonomin fortsatt växa under potentialen under 2020.

Pundet väntas få stöd av valresultatet de kommande månaderna.

”Men efter detta så ser vi en klar nedåtrisk för pundet, då fokus skiftar till fas två i förhandlingarna och de viktigare och svårare framtida relationerna”, skrev Nordea.

Höstens andra tema av osäkerhet, handelsförhandlingarna mellan USA och Kina, fortsatte att skicka ut motstridiga signaler som konstant drar marknaden upp och ner.    

På torsdagen kom uppgifter om att Donald Trump har godkänt ett ”fas ett-avtal” med Kina. Detta skulle landa i att inga nya tullar införs den 15 december, att tidigare tullar minskas samtidigt som Kina köper amerikanska jordbruksprodukter för 50 miljarder dollar årligen. 

Under fredagseftermiddagen höll Kinas handelsdepartement en pressträff där de fastslog att stora framsteg hade gjorts i fas ett-förhandlingarna med USA, och att de nu var överens om avtalstexten och förhandlingarna ska nu slutföras så snabbt som möjligt.

Budskapet från Kina var att man kommer att öka importen från USA och andra länder samtidigt som USA ska ta bort importtullar på kinesiska varor i flera steg

Yuanen stärktes nästan 1 procent till 6,9760 mot dollarn på fredagen. Dollarn har på två dagar stärkts lika mycket till 109,500 mot yenen. Euron stärktes i sin tur mot dollarn till 1,11400. 

Mer i skymundan visade japanska Tankan för fjärde kvartalet att landets stora tillverkningsföretag förlorat sin optimism för första gången på över sex år. Index för dessa sjönk till 0 från 5, väntat var 3. Detaljhandeln i USA steg 0,2 procent i november, mindre än väntade 0,5 procent. 

Kronan stärktes sammantaget 1 öre till 9,39 mot dollarn men tappade samtidigt knappt 1 öre mot euron, till 10,46, från torsdagen. Här hemma inväntas nästa veckas besked från Riksbanken, som väntas höja räntan till noll. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer