ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Oljeattacken i Saudiarabien

Oljeexport-länders valutor stärks efter drönarattack

Olja var temat för dagen efter Huthirebellernas attack mot saudiarabiska oljeanläggningar i helgen, vilket fick oljepriset att stiga kraftigt och oljeexporterande länders valutor att stärkas.

Norska kronan stärktes 0,8 procent och kanadadollarn 0,3 procent. Även räntor sjönk i spåren av attackerna och var överlag 3-4 punkter lägre i längre löptider. 

Attackerna slog ut omkring 5 procent av det globala oljeutbudet och oljepriset steg inledningsvis omkring 20 procent. Det kom dock tillbaka en aning efter att USA:s president Donald Trump, som anklagar Iran för att ligga bakom attackerna, lovat att frigöra en del av USA:s strategiska oljereserver. Vid svenska penningmarknadens stängning på måndagen var oljepriset upp drygt 10 procent. 

I ett uttalande varnade Huthirebellerna utlänningar och företag för att befinna sig på oljefaciliteterna då nya attacker kan genomföras "när som helst".

Reaktionen på valutamarknaden var begränsad och oron fokuserade främst på att ökade geopolitiska spänningar skulle slå mot en redan bräcklig global ekonomi, sade Lee Hardman, analytiker vid MUFG. 

"Nedsidesrisker mot den globala ekonomin skulle intensifieras om geopolitiska risker i regionen fortsätter eskalera, det skulle skapa en mer ofördelaktig miljö för tillväxtmarknader och högavkastande valutor", sade han.

På brexitfronten försöker premiärminister Boris Johnson fortsatt få till ett nytt utträdesavtal. 

Inga nya förslag presenterades när han träffade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på måndagen. 

Under arbetslunchen i Luxemburg påminde Jean-Claude Juncker att det är Storbritanniens ansvar att lägga fram juridiskt fungerande lösningar som är förenliga med utträdesavtalet. 

Ett brittiskt uttalande sade att Boris Johnson under mötet uppgett att han vill nå en överenskommelse där nödlösningen tas bort.

"Premiärministern upprepade också att han inte kommer att be om en förlängning (av det brittiska EU-medlemskapet) och att han kommer att ta Storbritannien ut ur EU den 31 oktober", löd det brittiska uttalandet.

Boris Johnson och Jean-Claude Juncker enades om att intensifiera de tekniska samtalen och att möten snart kommer att äga rum dagligen, enligt uttalandet.

Nigel Farage, ledare för brexitpartiet, sade i en intervju med Reuters att Storbritanniens utträde ur EU kommer att senareläggas igen eftersom parlamentet kommer att avvisa premiärminister Boris Johnsons försök till ett "sista minuten"-avtal med Bryssel.

"Så vi kommer inte att lämna den 31 oktober och då befinner vi oss på verkligt okänt territorium, om parlamentet driver igenom en andra folkomröstning eller vi har ett nyval, jag vet inte", sade han.

Pundet tappade omkring 0,7 procent på måndagen. 

Från ECB ryckte på måndagen två ledamöter ut till försvar för torsdagens beslut att återstarta QE efter att en rad ledamöter på fredagen kritiserat detsamma. 

Yannis Stournaras sade i en intervju med Bloomberg News att Christine Lagarde sannolikt kommer vilja upprätthålla den ultralätta policyn och stimulanser när hon tar över i november. 

"Det finns starka penningpolitiska, ekonomiska och finansiella argument som talar för att tillträdande ECB-chefen Christine Lagarde kommer fortsätta i mer eller mindre samma spår", sade han.

ECB:s chefekonom Philip Lane sade att ECB har möjlighet att fortsätta köpa obligationer som del av sina stimulanser under en längre period innan man når sina självpåtagna gränser.

Enligt Philip Lane fanns tydliga argument för en policyrespons och ett "omfattande paket med insatser bedömdes vara det mest effektiva" för att inflationen ska röra sig mot ECB:s mål.

Både Philip Lane och Yannis Stournaras tillhörde den majoritet som förordade att återstarta QE i det stimulanspaket som presenterades i torsdags. Enligt Mario Draghi var det "bred konsensus" bakom beslutet, samtidigt som ledamöter som representerar mer än hälften av befolkningen och den ekonomiska produktionen i regeringen var emot det.

Riksgälden meddelade på måndagen att den överraskande utvecklingen av både räntor och valutor gör att det finns skäl att ompröva den analys av statsskuldens valutaexponering som gjordes inför 2015.

"Av försiktighetsskäl föreslår därför Riksgälden att låta valutaexponeringen vara oförändrad tills en översyn är genomförd. Det skulle innebära att Riksgälden tills vidare upphör med att köpa utländsk valuta i syfte att minska valutaskulden", skriver myndigheten.

Enligt förslaget ska statsskuldens exponering i utländsk valuta vara "oförändrad", och exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas.

Nuvarande riktlinjer fastslår att statsskuldens exponering i utländsk valuta ska minska, och att minskningen ska vara högst 30 miljarder kronor per år.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies