ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Ny prognos: Riksbanken börjar höja räntan nästa år

  • Foto: Henrik Montgomery/TT

Den svenska konjunkturen har passerat toppen, men trots låga löneökningar väntas Riksbanken höja styrräntan tre gånger till, med start tidigt nästa år.

Den bedömningen gör Ekonomistyrningsverket, ESV, i en ny prognos.

Ann-Sofie Öberg, biträdande avdelningschef på ESV, konstaterade vid en pressträff att toppen på högkonjunkturen har passerats och att tillväxten i svensk ekonomi bromsar in, bland annat är lagerbidraget i år negativt och hushållens konsumtion är inte lika stor som tidigare. Prognosen för potentiell BNP-tillväxt har sänkts över hela linjen, och det är främst sämre produktivitetstillväxt som ligger bakom.

Skatteintäkterna ökar långsammare och det gör även utgifterna. Sparandet ligger nära noll i år. ESV räknar i sina prognoser inte med några åtgärder som inte finns med i budgeten.

"Successivt närmar vi oss ett normalt konjunkturläge", sade hon.

Sysselsättningsökningen dämpas också, men sysselsättningsgraden är fortsatt mycket hög och väntas även ligga kvar på en hög nivå framöver.

Lönesumman växer också betydligt långsammare än den gjort de senaste åren, då antalet arbetade timmar och sysselsättningen ökar långsammare.

ESV noterar i rapporten att det höga resursutnyttjandet ännu inte har påverkat löneökningarna i någon större utsträckning, men de räknar med att löneökningstakten kommer att stiga något framöver.

"Den förblir dock låg och prisökningarna förblir också relativt låga. Inflationen enligt KPIF väntas inte nå till 2 procent de närmaste åren, och ligger således under Riksbankens inflationsmål", skriver ESV som trots det räknar med att Riksbanken höjer räntan ytterligare tre gånger innan 2022, med början tidigt nästa år. 

Ann-Sofie Öberg gör bedömningen att Riksbanken vill komma över noll-strecket, för att stå bättre rustad inför nästa lågkonjunktur.

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökar lite mer, medan utgifterna för migration inte sjunker lika mycket som i år. Utgifterna för bland annat rättsväsendet och försvaret höjs.

Michael Lemdal, utredare på ESV, noterade att skatteintäkterna bromsar in relativt kraftigt, ett skäl är skattesänkningarna i Moderaternas och Kristdemokraternas budgetmotion, men även underliggande syns en inbromsning i skatteintäkterna.

Beträffande skatten på utbetalade löner så ökar de långsammare i år än 2018, när sysselsättningen bromsar in gör även löneskatterna det. Även momsen från bostadsinvesteringar minskar och ökningstakten mer eller mindre halveras mellan 2018 och 2019.

Hushållens kapitalskatter återgår till snittet, efter att ovanligt länge legat på höga nivåer. Redan förra året sjönk inkomsterna från kapitalvinster och utdelningsinkomster, i år vänder utdelningsinkomsterna upp igen.

Statens inkomster från utdelningar ökar däremot, och kommer främst från fyra statliga bolag. Från Riksbanken kommer cirka 4 miljarder kronor både i år och nästa år.

Det offentliga sparandet ligger nära noll i år, staten går fortsatt med plus medan kommunernas underskott fortsätter att öka, främst på grund av stora investeringar. Kommunsektorn som helhet beräknas dock få ett positivt resultat, om än lägre än SKL:s rekommendation för god ekonomisk hushållning.

Kommunerna kan från nästa år inte öka sin konsumtion för att hålla välfärden på samma nivå som i dag, enligt ESV.

Det strukturella sparandet är lågt i förhållande till överskottsmålet, enligt ESV, och ligger i år under 0,3 procent av BNP och även nästa år är det så.

"Utrymmet för nya ofinansierade reformer är begränsat, om man ska nå överskottsmålet", sade Ann-Sofie Öberg. Under 2021 och 2022 finns ett visst utrymme.

Hon noterade att i år sjunker statsskulden och Maastrichtskulden rätt kraftigt eftersom Riksbanken beslutat att inte refinansiera lån i Riksgälden.

ESV har gjort en grov uppskattning av kostnaden för 73-punkterprogrammet som visar drygt 50 miljarder kronor.

Liksom andra prognosmakare bedömer ESV att riskerna mot prognosen ligger på nedsidan och främst kommer från utlandet, som handelskriget mellan USA och Kina och oklarheter kring brexit. Räntorna kan bli lägre än förväntat även om konjunkturen blir som prognos. En skarpare konjunkturavmattning skulle slå direkt på kapitalinkomsterna.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer