1515
Annons

Nordic Capital sätter prisintervall för börsaktuellt mjukvarubolag

Cints vd Tom Buehlmann.
Cints vd Tom Buehlmann.Foto:Cint/TT

Redan i november kunde Di avslöja att mjukvarubolaget Cint var på väg mot en börsnotering i Stockholm. Under förra veckan bekräftades planen och på onsdagen offentliggjorde bolaget ett prisintervall och förväntad första handelsdag för det Nordic Capital-ägda bolaget.

Innehåll från InyettAnnons

Håll koll på EU:s sanktionslista i höst: ”Därför bör svenska företag bry sig”

Efter Rysslands invasion av Ukraina pratar alla om EU:s sanktioner, men samtidigt finns det inget stöd för det enskilda företaget att faktiskt följa sanktionslistan – och det är svårt att ens veta i vilken ände man ska börja.

– Därför har vi lanserat en sanktionskontroll som är en automatiserad kontroll mot EU:s sanktionslista. På bara några sekunder får man reda på om företaget man gör eller ska göra affärer med är med på listan, förklarar Magnus Månsson, vd på fintech-bolaget Inyett.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet 

Sanktioner är ett verktyg för att sätta press på en stat eller en aktör – och om man bryter mot dem kan straffet bli böter eller fängelse. Utvecklingen i omvärlden har gjort det allt viktigare för svenska företag och organisationer att kontrollera vilka företag och personer man faktiskt gör eller ska göra affärer, men det är också en utmaning. 

– Vad är det egentligen som behöver kontrolleras? Handlar det bara om leverantörer och kunder? Eller bör även associerade företag i en koncern eller associerade personer bakom ett bolag kollas upp? Hur ofta ska man titta igenom listan – och vad gör man med svaret man får? Många företag med verksamheter som normalt inte är förknippad med risk när det kommer till sanktioner, finner sig nu osäkra och frågande till hur man bör agera på bästa sätt, säger Magnus Månsson.

– Bara att hitta vilka listor man ska ha koll på är svårt och att sedan gå igenom alla namn på listorna varje gång man gör en betalning eller skriver på ett avtal är nästintill omöjligt.

Magnus Månsson är vd på Inyett.
Magnus Månsson är vd på Inyett.

”Det handlar om människoliv”

Om man gör affärer med en individ eller ett företag som finns med på en sanktionslista stöttar man allt från krig till terrorverksamhet och penningtvätt. 

– I slutändan handlar det om människoliv, vilket gör själva incitamentet att bry sig om sanktioner enormt stort. De allra flesta företag vill göra rätt för sig, men då måste det också vara enkelt att göra det. 

Gör en koll i realtid

Hela idén med Inyetts automatiserade lösning är att se till att användarna gör affärer med rätt aktörer och att deras pengar inte hamnar i fel händer. Tjänsten flaggar inte bara för aktörer som är med på EU:s sanktionslista utan varnar även för andra typer av risker, misstag och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar. 

– Om man betalar in många fakturor per dag är det omöjligt, eller i alla fall extremt tidskrävande, att exempelvis kontrollera om leverantören har gått i konkurs, blivit av med sin F-skatt eller är ett aktivt bluffbolag. Men vår lösning kan göra det på ett ögonblick. 

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet 

 

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Återhämtning i pundet – stor räntehöjning väntas i november

Det är fortsatt stora kast i brittiska räntor och pundet efter finansminister Kwasi Kwartengs ”minibudget” i förra veckan, som indikerade stora ofinansierade satsningar med ökad upplåning som följd. 

Volatiliteten i brittiska tillgångar ses som ett exempel på när penning- och finanspolitiken inte agerar i tandem utan snarare bekämpar varandra, ett tema för fler länder just nu. 

Den tvååriga statsobligationen handlas på 4,30 procent, 20 punkter ned från måndagen men mer än 70 punkter upp jämfört med före minibudgeten. 

Bedömare talar också om sämre likviditet i obligationshandeln vilket ökar volatiliteten, samtidigt som Bank of England enligt plan ska börja sälja av sina innehav (QT). Detta kan komma att revideras vid novembermötet. 

Kwasi Kwarteng försökte på måndagen lugna marknaderna med ett uttalande om att de ska lägga fram en medelfristig budgetplan den 23 november, samtidigt som budgetkontoret OBR presenterar en prognos.

”Budgetplanen kommer att lägga fram detaljer om regeringens budgetregler, inklusive att säkra att skulden faller som andel av BNP på medellång sikt”, skrev de. 

Strax därefter kom ett uttalande från Bank of Englands chef Andrew Bailey om att de bevakar utvecklingen på de finansiella marknaderna ”mycket noga i ljuset av den signifikanta omprissättningen av finansiella tillgångar”.

Han framhöll att penningpolitikens roll är att säkra inflationen på medellång sikt, och BOE kommer inte att tveka att ändra räntan ”så mycket som behövs” för att föra tillbaka inflationen till målet.

Att BOE inte agerade nu fick pundet att tappa initialt då det funnits förväntningar om en mellanmöteshöjning, men samtidigt har marknaden dragit upp förväntningarna om höjning i november till cirka 125 punkter. 

Chefekonom Huw Pill ska tala senare på tisdagen, och kan eventuellt ge mer ledtrådar. Kwarteng ska också träffa ledande företrädare för brittiska banker för ett ”krismöte”. 

Pundet har återhämtat sig under tisdagen till 1:08-nivån mot dollarn. Före minibudgeten handlades paret runt 1:12. 

Bank of England antas fokusera mer på inflationen än pundet i sig, och anses heller inte ha resurserna för att uthålligt stötta valutan. 

Marknaden har dragit upp sina förväntningar om att pundet kan vara på väg mot paritet mot dollarn. Nomura ser GBP/USD på 0:9750 vid årsskiftet, och att de går igenom paritet i november, medan Morgan Stanley ser paritet vid årsskiftet. 

”Stramare penningpolitik som ökar oron för tillväxten och de offentliga finansernas uthållighet, antingen direkt eller indirekt, kommer troligen inte att se pundet stärkas som respons”, skrev Morgan Stanley i en kommentar enligt Bloomberg News. 

Europaräntorna handlas något högre i längre löptider, med tyska räntor svagt upp. Italienska räntor handlas upp till 10 punkter högre. Spreaden mellan italienska och tyska statsobligationer har fortsatt att vidgas under veckan, och tioårsspreaden är nu uppe på nära 2,50 procent.

Giorgia Melonis och hennes högerkoalitions valseger i helgen anses ha potentialen att öka spreadarna. Efter att en ny regering tillträder i oktober ligger fokus på vem som blir finansminister och vad ändringarna i budgeten för 2023 kan bli.

Att Italien är beroende av cirka 200 miljarder euro i bidrag och lån från pandemifonden Next Generation EU kan vara en återhållande faktor, liksom ECB:s underförstådda stöd. 

ECB-chefen Christine Lagarde varnade på måndagen för att breda ekonomiska stöd försvårar ECB:s kamp mot inflationen. Hon ser också en uppenbar risk för teknisk recession runt årsskiftet. Senare i veckan får vi preliminär KPI-inflation för september, som väntas stiga till 9,7 procent. 

USA-räntorna har sjunkit under tisdagen. Fed-ledamöter talar fortsatt om behovet av räntehöjningar, och marknaden är inriktad på att det i november kommer en fjärde räntehöjning i rad om 75 punkter.  

Fed-chefen i Cleveland, Loretta Mester, sade att policyn kommer att behöva vara restriktiv en längre period för att förhindra att inflationsförväntningarna tappar förankringen. Fed-chefen i Atlanta, Raphael Bostic, sade att det viktigaste just nu är att få inflationen under kontroll.

”Tills vi ser det så kommer vi att ha mycket volatilitet i alla riktningar på marknaden”, sade han.

Vad gäller brittiska tillgångar sade han att reaktionen varit oroande. Nyckelfrågan blir vad detta i slutändan betyder för att försvaga den europeiska ekonomin, vilket är ett viktigt övervägande för hur USA:s ekonomi kommer att utvecklas. 

Svenska räntor handlas lite högre i längre löptider, medan kronan stärkts något. Data från SCB visade att producentpriserna steg 22,0 procent i årstakt i augusti, upp från 20,4 procent föregående månad. Högre priser på el bidrog till uppgången, medan årstakten för konsumtionsvaror (inhemsk tillgång) steg till 15,3 från 15,2 procent. 

Ökningstakten i hushållens upplåning fortsatte att sjunka, till 5,6 procent i augusti från 5,9 procent i juli. Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan steg till 2,52 procent från 2,21 procent. Detta alltså innan Riksbankens höjning med 100 punkter i september. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera